[…] Det finns många problem och utmaningar att ta itu med:
– Sjukvården behöver bli mer tillgänglig. Välfärden behöver mer resurser.
– Tryggheten för vanligt folk behöver öka med fler poliser och en högre kapacitet hos det militära försvaret. Läs uttalandet
Den 18 januari 1871 grundades det tyska kejsarriket i Versailles utanför Paris efter att Preussen hade besegrat Frankrike militärt. Kejsardömet existerade fram till den 9 november 1918. På 38-årsdagen av dess grundande inleds en fredskonferens i Quai d’Orsay, utrikesministeriet, i Paris. 32 stater är representerade (dock inte Sovjetryssland), men det är ”the Council of Four” som bestämmer: USA:s president Woodrow Wilson, den brittiske premiärministern David Lloyd George, den franske konseljpresidenten George Clemenceau och den italienske premiärministern Vittorio Emanuele Orlando. Den 28 juni 1919 undertecknar de tyska företrädarna under protest i Spegelsalen i slottet Versailles ett fredsfördrag som omfattar 440 paragrafer. I artikel 231 utpekas Tyskland som ensamt ansvarigt för första världskriget.
En amerikansk NATO-utmelding vil åpne helvetes porter for lille Norge. Solberg-regjeringen og tidligere regjeringer har gjort Norges framtidige selvstendighet og forsvarsevne helt avhengig av amerikansk hjelp dersom vi blir utsatt for et militært angrep av et visst omfang. […]
Norsk forsvarsplanlegging og utformingen av norsk sikkerhetspolitikk skjer fortsatt uten noen reell forståelse av at det haster med å ta sterkere grep på norsk forsvarsevne. En konkret trussel kan oppstå og den kollektive sikkerhetsgarantien gjennom NATO kan falle bort langt raskere enn norske politikere er klar over og tar innover seg. De har en fordømt plikt til å handle nå, mens vi fortsatt kan. Det KAN jo hende at det går bra å la det skure videre, selvsagt, men da tar vi en enorm risiko der det er andre som bestemmer hva som skjer med lille Norge. Vi kan som et lite og provoserende rikt land ende opp som en kasteball i internasjonal politikk, der vi blir loppet for verdier eller blir gitt i krigsbytte fra en part til en annen. Det har skjedd før. Det kan skje igjen. I internasjonal politikk er krig alltid en mulighet. Det MÅ norske politikere snart begynne å forholde seg til. Läs artikel
Försvarsmakten har nu gett officiella svar på hur brigadluftvärnet med robot 90 och robot 70 ska se ut. Det blir ett luftvärnskompani per brigad. Lösningen är en övergångslösning och 90/70 ska ersättas längre fram.
About the prospects for the US pullout from Syria Lavrov recalled a saying by US author Mark Twain: ”Giving up smoking is the easiest thing in the world. I know because I’ve done it thousands of times.” Lavrov said that making fine promises was an American tradition: ”First it was announced the pullout will follow in two months, then it was stated that it should be expected not in two months but in six, and then it was hinted the pullout might be delayed much longer.”.
Ryske utrikesministern Sergei Lavrov i TASS 16 januari
[…] Da regjeringen traff beslutning om å sende jagerfly til Libya i 2011 ble det i beslutningsgrunnlaget ikke vurdert hva slags konflikt Norge ble part i, det ble ikke tatt stilling til hvilken rettslig status norske soldater ville få i konflikten, det kom ikke frem at Norge ved å delta i operasjonene mot det libyske regimet ville begynne «krig» i Grunnlovens forstand, og det ble heller ikke begrunnet hvorfor denne krigen ville komme forsvaret av landet til gode, slik Grunnloven paragraf 26 krever. […]
Diskusjonen om lærdommene fra norske erfaringer fra Libya bør reflektere de overordnede utfordringene som fremtidige engasjementer vil innebære. Ikke minst gjelder dette militærmaktens begrensning som politisk virkemiddel, samt en nøktern vurdering av Norges reelle politiske innflytelse over den militære operasjonen og håndteringen av postkonflikt. Läs artikel
Vi har tidigare kommenterat den norska utredningen här på sajten.
[…] Vi kommer följaktligen alltid att strida med det vi har och så länge det krävs. Men Armén behöver ha fler kvalificerade förband som möjliggör att vi kan strida i flera riktningar och strategiska områden. Därmed minskar vi också vår nationella risktagning. Här och nu arbetar vi bland annat med att lyfta våra två brigader. Ser vi i perioden mot år 2025 så behöver armén tillväxa och ges en materiel utveckling. Initialt med tre brigader, med I19 i Boden, P4 i Skövde och P7 Revingehed som bas. Två stridsgrupper varav en på Gotland, P18, och en i Mälardalen, LG, samt en divisionsledning. Parallellt sker självklart utveckling av samtliga Arméns krigsförband. Tillsammans med nytillförd och moderniserad materiel blir då armén den stabiliserade roll på marken som behövs. Deltat mot nuvarande förmåga är således stort och därför krävs en tydlig utveckling av arméns förmåga i fält inom ramen för omvärldsläget och kraven på det framtida stridsfältet. Läs talet
USAs president Donald J. Trump har gjentatte ganger tatt opp med sine nærmeste rådgivere at han ønsker å melde landet ut av NATO. Det skriver den amerikanske avisen New York Times.
I forbindelse med NATO-toppmøtet i Brussel i juli i fjor sommer, der den amerikanske presidenten skapte store bruduljer med sine uttalelser, uttrykte Trump til sine egne rådgivere at han ikke så noe poeng med NATO-alliansen, som den amerikanske presidenten anså for å være mest en belastning for USA. […]
Ifølge NYT, skal den amerikanske presidentens nasjonale sikkerhetsteam, inkludert daværende forsvarsminister Jim Mattis, som gikk av ved nyttår, og den nasjonale sikkerhetsrådgiveren John R. Bolton ha lykkes med å overtale presidenten til å ikke snakke om sine vurderinger offentlig, med henvisning til at USA kunne miste innflytelse i Europa og i tillegg motivere Russland ytterligere til å så splid mellom USA og Europa. Läs artikel
Anförande på Folk och Försvar den 15 januari
[…] Våra ytstridsfartyg är med sin smygteknik stridstekniskt överlägsna och utgör ett operativt övertag och våra minröjningsförband är operativt erfarna, då deras uppdrag alltid är skarpa (Vi har fortfarande ca 50000 minor kvar sedan världskrigen i Östersjön). Att hålla sjölederna öppna och säkra är som ovan nämnt ett nationellt intresse. Vår amfibiebataljon innehar en unik förmåga i skärgårdsområden och kustnära terräng med hög rörlighet och flexibilitet.
Men flera materielsystem går på övertid och snart följer tyvärr många fler. Detta är marinens största utmaning och situationen kräver beslut för att inte numerären och vår förmåga ska nedgå ännu mer. I perioden 2025 till 2030 kommer ett förmågeglapp att uppstå om inte dessa beslut fattas här och nu. Det handlar främst om ersättare till de äldre korvetterna, nya stridsbåtar och nya typer av stödfartyg. Men även om viktiga delsystem som sensorer, luftförsvarssystem med förmåga att skydda även andra enheter och områden, vapen och ledningssystem till befintliga plattformar.[…]
Marinen behöver inledningsvis öka antalet ytstridsfartyg med 6-8 st och initialt skapa ytterligare en amfibiebataljon till 2025, inte minst för att medge en ökad närvaro på Västkusten samt därefter gå mot ytterligare en bataljon till 2030. Marinen behöver i det korta perspektivet modifiera även den tredje Gotlandsubåten i syfte att skapa en femte operativ ubåt. Genom anskaffning av en tredje ubåt typ A26 skulle marinens förmåga i undervattensdomänen öka ytterligare. Läs talet
Intresset för Charles de Gaulle, fransk regeringschef 1944–1946 samt president 1959–1969, verkar aldrig avta. Det noteras hur han på 1930-talet kritiserade den franska armén för att leva i ett 1920-talets ”military melancholy”. Och i boken Vers l’arme’e de me’tier förespråkade han skapandet av en professionell armé på 100 000 man tillsammans med värnpliktiga soldater.
Tale på NHO’s årskonferansen 9. januar.
Når vi skal møte utfordringene er beste svar at vi må oppdatere våre bilder av verden. Men vi må også oppdatere bildet av Norge.[…]
For det andre er samholdet i vesten under press. Europa er i en brytningstid. Noen vil bryte opp. Noen vil ut. Andre vil forsterke samarbeidet. For det tredje er det stor endring i den globale orden. USA er ikke på samme måte villig til å lede. De ønsker ikke å følge internasjonale avtaler. Internasjonale institusjoner og spilleregler mister handlekraft. Kina og USA er nå i en strategisk konkurranse. Det er mer enn en handelskrig. Det er en langsiktig kamp om dominans innen teknologi, ideologi, økonomi og om militæret. Läs talet
Beväpnade stridsflygplan från de nordiska länderna ska kunna landa på varandras baser vid kriser och krig. Det är det senaste exemplet på det allt mer intensiva nordiska försvarssamarbetet.
– I dag har vi en överenskommelse att obeväpnade flygplan, om de behöver det, kan landa på närmaste bas i ett grannland. Nästa steg är att 2019 gå vidare så att vi kan använda detta för beväpnade flygplan i kriser och konflikter, förklarar Norges försvarsminister Frank Bakke-Jenssen för DN. Läs artikel