Prime Minister Scott Morrison has indicated Australia will join a multinational peacekeeping force to protect freedom of navigation in the Gulf, but at this stage he has not indicated what form Australian participation might take.[…]

Options include sending a warship or warships to join peacekeeping patrols under American command, or stationing surveillance aircraft in the region to monitor ship movements through the Strait of Hormuz. The operative words in the above paragraph are “American command”.

Any peacekeeping mission might be presented as a multinational exercise, but in effect the preponderance of American power, including an aircraft carrier battle group, means Americans would be in command. In the Iraq invasion of 2003, Australians operated under broad American oversight, as did the British at considerable cost to Prime Minister Tony Blair’s reputation.

This is not an argument against Australian involvement in protecting a vital sea lane through which passes one-third of the world’s seaborne tradeable oil every day. Rather, it is to make the case for extreme caution.

Morrison and his team need to ask themselves whether there is a risk of being drawn into an American exercise in regime change in Iran. What might be the limits on Australia’s involvement should hostilities broke out in the Gulf? What would be the rules of engagement? What might be an exit strategy? Läs artikel

Jag fäster mig vid Raimo Jakolas inlägg i SLA den 30/7 2019, där han går rakt på sak och konstaterar att båda parter, USA och Ryssland, har ”missilrobotar mot mark-, sjö- och luftmål som effektivt kan bekämpa våra fasta och rörliga mål ner till fordonsstorlek”. Ett starkt skäl för omstrukturering av vårt duellförsvar som kan slås ut på kortare tid än förre ÖB Sverker Göranssons enveckasförsvar. […]

Jakola väljer att undersöka defensivt försvar och anvisar medel för detta mot stormakternas anfallsrobotar som 15 minuter efter avfyring kan nå mål på svenskt territorium. Indirekt defensivt försvar med blandning av jägartrupp och gärna pansrade förband med beväpning, som Jakola föreslår, kan bli starkt krigsavhållande. […]

USA/Nato har sin styrka på Atlanten och på den europeiska kontinenten och Ryssland sin i västra Ryssland och på Kola.

I kampen mellan de stora giganterna ska Sverige inte delta vare sig med förberedelser i form av övningar eller med värdlandsavtal. Det är ett svek mot svenska folket. Vad är lösningen? Politiskt kan den ensidiga svenska solidaritetsförklaringen tas bort liksom värdlandsavtalet. Läs artikel

It is the press service of the Russian Northern Fleet that Wednesday evening informsabout the movement of the Bal (NATO name SSC-3 or Styx) coastal missile system from its permanent deployment location out to the Sredny Peninsula on the coast to the Barents Sea.

Sredny Peninsula is the smaller peninsula between the Pechenga Bay and Rybachny (Fisher) Peninsula, a northwestern appendix to the Kola Peninsula. On blue-sky days, the coast of the Sredny Peninsula is visible from Vardø, the Norwegian town known for housing the Globus radar system operated by the country’s intelligence service. The radars has long been a thorn in the side of Russia’s security relations to Norway.

In May, spokeswoman Maria Zakharova with the Foreign Ministry in Moscow said straight forward that Russia would take counter measures as a new and more modern radar currently is under construction in Vardø. Läs artikel

Bygget innefattar bland annat fem landningsplattformar, ett kommandotorn, en väderstation och en tankningsstation.

Allan Widman, försvarspolitisk talesperson för Liberalerna

– Vi är positiva till det, men den behöver inte i alla delar vara militär. Det finns flygplan inom kustbevakningen som också är en potentiell resurs vid en sådan insats. […]

Mikael Oscarsson, försvarspolitisk talesperson för Kristdemokraterna

– Vi vill att Sverige, precis som Danmark har signalerat, ska bidra till en säkerhetsstyrka. Det är väldigt viktigt att det blir gjort.

Varför är det viktigt att genomföra den här insatsen?

– Sverige är en väldigt exportberoende nation och 90 procent av vår export går via handelsfartyg. Så det är av svenskt, europeiskt och internationellt intresse att en av världens viktigaste transportleder hålls öppen. Skulle det bli stopp där får det väldigt ödesdigra konsekvenser för hela världsekonomin.[…]

Läs mer

For øjeblikket drøfter den danske regering muligheden for at deltage i en fælles militær oprustning i Den Persiske Golf sammen med England og USA.

Man overvejer at sende et dansk krigsskib til Golfen for at beskytte den internationale trafik gennem Hormuzstrædet, hvor der for nylig er blevet opbragt et britisk skib, efter at England havde opbragt et iransk skib ved Gibraltar.

Begge dele er et led i den stadig voksende konflikt mellem USA og Iran efter Trumps opsigelse af den internationale aftale med Iran om handel for atomkontrol.[…]

Og hvad kommer alt dette så Grønland ved?

Ifølge National Research Councils rapport fra 2012, bestilt af det amerikanske Senat, ’Making Sense of Ballistic Missile Defense’, fremgår det, at især mulige raketangreb på USA fra Iran og Nordkorea var baggrunden for ønsket om den daværende udbygning af det amerikanske missilskjold.

Det fremgår ligeledes, at mens angreb fra Nordkorea ikke vil passere Grønland, fordi de kommer fra den anden side af kloden, vil det modsatte gøre sig gældende for raketter sendt mod USA fra Iran. Hvis ikke det lykkes USA at skyde disse ned, inden de forlader radardækningen fra de amerikanske baser i Aserbajdsjan og England, vil det være op til radaren over Grønland at sørge for målretningen af ”det tredje skud”, som det hedder i rapporten. Sidste chance, hvis også det mislykkes, er skud radarstyret fra Maine, USA. […]

Dette krævede særlige udbygninger af de radarer, som allerede fandtes. Derfor anbefalede rapporten det amerikanske Senat at afsætte penge til at opgradere radarsystemerne på en række baser.

Det er præcis, hvad der er sket på Thule Air Base gennem den seneste række år. Dette kom først frem for nogle år siden i et amerikansk tv-interview med den øverstkommanderende officer på Thulebasen.[…]

Hvis det mest ulykkelige derfor skulle ske, nemlig at konflikten mellem USA og Iran udvikler sig til en regulær krig, kan vi risikere, at Grønland vil blive en aktiv del af slagmarken, som i dag hverken begrænser sig til jorden, himlen eller havet, men nu også inddrager rummet over os alle. Läs artikel

​Tyskland vil ikke være med i en USA-ledet marinestyrke i Persiabukta, men vil heller la EU-observatører overvåke skipstrafikken der. – Men det vil nok ganske sikkert ta noe tid å overbevise EU om dette, sier Tysklands utenriksminister Heiko Maas ifølge NTB. Maas understreker at det er snakk om en observatørstyrke, ikke en væpnet eskorte av skip slik USA har bedt sine allierte om å bidra til. Den tyske regjeringen har tidligere gjort det klart at den ikke støtter opp om president Donald Trumps harde linje overfor Iran, men slår ring rundt atomavtalen som USA trakk seg fra i 2018. Storbritannia sier derimot at de vil være med på en USA-ledet styrke som skal vokte skip på ferden gjennom Hormuzstredet. Läs artikel

USA vill att Sverige ska delta i en internationell insats för att skydda fartygstrafiken i Hormuzsundet, rapporterar SVT.

Den svenska regeringen tvekar – och har ännu inte informerat oppositionen om att Sverige redan förra veckan fått en inbjudan att delta. […]

USA bjuder in Sverige att delta i den militära insatsen, rapporterar SVT på torsdagskvällen. Den amerikanska ambassaden i Stockholm har framfört inbjudan både till utrikesdepartementet och försvarsdepartementet, men regeringen har ännu inte gett besked.

– Vi har kontakt i stort sett dagligen med de olika parterna, också med Stena. Vi vill att spänningen ska minska och inte öka. Frågan analyseras i regeringskansliet, säger utrikeshandelsminister Ann Linde (S) till SVT. […]

Frågan om den internationella skyddsstyrkan ska tas upp på onsdag i ett möte i Bahrain där Sverige ska delta. Också Storbritannien och USA deltar i mötet.

EU-länder som Frankrike och Tyskland är skeptiska till de förslag som presenteras om aktion kring Hormuzsundet. De vill försöka minska spänningen i förhållandet till Iran med diplomatiska medel. Läs artikel

Sveriges deltagande i en internationell styrka i Hormuzsundet är fortfarande ett frågetecken. Nu har Försvarsmakten sett över sina förutsättningar för ett eventuellt deltagande.
– Det presenterar vi för den politiska ledningen för att man ska kunna fatta beslut, säger Försvarsmaktens överbefälhavare Micael Bydén till SVT Nyheter.

USA har forflyttet tre P-8A Poseidon overvåkingsfly til Andøya for å styrke en pågående klappjakt på en av Russlands nye hypermoderne ubåter, som for tiden opererer i Barentshavet eller Nordatlanteren.

De tre maritime patruljeflyene (MPA) fra den amerikanske marinen US Navy ankom Andøya søndag. Forsyninger og sonarbøyer ble flydd inn dagen før, får Aldrimer.no opplyst fra fastboende på Andøya.

Årsaken til forflytningen er at det norske Forsvaret ikke har tilstrekkelig kapasitet til å alene stå for ubåtjakten i nord på vegne av NATO. De norske P-3 Orion-flyene fra 333 Skvadron/133 Luftving på Andøya har lenge slitt med å gjennomføre mange nok operative tokt. USA er derfor hyppige gjester på Andøya flystasjon, spesielt under avviklingen av den norske fellesferien hver sommer, men også i perioder med høyt aktivitetsnivå hos den russiske Nordflåten.

En forsvarskilde opplyser at den russiske Nordflåten er i gang med eller om kort tid er forventet å innlede en større marineøvelse i Barentshavet. Det russiske forsvarsdepartementet og pressekontoret til Nordflåten har foreløpig ikke frigitt noe informasjon om den angivelige øvingsaktiviteten. Men det er kjent at deler av Nordflåten for øyeblikket deltar i en russisk marineøvelse i Østersjøen.

Men i tillegg skal USA ha en ytterligere og enda mer spesifikk grunn til å rykke inn. Läs artikel

Iran told European powers on Monday it would further reduce compliance with its 2015 nuclear deal in about a month’s time if they were still failing to protect it from crippling U.S. sanctions, reimposed after Washington exited the deal. […]

European signatories to the deal have so far been helpless to prevent U.S. President Donald Trump trying to force Iran to accept stricter limits to its nuclear activity and regional behavior by strangling its vital oil trade.

Iran has threatened to block all energy exports out of the Strait of Hormuz, through which a fifth of global oil traffic passes, if it is unable to sell oil as promised by the 2015 deal in exchange for curbing its uranium enrichment program.

“With the continuation of the inaction of the Europeans in carrying out their commitments (to the nuclear deal) … Iran will take a third step (in reducing commitments) in approximately one month,” said Behrouz Kamalvandi, spokesman for the Atomic Energy Organization of Iran. Läs artikel