Finska försvarsmakten under det kalla kriget, Kungliga krigsvetenskapsakademins handlingar och tidskrift Nr 5 2005

Ermei Kanninen , generallöjtnant

[…] Vapenstilleståndsfördraget som ingicks 1944 och det egentliga fredsfördraget 1947 innebar strikta begränsningar för arméns del. Den maximala styrkan fastställdes till 41 900 man, d v s storleken på en åldersklass, vilket man ansåg räckte för att försvara gränserna och för interna uppgifter. Luftstridskrafterna (nuvarande flygvapnet) begränsades till en styrka på 60 flygplan. Dessutom förbjöd man Finland att inneha, tillverka eller anskaffa bombplan, ubåtar, robotar, impulsminor och motortorpedbåtar. Finland skulle heller inte få anskaffa krigsmateriel av tyskt ursprung. Sovjetunionen krävde även att militära frivilligorganisationer skulle upplösas. Upplösandet av skyddskårerna och Lotta Svärd-organisationen var ett verkligt hårt slag för försvaret som helhet. VSB som ingicks 1948, d v s följande år, stod i själva verket i strid med fredsfördraget, för VSB-fördraget förpliktigade Finland att försvara sin självständighet ”med alla sina disponibla styrkor”, varvid betydelsen av många begränsningar minskade gradvis under årens lopp, vilket vi kommer att märka. I själva verket gav ifrågavarande fördrag Finlands försvarsmakt en uppgift i den här nya situationen. Läs artikeln här: Finska krigsmakten under det kalla kriget

Vil øke tilstedeværelsen i Arktis, aldrimer.no

USAs kystvaktsjef Karl L. Schultz viser til økt tilstedeværelse fra Russland og Kina i Arktis og mener styrket amerikansk nærvær er nødvendig. US Coast Guard har planer for seks nye isbrytere, og med det første skipet operativt fra 2023.

Kina og Russland er USAs viktigste rivaler som globale stormakter. Tendensen gjør seg gjeldende også i det høye nord. Av flere grunner er Arktis blitt en stadig viktigere region rent sikkerhetspolitisk. […]

Oppstartsbevilgningen er vedtatt, slik at alt er på plass for at byggingen av det første skipet kan starte i henhold til planene. Programmet medfører bygging av tre nye tunge isbrytere beregnet for operasjoner i polare strøk, og et trinn to der ytterligere tre isbrytere av medium størrelse vil bli bygget.

Kystvakten tar sikte på at byggingen av den første tunge isbryteren i dette programmet skal starte allerede inneværende budsjettår, slik at den nye isbryteren skal kunne være i operativ drift i løpet av budsjettåret 2023. Läs artikel

Självständighetsdagens riksparad i S:t Michel, puolustusvoimat.fi

Självständighetsdagens riksparad ordnas i år i S:t Michel den 6.12.2018.

Dagen börjar med kransnedläggning vid Mannerheimstatyn på torget i S:t Michel, där också paradmönstringen ordnas. Förbimarschen sker längs Maaherrankatu och man kan bekanta sig med försvarsmaktens materiel på Raatihuoneenkatu.

Temat för paraden är Försvarsmakten – 100 år av beredskap. Trupper från alla försvarsgrenar, Försvarshögskolan, Gränsbevakningsväsendet, samt veteran- och försvarsorganisationerna deltar i paraden.

Paraden tas emot av kommendören för armén generallöjtnant Petri Hulkkooch paradtrupperna kommenderas av stabschefen för armén, generalmajor Markku Myllykangas. Fältandakten hålls av arméns fältprost Vesa Aurén. Läs  artikel

FMV ser över Försvarsmaktens artilleri- och vapenlokaliseringsförmåga, fmv.se

FMV beställer livstidsförlängning av artillerilokaliseringssystemet Arthur och ett multifunktionsradar-system (MFRR) från Saab. Beställningen av MFRR skapar förutsättningar för att genomföra en operativ utvärdering som syftar till att ge bästa möjliga utgångspunkt inför en framtida omsättning av förmågan.

Att snabbt upptäcka och varna för inkommande hot som exempelvis projektiler från eldrörs- och raketartilleri är en viktig förmåga för det svenska försvaret. Det befintliga artillerilokaliseringssystemet Arthur 2091 levererades på 90-talet och fyller en viktig funktion i den svenska krigsorganisationen. Åtgärderna FMV vidtar i samband med det här projektet kommer att omfatta såväl radarn som bäraren. Läs pressmeddelande

Er verneplikten god nok i dag? aftenbladet.no

I Norge inntrer alminnelig verneplikt det år man fyller 19 år, og varer ut det år man fyller 44 år. I krig eller når krig truer, kan det settes opp en krigsforsterkning som omfatter tjenestedyktige opp til 55 år. Loven ble kjønnsnøytral fra 1. januar 2015.

Det innebærer at hvert årskull på om lag 60.000 personer kan kalles inn til pliktig militærtjeneste. I dag kaller Forsvaret inn ca. 8000 av disse. De andre får ikke militærtjeneste, uansett om de ber om å bli innkalt og fyller alle formelle krav. Grunnen er at Forsvaret stort sett har nedlagt det vi før kunne kalle en hær, og at Sjø- og Luftforsvaret har svært mange fast ansatte. […]

Gjennom verneplikten har vi hatt et redskap for sosial integrering. Vi har skapt relasjoner mellom ulike grupper av norsk ungdom. Kort sagt, verneplikten har vært en av våre viktigste institusjoner for å skape likhet i samfunnet, jevne ut forskjeller i arv og miljø, akkurat slike institusjoner som i dag er viktigere enn noensinne. Når Forsvaret i dag kun nytter de beste og villigste 8000 mannskaper hvert år, så blir ordningen segregerende og slett ikke integrerende for samfunnet. Vi ser ikke de store ulempene med dette i dag. Det skal imidlertid ikke stor fantasi til for å se at når vi bruker verneplikten til å skape klasseskiller, så har dette på sikt sin pris. Läs artikel

NATO vill styra ländernas försvar

Lars-Gunnar Liljestrand

Medlemsländerna i Nato är suveräna att själva besluta om sitt försvar men står under stark press från Nato och USA att forma det enligt krav från alliansen.

Nato har begärt att Norge investerar i stridsflygplan för tankning i luften av de nya F-35-planen som håller på att levereras från USA.

För Norge skulle det innebära en kostnad på ytterligare 4,4 miljarder norska kronor. Med underhåll över livslängden, bygge av hangarer med mera kommer beloppet att bli än högre. Det skall läggas på den enorma utgiften för själva F-35-planen.

Norska officersförbundet vill att stationeringen av tankningsplanen skall förläggas till Ørland, medan USA har pekat på Rygge som man vill göra till en permanent stridsflygbas. F-35 är till för Norges försvar, men Nato har också kravet att flygplanen skall användas för operationer i hela havsområdet och andra operationer i norr.

Läs mer

C-motion om försvaret, riksdagen.se

[…] Det är viktigt med ett hela-landet-perspektiv när försvaret nu utvecklas och tillförs mer resurser. Hela landet ska försvaras även om geografiska prioriteringar kan behöva göras utifrån rådande hotbild. För Centerpartiet är det särskilt viktigt att säkerställa arméns krigsförband och deras förmåga. Vi ser redan nu ökad närvaro i hela landet och att förmågan att hantera alla klimat som finns i vårt land stärks. Det har Centerpartiet varit drivande till. Med vårt fokus på armén och att hela landet ska försvaras är det viktigt att de två armébrigaderna ska kunna agera samtidigt med godtagbar förmåga och att krigsdugligheten hos förband med lägst förmåga nu prioriteras.

Men vi behöver också se till att vi kan försvara svenskt territorium till sjöss och i luften genom att ha hög förmåga inom ubåtsjakt och våra flygstridskrafter samt genom att utveckla Sveriges luftvärnsförmåga. Vi står bakom inköpet av Patriot för att långsiktigt stärka Sveriges luftförsvar. Läs motionen

M-motion om försvaret, riksdagen.se

[…] Moderaterna föreslår därför att Försvarsmakten ska tillföras de 18 miljarder kronor myndigheten begärt perioden 2019-2021 för att kunna uppnå ambitionen i det innevarande försvarsbeslutet och skapa förutsättningar för ökad förmåga på sikt. Fokus i närtid ska ligga på att färdigställa den beslutade krigsorganisationen, parallellt med detta ska planering för ökad förmåga påbörjas.

På sikt vill Moderaterna att Sveriges försvarsutgifter ska närma sig två procent av BNP. Ambitionen är att göra detta under en tioårsperiod. En fortsatt utbyggnad av försvarets anslag bör dock ske efter en noggrann analys tillsammans med Försvarsmakten. Ökade resurser måste kunna omsättas till faktisk höjd försvarsförmåga. Att bygga ut Sveriges försvarsförmåga kommer därför att kräva god kostnadskontroll, spårbarhet och uppföljning. Samtidigt som vårt nationella försvar stärks ska även arbetet för ett svenskt Natomedlemskap fortsätta. Läs motionen

 

L-motion om försvaret, riksdagen.se

[…] Numerären i de svenska insatsförbanden är för liten. Mer än hälften av landets yta består av skogsområden. Infanteri är i betäckt terräng det mest användbara truppslaget. Med stor spridning, lättrörlighet och preciserad eldkraft är infanteriet avgörande för förmågan att försvara hela landet. Truppslaget är grunden för all stridsteknik, taktik och strategi. Därför behöver vi en tionde bataljon, bestående av pliktutbildad personal, vars uppdrag är att kunna agera lättmanövrerat i den svenska terrängen för att sinka fiendens framfart. Liberalerna kommer att reservera budgetmedel för detta utöver den generella förstärkning som redovisas ovan. […]

När riksdagen beslutade att göra värnplikten vilande i fredstid möjliggjorde man för ett återinförande – om läget i omvärlden drastiskt försämrades, eller om försvaret misslyckades med att rekrytera frivilliga soldater. Båda dessa förutsättningar är nu uppfyllda. Regeringen har nu till del återinfört värnplikten, med militär grundutbildning för både kvinnor och män inom ramen för lagen om totalförsvarsplikt. Vi välkomnar detta, och anser att värnplikten bör utvidgas och omfatta 10000 värnpliktiga år 2025. För att hantera ökade volymer anslår vi 30miljonerkronor till Totalförsvarets rekryteringsmyndighet 1:6. Därutöver avsätter vi 63miljoner för 2019 under anslag 1:6 för att kunna bygga ut ytterligare en prövningsplats. Läs motionen

BFO-topp vil ha tankfly til Ørland, aldrimer.no

NATO har bedt Norge investere i ytterligere to tankfly som en egen nasjonal kapasitet for å øke den operative evnen til de nye F-35-kampflyene. Lars Erik Jamtli i Befalets Fellesorganisasjon (BFO) fastslår at dersom investeringen realiseres, bør tankflyene stasjoneres på Ørland. Forsvarsdepartementet sier eventuell lokalisering ikke er avgjort. […]

De såkalte kapabilitetsmålene er vedtatt av forsvarsministrene i hvert enkelt medlemsland. NATO-alliansens kapabilitetsmål fastsetter militære mål for de respektive medlemslandenes kapasiteter. Det er i dette dokumentet, som Klassekampen tidligere har omtalt, at NATO har bedt om at Norge investerer i to tankfly for å ivareta F-35-flåtens behov. NATO anser kravet som svært viktig for Norges framtidige evne til å produsere luftmakt i nord.

Innfasingen av F-35-kampflyene er allerede i gang. F-35-flyene skal etter planen være fullt ut operative fra 2025, men med produksjon av operative tokt allerede fra 2019. Rekkevidden og lengden av tokt med F-35 har etter anskaffelsesbeslutningen ble tatt vist seg å bli en god del lavere enn planlagt. Det gjør at behovet for tankfly også er blitt større.

Det vil fortsatt gå minst ett tiår før tankflykapasiteten som gjennom det multinasjonale MRTT-samarbeidet skal gi flyene nødvendig aksjonsradius kan være på plass. Aftenposten skriver at det ene tankflyet kan være klart til bruk i 2028, det andre i 2029. […]

Kilder internt i Forsvaret sier at eventuelle nye tankfly er tenkt lokalisert til Rygge, der USA ønsker å stasjonere kampfly permanent.[…]

Pressevakt Ann Kristin Salbuvik i FD understreker at det er mye uavklart rundt tankfly-spørsmålet.[…]

– NATO-alliansens forsvarsplanleggingsprosess har som formål å frembringe de kapabiliteter alliansen kollektivt har behov for dersom den skal kunne løse sine oppgaver innenfor et politisk definert ambisjonsnivå. NATOs kapabilitetsmål til medlemsnasjonene fastsettes etter en fireårig syklus. I denne fireårige prosessen fastsetter NATO et overordnet ambisjonsnivå alliansen som helhet tar sikte på å møte, både på kort-, mellom- og lang sikt. Ambisjonsnivået fremkommer etter både militære og politiske innspill og besluttes etter NATOs prinsipp om konsensus. Basert på dette overordnede ambisjonsnivået fordeler NATO målene til de enkelte medlemsnasjonene, opplyser Salbuvik. […]

Rapporteringen i NATOs planprosess er grunnlaget for NATOs overordnede vurdering av om Norge møter de mål og forventninger som er definert i NATOs kapabilitetsmål. Denne prosessen ble konkludert i juni 2018. Vurderingen er som tidligere blitt oversatt til norsk og offentliggjort i budsjettforslaget for 2019, tilføyer hun. Läs artikel

Time for President Trump to elevate America’s interests in discussions about NATO, thehill.com

[…] With the Russian bear hobbled, NATO was used to pull mostly half-hearted European contingents into a nation-building exercise in Central Asia in 2002. The understandable risk aversion and national caveats of most NATO forces in Afghanistan undermined the alliance’s credibility and cohesion. In a fitting rebuttal, the British and French dragged the U.S. and NATO into the even more foolish Libyan intervention in 2011. Far from protecting Europe, let alone America, NATO has become an engine for putting muscle behind bad ideas. That NATO and even the European Union could be destroyed by the refugee tides flowing partly from Afghanistan and through Libya may end up being one of history’s ironies.

To those who argue that American troops are required to deter supposed Russian revanchism in Europe, one need only look just outside the alliance’s borders to Ukraine. There, even in a state that borders his own, Russian President Vladimir Putin is unable to achieve his larger aims. Läs artikel

Emergency Security Council Meeting on Seized Ukrainian Vessels, un.org

[…] “The United Nations is deeply concerned about this escalation of tensions, which is taking place in the broader context of the conflict in eastern Ukraine and the annexation of Crimea,” Rosemary DiCarlo, Under-Secretary-General for Political Affairs, said in a briefing that followed the first meeting on the issue which had been called by the Russian Federation under the provisional agenda item titled “Violation of the borders of the Russian Federation”.

That first agenda item was rejected by a procedural vote of 7 against (France, Kuwait, Netherlands, Poland, Sweden, United Kingdom, United States) to 4 in favour (Bolivia, China, Kazakhstan, Russian Federation), with 4 abstentions (Côte d’Ivoire, Equatorial Guinea, Ethiopia, Peru). Läs  artikel