Svenskt och tyskt, en kortessay av Anders Björnsson

Sommaren 2014, när jag översatte Theodor Fontanes sista roman Der Stechlin (1898) till svenska, slogs jag av berättelsens många referenser till händelser och personer ur den svenska historien. Det är inte konstigt. Där Stechlin utspelar sig, i Berlin och landsbygden norr därom, kärnområdet i Mark Brandenburg, hade trupper ur den svenska krigsmakten marscherat fram och tillbaka genom seklerna. Grannskapet, Vorpommern, hade till och med varit en svensk besittning under en längre tid (fastän ingen skulle ha kommit på tanken att kalla svenskarnas närvaro där för ”ockupation”).

Läs merSvenskt och tyskt, en kortessay av Anders Björnsson

Ett eget eller någon annans försvar, Jan Bergsten i NSD 23 maj

Det fanns en gång ett folkförsvar i det alliansfria landet. Alla män skulle delta i försvaret, men det var ett försvar av det egna landet och någon gång också en frivillig insats inom Förenta nationerna, FN.Det var 1960-tal och 1970-tal i det alliansfria landet och vi kunde se på tv och läsa i tidningarna om krig i världen utanför vårt alliansfria land. Vi läste om Vietnamkriget och hur de stora amerikanska flygplanen med beteckningen B-52 fällde bombmattor över Vietnam, vi såg brännskadade barn som flydde undan angripares napalmbomber och hur en polischef inför tv-kamerorna avrättade en motståndare mitt på en gata i Saigon. Läs artikel.

Sverige och Nato, Sven Hirdman

Ambassadör Sven Hirdman talade tisdagen 19 maj på ABF-huset i Stockholm om Sverige och förhållandet till Nato. Vi återger hans anförande här:

Sammanfattning

  • Sveriges säkerhetspolitik går ut på att hålla Sverige utanför krig och till mottet av vår förmåga bidra till fred och avspänning i vår omvärld. Ett stormaktsanfall på Sverige vore en fullständig katastrof.
  • Ett isolerat ryskt anfall på Sverige är helt osannolikt. Sverige har inte ett sådant strategiskt intresse för Ryssland. Ryssland vill överhuvudtaget inte ha ett krig med EU och Nato.
  • Ett svenskt medlemskap i Nato ökar därför inte Sveriges säkerhet utan leder i stället till ökad spänning i vårt område.
  • Den svenska säkerhetspolitiken bör prioritera att bidra till avspänning mellan stormaktsblocken.

Läs merSverige och Nato, Sven Hirdman

Krig inget man bara kan vifta bort, Jan Fredriksson. Kommentar av Anders Björnsson: En fråga om vilja

Den 8-9 maj firades segern över nazityskland. Ett krig som resulterade i en enorm förstörelse och 50-60 miljoner människors miste livet. Borde vi inte ha lärt oss att frukta kriget. Uppenbarligen inte ty på nytt hörs krigstrummorna ljuda allt högre i Europa. Både Nato och Ryssland skramlar med vapnen. Den firade författaren och nobelpristagaren Günter Grass säger i en intervju i El País att han fruktar att vi sömngångaraktigt är på väg in i ett storkrig med skärningspunkten i Mellanöstern och Ukraina. I en ledarartikel i Helsingborgs Dagblad den 9 maj ansluter sig Heidi Avellan till denna syn men hon skriver på ett obekymrat sätt ”fira freden, räkna med krig”.

Läs merKrig inget man bara kan vifta bort, Jan Fredriksson. Kommentar av Anders Björnsson: En fråga om vilja

Debatt om FN-stadgans våldsförbud och Svenska FN-förbundet

GABELIC VILL GÅ RUNT VÅLDSFÖRBUDET, Lars-Gunnar Liljestrand

Svenska FN-förbundets ordförande Aleksander Gabelic bemöter den 22 april min kritik av förbundets tolkning av FN-stadgan och hävdar att han visst värnar om den men säger samtidigt att den måste förändras. Han skriver om regeringar och ledare inte kan eller vill ta sitt ansvar övergår det till världssamfundet som skall agera i enlighet med just FN-stadgans åtgärdstrappa.

Läs merDebatt om FN-stadgans våldsförbud och Svenska FN-förbundet

Minnesord över Lennart Bodström

Ur minnesordet:

“När Olof Palme presenterade Lennart Bodström som utrikesminister gjorde han det med orden: Han är en person med fasta principer, goda nerver och som kan stå pall i blåsväder .

Dessa egenskaper fick han god användning för som utrikesminister. Han stod starkt upp för Sveriges alliansfrihet. Han hävdade att vi alltid måste handla så att tvivel om vårt lands avsikter aldrig kunde uppstå liksom att vi aldrig fick ställa kraven på bevisning lägre vid undervattenskränkningar än vid andra former av kränkningar. Han arbetade målmedvetet för att söka förverkliga idén om Norden som en kärnvapenfri zon.” Läs minnesordet.