Försvarets största problem är inte pengar och prylar, forsvarsdebatten.blogspot.com

Anders Karlsson och Bertil Kantola, Kiruna/ Männikkö

Den svenska försvarsmakten jobbar idag med en gigantisk återtagning av den förmåga att försvara landet som raserats av, som det idag visat sig, huvudlösa beslut för 20 år sedan. Den enkla åtgärden för att visa handlingskraft är att tilldela pengar och självfallet är det så att inget fungerar utan ekonomiska resurser. Tyvärr är dock vissa problem av en mer strukturell art och är svåra att åtgärda bara genom att tillskjuta ekonomiska medel. Det första av de strukturella problemen är att försvarsmakten är för liten till sin numerär.

För att vi ska vara uthålliga vid angrepp och därigenom avskräckande mot angrepp måste motståndaren veta att vi är tillräckligt många och tillräckligt välutbildade för att kriget ska kosta för mycket i tid, pengar och människoliv för att bli lönsamt för angriparen. Om kriget blir kort har Sverige förlorat det och vår viktigaste ambition måste vara att vara så uthålliga att motståndaren väljer bort ett angrepp och om han ändå kommer måste vi kunna hålla ut länge nog för att hjälp ska hinna komma från vänligt sinnade makter. Avskräckning kan nås genom kärnvapen eller en sådan uthållighet att en potentiell motståndare inte anser det mödan värt att angripa oss. Sverige har valt bort kärnvapenalternativet och kvar blir totalförsvaret byggt på allmän värnplikt. För att värnplikten ska kallas allmän måste den övervägande majoriteten av landets unga män och kvinnor utbildas antingen i vapnens bruk eller för civilförsvarstjänst och vi behöver kraftigt bygga ut grundutbildningen av våra ungdomar om vi skall vara trovärdiga. […]

Svenska soldater ska inte vara bäst i världen på stormakts-krigföring utan på att försvara sitt eget land. Detta innebär att vi behöver organisera oss utifrån en doktrin som utgår mer från hur vi i Sverige ska agera för att tvinga motståndaren att strida på våra villkor, inte utifrån att vi ska strida på hans. Vi ska vara bäst i världen på att uppträda dolt och slå hårt där det gynnar våra syften. Duellstrid mot stormakten är utsiktslös för ett litet land.  Historien lär oss att svagare länder som försökt strida mot stormakten på stormaktens villkor snabbt besegrats. Läs artikel

Varför sponsrar vår feministiska regering Natopropaganda? gp.se

Valter Mutt, tidigare riksdagsledamot och utrikespolitisk talesperson för Miljöpartiet, numera medlem i Vänsterpartiet, Håkan Sundberg, tidigare säkerhetspolitisk rådgivare åt Miljöpartiet och seniorkonsult inom Public Affairs

Varför går 500 000 skattekronor från UD:s budget till Carl Bildts årliga deltagande i den amerikanska tankesmedjan Atlantic Council, som i praktiken fungerar som Natos propagandaorganisation. En feministisk regering i ett alliansfritt land borde ha andra prioriteringar och föra en självständig utrikespolitik.

Atlantic Council (AC) är en resursstark tankesmedja med högkvarter i Washington, grundad under kalla kriget för att främja transatlantiskt samarbete kring säkerhetspolitik och handelsfrågor. AC har i praktiken kommit att fungera som Natos egen tankesmedja och propagandaorganisation, officiellt oberoende men i hög grad finansierad av försvars- och utrikesdepartementen i Natos medlemsländer. Krigsmaterielföretag, oljebolag, storbanker, Facebook, ukrainska oligarker och fossiltunga monarkier i Mellanöstern hör också till AC:s finansiärer.

2013, när Carl Bildt var utrikesminister, tog UD beslut om att ge årliga bidrag till AC på ett par miljoner kronor. Att medfinansiera en tankesmedja nära knuten till en USA-ledd kärnvapenallians undergräver obönhörligen trovärdigheten i Sveriges militära alliansfrihet, vilket förmodligen var just den signal Bildt ville sända till omvärlden. Men varför fortsätter vår nuvarande rödgröna regering, med sin uttalade ambition att föra en feministisk utrikespolitik, att ge stöd till en organisation med nära kopplingar till Nato, krigsmaterielföretag och fossilnäringarna? Läs artikel

Tre FN-soldater drept i Mali, forsvaretsforum.no

Soldatene ble rammet av en veibombe på vei fra byen Douentza til Timbuktu, opplyser FN-operasjonen Minusma.

Væpnede menn begynte deretter å skyte på soldatene. I tillegg til dem som ble drept, ble seks soldater såret.

FNs generalsekretær António Guterres fordømmer angrepet på kolonnen med FN-kjøretøy. Han understreker at et angrep mot FNs fredsbevarende styrke kan være en krigsforbrytelse, og han ba myndighetene i Mali om å gjøre alt det de kan for å identifisere og raskt straffe de ansvarlige for angrepet.

FNs fredsbevarende styrke har vært i Mali siden 2013, etter at islamske ekstremister tok kontroll over større byer i nord. En franskledet militæroperasjon tok tilbake kontrollen over byene men jihadistene har siden omgruppert seg i landlige områder og angriper i større omfang, blant annet Malis hær og FN-styrker. Läs artikel

Stop Biden’s Neocon Nominee To The State Department, theamericanconservative.com

Victoria Nuland helped fuel a coup and violent war in Ukraine, yet the president-elect thinks she’s a perfect fit.

On Monday, President-elect Joe Biden announced a number of new additions to his national security team. It was widely reported that Wendy Sherman, the former undersecretary of state for political affairs under Barack Obama and John Kerry, would receive a promotion and become the department’s number two, under secretary of state designee Antony Blinken. Sherman was widely and rightfully hailed over her role as the lead American negotiator of the Iran nuclear accord.

Biden also announced his plan to name the former head of policy planning at the State Department, Jon Finer, as deputy national security adviser. These are, by the low standards set by the Biden transition, sensible appointments. The same, however, cannot be said for Biden’s nominee for Sherman’s old job, that of undersecretary for political affairs, Victoria Nuland. Läs artikel

Sverige ska inte spela stormaktsspel, sydostran.se

Anders Björnsson

Småstatens säkerhet måste bygga på två pelare: en stark försvarsmakt som verkar avhållande mot hot om aggression och en klok diplomati som verkar lugnande och klargör landets hållning. Konungariket Sverige saknar idag båda dessa grundförutsättningar.

Det militära försvaret är avrustat, och det kommer att ta lång tid att bygga upp det på nytt. Vår utrikespolitik styrs av känsla, av goda avsikter, inte av förnuft och realism, och irriterar många gånger helt i onödan vår stora granne i öst. Läs artikel

 

 

Irans ambition att öka anrikningsgraden på landets uran, riksdagen.se

Utrikesminister Ann Linde:  Svar på fråga  av Hans Wallmark (M) om
Irans ambition att öka anrikningsgraden på landets uran.

Hans Wallmark har frågat mig hur jag kommer att agera för att Sverige, ensamt eller tillsammans med övriga EU-länder, ska understryka det stora allvaret i Irans ambition att öka anrikningsgraden på landets uran och frångå NPT:s (icke-spridningsavtalet) tilläggsprotokoll – allt med sammantaget ökad risk för turbulens i regionen.

Joint Comprehensive Plan of Action (JCPOA) ingicks 2015 mellan Iran och UK, Frankrike, Tyskland (”E3”), USA, Ryssland och Kina i syfte att avveckla de mest spridningskänsliga delarna av Irans kärntekniska program. 2018 drog sig USA ur och 2019 började Iran göra avsteg från JCPOA. Sverige och EU har vid upprepade tillfällen uttryckt växande oro över Irans agerande och uppmanat Iran att återgå till full efterlevnad. Att Iran inlett anrikning till 20% medför stora spridningsrisker. Sverige är starkt engagerat för att bevara överenskommelsen. Sverige och EU har vid upprepade tillfällen beklagat att USA lämnade överenskommelsen och vi vill underlätta för USA att åter ansluta sig till JCPOA. […]

Vi avser ta upp JCPOA snarast med den nya amerikanska administrationen. Vid EU:s utrikesministermöten har jag föreslagit ett EU-sändebud för Gulfen och en EU-delegation i Teheran. Med åtta andra länder har vi anslutit oss till INSTEX (betalningsinstrument som stärker förutsättningar för europeiska länder att fullfölja sina åtaganden enligt JCPOA). Läs svaret

Ledare: När krisen blir en ursäkt, sydostran.se

Stig-Björn Ljunggren

Just nu är det rätt många förslag som läggs om hur världen ska göras om efter pandemin. Dels kör många sina gamla käpphästar, förklädda i coronatäcke, dels dammas gamla förslag av i skenet av det som hänt.

En sådan gammal skåpmat är förställningen om att vi behöver någon slags medborgarplikt. Tanken framförs av några debattörer på DN Debatt igår, bland annat förre statsministern och socialdemokratiske partiledaren Ingvar Carlsson. I sitt sällskap har han också några andra gamla statsråd, professorer och opinionsbildare.

Vad de föreslår är alla i en årskull – strax över 100 tusen – kallas in för mönstring. Några får militär utbildning och blir krigsplacerade, andra får krisutbildning och blir krisplacerade.

Det är således någon slags utvidgad värnplikt de vill införa. Den militära plikten var tyvärr något som togs bort under villfarelsen att vi i Europa lever i den eviga fredens tidevarv, och att det enda som behövs är att vi kan luftlandsätta soldater i fjärran länder när Imperiet önskar.

Uppdraget nu är väl snarare att se till att ”lumpen” åter blir en viktig del av värnet om vårt lands oberoende. Det är också rimligt att detta utvidgas till att gälla även andra områden än den rent militära. Men att det i så fall är kopplat till försvarsmakten, inte till någon allmän uppfostringsambition förklädd till krisberedskap, som verkar vara vad debattörerna på DN Debatt har som mål. […]

Förslaget om obligatorisk medborgartjänst verkar vara en slags kvarsittning för ungdomen, inte för att de misskött sig i skolan, utan därför att skolan misskött sitt uppdrag.

Kriser leder nästan alltid fram till att makten får en ursäkt att koppla ett starkare grepp om samhället och dess medborgare. Oftast inte utan goda skäl. Det är inte det knepiga. Utan den svåra konsten är att ta sig ur det greppet och återerövra friheter när krisen är över. Läs ledaren

Hemförlovade beväringars respons över tjänstgöringen alltjämt på hög nivå, puolustusvoimat.fi

Beväringarna som hemförlovades i december 2020 gav sin tjänstgöringstid helhetsvitsordet 3,85 på skalan 1 – 5.

Den övergripande enkätens resultat var den näst högsta någonsin, och mycket nära fjolårets resultat på 3,87. I slutundersökningen kartlades bland annat viljan att försvara landet och tjänstemotivationen, och man samlade in feedback på hur beväringsutbildare och personal klarat sina arbetsuppgifter, samt om kvaliteten och innehållet i utbildningen i övrigt. De högsta uppskattningarna gavs av beväringarna för följande variabler: allmän vilja att försvara landet (4,3), armétiden (4,3) och uppskattning av stampersonalen (4,3).

Tjänstgöringsperioden 2020 präglades av exceptionella arrangemang på grund av COVID-19-pandemin, såsom indelning av beväringarna i små grupper och nyarrangemang av permissions- och tjänstgöringsperioderna. Start- och slutdatum för tjänstgöringen bibehölls. Trots de särskilda arrangemangen äventyrades inte de övergripande utbildningsmålen. I enlighet med principerna i det nyligen reformerade utbildningssystemet för värnplikt (Utbildning 2020) utnyttjades virtuella utbildningsmiljöer, där så var möjligt, vid sidan av annan utbildning.  Läs artikel

Om kriget kommer! sla.se

Per Blomquist, ledamot i Krigsvetenskapsakademien

”Om kriget kommer – därför rustar Sverige”, heter det i Dagens Nyheter den 9 januari. När Fredrik Reinfeldt skrev att försvaret är ”ett särintresse”, avsåg han nog alarmerande militärer som alltid uttryckt hot för att få mer pengar till sitt fögderi.

Nu är det riksdagen som slår fast: ”Ett väpnat angrepp mot Sverige kan inte uteslutas.” Är även detta ett särintresse? […]

Självklart har det militärstrategiska förändrats under 16 år, eftersom stormakterna USA och Ryssland årligen rustar. Nu uppträder USA återigen på norra Atlanten med hangarfartyg. Ryssland behärskar Arktis med världens största flotta av isbrytare, varav sex atomdrivna, och genomförde där en verkligt stor övning år 2014 med 155 000 man och tusentals flygplan, fartyg och stridsvagnar. Detta är en del av den verklighet som analytikern Raimo Jakola återkommande har framfört för att få våra politiker att rusta för att bevara freden.[…]

Faktiskt inget nytt, ty krig hade redan kunnat uppstå om Krim, med indirekt strategi (se ovan), då Ryssland tog detta för Svarta havet så viktiga område. Men USA avstod, trots avsevärd överlägsen styrka.

Man ville inte in med kängor eller stövlar på den ukrainska leran. Man ska inte tro att USA och Ryssland bara för att de är militärt starka vill gå i krig. Och om de gör det så kalkylerar de säkert noga med kostnader. Det är detta som gör att det kan synas meningsfullt med ett krigsavhållande svenskt försvar för att bevara freden. Läs artikel

Duellstrider med en stormakt är fel väg

Utgivarna

I sitt tal den 12 januari på Folk och Försvars rikskonferens markerade försvarsminister Peter Hultqvist var tyngdpunkten skall ligga för det svenska försvaret. Det är fortsatt närmast ensidig satsning på ett tröskelförsvar, kombinerat med förberedelse för militär samverkan med Finland, Nato och USA.

Trots allt tal i högtidliga sammanhang att hela landet skall försvaras sker ingen egentlig utbyggnad av ett territorialförsvar. Försvarsministern valde att bara i förbigående nämna armén och markstyrkor.  Den ytterligare brigad som det har talats om i ett par år nu tycks skjutas på en obestämd framtid, eftersom ÖB signalerat fördyringar av tröskelförsvarets JAS, ubåtar, korvetter och Patriotmissiler.

Läs mer

”Obligatorisk medborgartjänst stärker svensk krisberedskap”, dn.se

20 politiker, publicister, forskare och organisationsföreträdare bland andra tidigare statsminister Ingvar Carlsson

Den nu pågående pandemin illustrerar behovet av en obligatorisk medborgartjänst väl. Men hoten och kriserna finns i många olika former. Därtill kan nya tillkomma, sådana som vi i dag inte känner till.

Värnplikten är sedan några år tillbaka. Alla unga medborgare har skyldighet att mönstra och delta i vårt totalförsvar. Dock är det endast cirka 5.000 av en årskull på 125.000 som ­kallas in för att fullgöra militär värnplikt. Antalet kan komma att gradvis öka men merparten av varje årskull kommer inte att beröras. […]

Som medborgare i vårt land har vi fri- och rättigheter men också skyldigheter. Det handlar om mycket mer än att betala skatt. Det handlar om det gemensamma ansvarstagandet för vårt samhälle. […]

Vi kan tänka oss följande: Alla i en viss ålderskategori inkallas som i dag till mönstring. De som tas ut till militär värnplikt får efter sin utbildning en krigsplacering. Övriga ska genomgå en kortare grundläggande utbildning om civila hot och kriser. Utöver den bör det finnas specialiserade påbyggnadsutbildningar med olika inriktningar, beroende på samhällets behov, som kan erbjudas dem som har intresse därav. Ansvaret för utbildningarna ska ligga så lokalt som möjligt och de frivilliga försvarsorganisationernas erfarenhet bör tas till vara. I övrigt bör samverkansformer skapas mellan kommuner, länsstyrelser, regioner och försvarsmakten. Läs artikel

Sveriges säkerhetspolitiska linje ligger fast – punkt slut, expressen.se

Ann Linde (S), utrikesminister och Peter Hultqvist (S), försvarsminister

En riksdagsmajoritet bestående av Sverigedemokraterna och de borgerliga partierna avser att driva igenom ett uttalande i riksdagen om behovet en av så kallad ”Nato-option”. Det är regeringen som formulerar den säkerhetspolitiska linjen. Den är en del av regeringens politik. Regeringen anser inte att en Nato-option bör läggas till i den säkerhetspolitiska linjen. Den linje som gällt hittills fortsätter att gälla. Det är viktigt för såväl det svenska folket som för grannländer, för samarbetspartners och andra säkerhetspolitiska aktörer att detta är fullständigt tydligt.

Regeringen framhåller liksom tidigare regeringar värdet av en bred parlamentarisk förankring av säkerhetspolitiken. Det finns olika former för att säkerställa insyn för riksdagen i utrikespolitiken. Detta ändrar dock inte att den säkerhetspolitiska linjen är en del av den säkerhetspolitik som formuleras av regeringen. […]

Det har påståtts att en ”Nato-option” skulle underlätta samarbetet med Finland. Vi har en djup och detaljerad dialog med Finland, på många nivåer, kring försvars- och säkerhetspolitiska frågor. Inte vid något tillfälle har det militärt alliansfria Finland signalerat att Sverige skulle behöva förändra sin säkerhetspolitiska linje. Denna hållning är ömsesidig.

Den svenska regeringen avser inte att ha några synpunkter på Finlands säkerhetspolitiska linje. Argument som att en svensk Nato-option skulle vara till Finlands hjälp är helt orimliga. Sverige ska inte lägga sig i finsk politik på det sättet. Det samarbete vi sedan hösten 2014 mycket . Läs artikel