Allmän värnplikt och territorialförsvar – vad säger partierna inför valet?

Utgivarna

Vi från sajten alliansfriheten.se har skickat frågor till riksdagspartierna om försvaret inför valet.

Idag har Sverige ett yrkesförsvar kompletterat med vissa pliktuttagna (cirka 4000), alltså en värnplikt som långt ifrån är allmän. Försvaret är ett så kallat tröskelförsvar som bygger på avancerade vapensystem som JAS, ubåten A26, korvetter och nu senast medelräckviddigt luftförsvar (Patriot). Markstyrkorna utgörs endast av två brigader.

Tröskelförvaret skall avhålla en tänkbar angripare, då kostnaden för ett angrepp skall bedömas som för hög i förhållande till vinsten att besätta delar av Sveriges territorium. Om Sverige ändå angrips skall vi söka stöd utifrån och då främst från Nato.

I den försvarsdoktrinen finns det inte fastslaget att hela landet skall försvaras och inte heller att vi måste ha markstyrkor av sådan kapacitet att hela landet kan försvaras. Ett försvar baserat främst på yrkessoldater kan aldrig räcka till för hela territoriet. Det skulle bli orimligt dyrt. Det behövs ett försvar med allmän värnplikt för att klara det.

Regeringspartierna och den borgerliga alliansen står bakom den nuvarande inriktningen av försvaret, och den finns formulerad av Försvarsberedningen.

Tidigare i år har försvaret var en stor fråga i den politiska debatten, och partierna har bjudit över varandra när det gäller att för framtiden skjuta till pengar. Försvarets uppgift och hur landet skall försvaras har dock inte klargjorts för svenska folket.

Nu när valet närmar sig har försvarsfrågan nästan försvunnit, vilket kan förklaras med att den tidigare våldsamma Nato-propagandan och hotbilderna om ett möjligt ryskt angrepp inte fått gehör hos svenska folket. Detta har vi kommenterat på den här sajten (länk).

Vi vill dock inte att försvaret försvinner från valet och att politikerna underlåter att klargöra försvarets uppgifter. Vi har därför lyft fram två frågor som enligt vår mening är avgörande och låtit dem gå ut på en enkät till de åtta partierna:

– Allmänna värnplikten

– Uthålligt territorialförsvar av hela landet

Svaren från partierna redovisas nedan.

Socialdemokraterna

Partiet svarar att man har återinfört den allmänna värnplikten genom beslutet 2017 att totalförsvarspliktiga kvinnor och män ska vara skyldiga att genomgå mönstring. ”Därmed reaktiverades den allmänna värnplikten som borgarna med tre rösters övervikt avskaffat 8 år tidigare”, skriver man.

Det är ett felaktigt och vilseledande påstående. Det man införde var en pliktlag som avsåg att tillföra ett begränsat antal personer som komplement till yrkesförsvaret.

Frågan om man är för ett territorialförsvar för hela landet kringgås. Istället hänvisar man något kryptiskt till att ”delar av den militära strategin är sekretessbelagd och måste med nödvändighet förändras i takt med omvärldsutvecklingen”.

Vänsterpartiet

Partiet säger i sitt svar att man är för ett återinförande av den allmänna värnplikten:

”Vi är för en allmän och könsneutral värnplikt. För oss är det en demokratifråga att försvaret utgörs av människor med olika bakgrunder.”

I övrigt hänvisar partiet till en riksdagsmotion ”En aktiv freds- och säkerhetspolitik”

I motionen återkommer kravet på värnplikten: ”Vänsterpartiet anser att en förutsättning för att försvaret ska ha möjlighet att möta olika hot och utmaningar är att försvaret har en stark folklig förankring. Därför är återinförandet av värnplikten av central betydelse.”

Inget specifikt sägs dock om försvarets uppgifter annat än: ”Sverige ska ha ett modernt försvar som är berett att hantera olika typer av kriser.” Territorialförsvar för hela landet nämns inte.

Miljöpartiet

Miljöpartiet har inget förslag på att återinföra allmän värnplikt men pekar på att partiet i regeringen återinfört värnplikt på frivillig under grund mandatperioden.

Hela Sverige skall försvaras, säger Miljöpartiet. Man utvecklar inte detta vidare, men som en kommentar förtydligar man:

”Miljöpartiets vision är en öppen, demokratisk och fredlig värld där alla kan flytta men ingen tvingas fly. Människor ska kunna ge sina barn mat för dagen, uttrycka sin åsikt, utbilda sig och öppet kunna visa sin kärlek.”

På frågan vad ett försvar för hela landet ställer för krav på kapacitet med mera hos försvarsmakten svarar partiet:

”Miljöpartiet har inga detaljerade förslag när det gäller kapacitet, numerär och geografisk fördelning när det gäller försvarspolitiken. Miljöpartiet deltar i Försvarsberedningens arbete.”

På frågan om uthålligt försvar hänvisar partiet till Försvarsberedningens målbild, där Sverige ska klara sig i tre månader vid en säkerhetspolitisk kris i vårt närområde.

Moderaterna

Partiet valde att inte ge ett direkt svar på frågorna utan hänvisade till programmet ”Ett starkt försvar – för att säkra Sverige”.

Partiet vill behålla yrkesförsvaret och komplettera med pliktuttagna:

”Ett fortsatt blandsystem där försvarets personalförsörjning vilar på både frivillig rekrytering och värnplikt.”

Ett återinförande av den allmänna värnplikten finns inte med i programmet men man vill öka de pliktuttagnas antal från dagens cirka 4000 värnpliktsutbildade till att ”på sikt gå mot 8000 per år”.

Istället för att tala om ett territorialförsvar för hela landet pekar man i programmet ut vissa områden:

”Fokus för styrketillväxten ska ligga på närområdet och att Sverige ska kunna försvaras. Särskilt viktigt kommer försvaret av Östersjön, och framför allt Gotland, att vara. Utöver Östersjön är exempelvis ökad försvarsförmåga runt Göteborg särskilt prioriterad.”

För andra delar av landet handlar det om att hjälp skall komma utifrån (läs Nato):

”Även Öresundsregionen, västra Svealand samt delar av norra och mellersta Sverige kommer vara av stor betydelse när det gäller förmågan att ge och ta emot hjälp vid en kris.”

Centerpartiet

Partiet svarar inte uttryckligen på frågan om ett återinförande av den allmänna värnplikten men är tveksamt. Man är för att så många som möjligt frivilligt söker sig till försvaret:

”Det är viktigt att inte fler än vad som omvärldsläget och rekryteringsbehovet kräver inkallas genom plikt. I grunden vill vi se en rekrytering som baseras på frivillighet där motivation och goda incitament lockar individer till försvaret. Vi står bakom plikten eftersom omvärldsläget och försvarets rekryteringsbehov gör det nödvändigt.”

I frågan om territorialförsvar är Centern tydligare:

”Hela Sverige ska kunna försvaras. I alla väder. Oavsett om en angripare kommer via havet, luften, marken – eller genom datakablar. Sverige behöver ett försvar som kan försvara hela vårt land.”

Samtidigt gör man reservationen att vi inte klarar det själva utan måste förlita oss på andra:

”För att vårt försvar ska bli så bra som möjligt behöver vi samarbeta med andra demokratiska länder i Norden, EU och med NATO.”

Liberalerna

Liberalerna ger raka på frågorna.

Man vill återinföra den allmänna värnplikten som tidigare för alla män och totalförsvarsplikt för alla kvinnor.

Partiet vill också ha ett territorialförsvar för hela landet. För att klara det behövs en allmän upprustning: ”Vi behöver då bland annat fem brigader.”

Hela landet skall uthålligt kunna försvaras och det skall göras genom ”ett starkt nationellt försvar”.

Samtidigt gör man reservationen att det krävs ”täta internationella samarbeten. Sverige kan inte själv försvara sig mot en internationell stormakt men vi kan göra angreppet tillräckligt kostsamt.” Och vidare: ”Men vi behöver samtidigt gå med i Nato. Det är vår enda garant för fred.”

Kristdemokraterna

Partiet säger ja till ett återinförande av allmän värnplikt men anger som mål en tredubbling av nuvarande plikttuttagna ( 4000) vilket skulle betyda 12 000, en betydande ökning även om det inte är allmän värnplikt.

Om territorialförsvar skriver man på sin hemsida  att “Landets stora yta och lilla befolkning innebär att det aldrig kommer att vara möjligt att ha tillräckliga stridskrafter gripbara i alla delar av landet för att tidigt kunna hejda en angripare. Sverige kommer heller aldrig att kunna skapa en egen förmåga att under lång tid, ensamt, stå emot ett stort upplagt angrepp.”

Partiet är för ett försvar som utgör en tröskel som är tillräckligt hög för att en angripare inte kan ta delar av Sverige utan en betydande resursinsats.

Försvaret skall kunna möta en angripare “i de mest prioriterade områdena och kunna föra strid tillräckligt länge för att hinna ta emot eventuell utländsk hjälp bör dagens två brigadekvivalenter (det är inte samövade brigader) i framtiden utökas till fem kompletta brigader.”

Försvar av territoriet utvecklas i partiets svar:

“Vi vill dubbla Sveriges försvarsanslag så att de når upp till 2 procent av BNP. Det innebär bland annat en fördubblad armé, fem brigader och två specialenheter för försvar av Stockholm och Gotland. De nya brigaderna bör upprättas i Dalarna, Strängnäs, Boden, Skövde och Revinge. Flygstridskrafterna ska behållas på nuvarande nivå och inte skäras ner när den nya generationens JAS-plan köps in. Marinen ska kunna operera å Ost- och Västkust samtidigt.

Den här föreslagna organisationen innebär en avsevärd förstärkning av personalen i de stridande förbanden och i olika stödfunktioner. Genom att värnplikten återaktiverats föreligger inga avgörande problem att öka personalstyrkan på lägre nivåer i organisationen. Gränssättande kommer att vara att rekrytera och utbilda det antal befäl av olika kategorier som krävs. Även om målinriktade insatser genomförs tidigt, från 2019, kommer det att krävas i storleksordningen minst tio år för att skapa den befälskader som krävs. Målet bör därför vara att den nya organisationen ska vara antagen omkring 2030.”

 

Sverigedemokraterna

Partiet vill återinföra den allmänna värnplikten för män och rätt för kvinnor att på frivillig väg delta i det militära försvaret.

Sverigedemokraterna  slår fast att hela Sverige  skall försvaras. För att klara det vill man genomföra en “omfattande expansion av Försvarsmaktens numerär och utrustning. Vi har föreslagit sju mekaniserade brigader och en stadsskyttebrigad för armén, minst tio och på sikt fler ytstridsfartyg placerade på skilda platser längs Sveriges kust samt tre amfibiebrigader och i ett längre perspektiv sammanlagt 200 plan Gripen E/F.”

För att klara ett uthålligt försvar vid ett angrepp vill partiet genomföra en “omfattande utbyggnad av det civila försvaret, ett omfattande stöd från lokalförsvar och hemvärn samt olika andra stödresurser.”

Sammanfattning

Alla partier är numera positiva till försvaret och vill på olika sätt stärka det. Det är en viktig utveckling jämfört med situationen för bara fem år sedan, då försvaret var nästan helt nedrustat.

Partierna säger sig också vilja försvara hela landet och alla är för någon form av värnplikt.

Ser man närmare på programmen visar det sig  att det är fyra partier som uttalat är för allmän värnplikt:  Liberalerna, Kristdemokraterna, Sverigedemokraterna,  och Vänsterpartiet . Med reservation för Kristdemokraterna som vill ta ett steg i taget.

Inget parti, utom möjligen Sverigedemokraterna med åtta brigader har en plan att utöka markstyrkorna så att ett realistiskt territorialförsvar kan upprättas och åtminstone viktigare delar av landet försvaras. Liberalerna och Kristdemokraterna vill bygga ut markstyrkorna till fem brigader vilket ökar möjligheterna att försvara territoriet

Tröskelförsvar som bygger på att Sverige får hjälp utifrån är den försvarsdoktrin som regeringspartierna och Alliansens partier står bakom.

Facebook
Twitter
Google+
https://www.alliansfriheten.se/allman-varnplikt-och-territorialforsvar-vad-sager-partierna-infor-valet/
RSS