he 2020 National Space Policy recently released by the White House at the one-year anniversary of the establishment of US Space Force outlines America’s space development plan and specific measures for its implementation. The document and the recent Schriever Wargame 2020 (SW 20) both exaggerate the so-called ”space threat” and try to form a ”space NATO” with American allies, fully revealing Washington’s ambition to maintain its hegemony by securing supremacy in the outer space.

The US braces for space warfighting targeting China and Russia. The latest SW 20 led by the newly formed US Space Force for the first time claimed to highlight space threats from Russia and China, which reflected America’s Cold War mentality and hegemonistic concept. […]

In recent years, the US has shifted its strategic focus to great power competition, especially for the high-end adversaries. The US National Space Strategy proposes to drive US leadership in space through close partnership with the private sector and allies. The newly released National Space Policy mentions allies and their interests multiple times with a noticeable tinge of cajoling.

As space becomes an all-round warfighting domain, our unique advantage is the ability to seamlessly integrate multi-domain capabilities from multiple allies and partners, said Raymond, Chief of Space Operations, US Space Force. Läs artikel

En spionaffär avslöjas – främmande makt har tillskansat sig ytterst känsliga uppgifter om rikets försvarsindustri, till råga på allt genom att använda sig av element i danska statens underrättelsetjänst med tveksamma lojaliteter. Samma främmande makt har spionerat på den danska försvarsindustrin och danska ministrar. Även Norge är utsatt och den norska försvarsministern kontaktar sin danska kollega för att diskutera det uppkomna läget. Från Sverige är det dock tyst.

En historia från 1970-talets kalla krig om sovjetisk infiltration och svensk undfallenhet mot kommunismen? Alls icke. Vi talar om vad som stod i DN förra veckan och den främmande makten är Förenta staterna. Överlag har Försvarssverige reagerat med en axelryckning: ”Vadå, det är väl inget att oroa sig för. Sånt här händer väl hela tiden?”

Försvarsminister Hultqvist har behandlat hela historien som en pinsamhet som man helst vill glömma och när han får skarpa frågor om det i riksdagen svarar han egentligen inte. Däremot kom en mycket snabb reaktion på det amerikanska beskedet att man avser lämna Afghanistan: en mycket dålig idé, enligt Hultqvist. Det skulle kunna leda till att extremister tar över!

Tillåt mig betvivla att reaktionerna hade sett ut såhär om det istället hade varit Sovjet som utfört exakt samma handlingar.  […]

Sveriges medverkan i Afghanistan har aldrig handlat om mycket annat än att signalera lojalitet med Amerika i utbyte mot löften om stöd till Sverige (detsamma gäller för övrigt inköpet av luftvärnssystemet Patriot, men det är en helt egen historia) och därför anses det nog klokt på försvarsdepartementet att gå ut med ett avståndstagande. Mottagaren av budskapet är inte egentligen den svenska allmänheten utan Pentagon.  […]

Ett land har alltid en armé. Sin egen, eller någon annans. Regeringen har valt att ha någon annans armé. Min uppfattning är att om Sverige vill vara en suverän stat måste vi identifiera våra geopolitiska intressen och därefter skapa en krigsmakt som kan upprätthålla dem. Vad vi har nu är det sämsta av båda världar: en försvarsmakt som inte kan försvara Sverige och en alliansstruktur som omedelbart gör oss till måltavla i händelse av konflikt mellan Förenta staterna och Ryssland. Sverige saknar praktisk handlingsfrihet. Detta är kanske det verkliga problemet som vi bör fundera på i efterdyningarna av den danska skandalen. Läs artikel

(Klassekampen) I høst redigerte en dansk kollega (Jakob Dreyer) og jeg et dansk-norsk spesialnummer av Tidsskriftet Internasjonal Politikk. Temaet var skandinavisk militæraktivisme.

Spørsmålet vi stilte bidragsyterne var derfor følgende: Gitt uklare resultater og store kostnader, hvorfor har normaliseringen av militæraktivisme i Skandinavia fortsatt? Hvilke aktører og institusjoner muliggjør militæraktivismen? Hvordan påvirker aktivismen våre parallelle selvbilder som fredsnasjoner?

Det korte svaret er forholdet til USA. Hva gjelder selvbilder, preller dissonansen tilsynelatende av. Beslutningstakere mangler også vilje til å diskutere kritisk konsekvenser av egen krigsdeltagelse. Den offentlige debatten rundt militære engasjement er på sin side mangelfull.

Tormod Heier, professor ved Forsvarets høyskole, argumenterer i sitt bidrag for at skandinavisk militæraktivisme «kan forstås som et uttrykk for småstatens maktesløshet der større og mektigere allierte setter premisser for hvordan krigen føres». Den amerikanske strategiske kulturen er at fienden skal nedkjempes totalt militært. I sitt ønske om å fremstå som en ‘god alliert’ blir skandinaviske land dratt inn i USAs hengemyrer. Til tross for knappe forsvarsressurser blir skandinaviske styrker stående ‘tiår etter tiår, uten mulighet til å trekke seg ut’. USA definerer strategien, småstatene følger etter. […]

De danske bidragsyterne peker på mange av de samme trekkene i Danmarks militæraktivisme. Anders Wivel, fra Institutt for Statsvitenskap ved Københavns Universitet, beskriver Danmark som en ‘permanent krigførende nasjon’. USAs avgjørende betydning for dansk sikkerhet er utgangspunktet for ‘den danske viljen til å aktivt fastholde en status som bidragende og konstruktiv alliert gjennom deltagelser i danske operasjoner’. Läs artikel

Frankrikes militär meddelar att den har dödat tiotals jihadister i flyganfall i centrala Mali under helgen. Samtidigt vittnar människor på marken om hur ett bröllopsfirande blivit bombat av en helikopter.

Det är oklart om det är skilda händelser eller skilda beskrivningar av samma händelse. Uppgifter om att något skett i byn Bounti började florera i sociala medier i söndags.

– Rapporter som har med ett bröllop att göra stämmer inte överens med observationer som gjordes, säger en talesperson för den franska militären till AFP.

Enligt den franska kungörelsen var det stridsflygplan som dödade jihadister någonstans i centrala Mali efter att gruppen i fråga följts i flera dagars tid. En militär källa säger till nyhetsbyrån att det inte råder några tvivel kring vilka som var måltavlor.

Invånare i Bounti beskriver hur en ensam, lågt flygande helikopter öppnade eld mot en folksamling mitt på dagen. Ahmadou Ghana berättar för AFP att folk fick springa för sina liv och att 19 personer dödades, varav två var hans bröder. Läs artikel

Italian Defence Minister Lorenzo Guerini, UK Secretary of State for Defence Ben Wallace, and Swedish Defence Minister Peter Hultqvist signed a trilateral memorandum of understanding (MoU) on 21 December on the development of the Tempest future fighter, the Italian Ministry of Defence (MoD) announced in a press release on 3 January.

Describing the Future Combat Air System Cooperation (FCASC) MoU as “crucial for the balance of military and industrial capabilities at the European and global level”, the ministry said the agreement defines “the general principles for co-operation on an equal basis between the three countries comprising all activities including research, development and joint concepting necessary for governments to acquire an advanced air system to replace Eurofighter”. The MoD added, “The agreement will be followed by the project arrangements and the full development phase, currently scheduled to begin in 2025.” Läs artikel

Across the political spectrum, there is widespread agreement that America must get serious about the threat posed by China. As the Trump administration comes to a close, the State Department has just released a document called ‘The Elements of the China Challenge’. A distillation of conventional wisdom among national security experts and government officials, it argues that the U.S. needs a concerted effort to push back against Beijing. On its first page, the document tells us that “the Chinese Communist Party (CCP) has triggered a new era of great-power competition.” If there was a major intellectual thread running through Trump’s foreign policy, or at least that of the people he appointed, it was that confronting China was the national security issue of our time. America during the Trump era was single-minded in its focus on turning up the pressure on Beijing, including unprecedented support for Taiwan, sending ships more often through the South China Sea, and attempting to stop the spread of the telecom giant Huawei. Läs artikel

Shortly after WikiLeaks released the Iraq War Logs in October 2010, which documented numerous US war crimes — including video images of the gunning down of two Reuters journalists and 10 other unarmed civilians in the Collateral Murder video, the routine torture of Iraqi prisoners, the covering up of thousands of civilian deaths and the killing of nearly 700 civilians that had approached too closely to US checkpoints — the towering civil rights attorneys Michael Ratner and Len Weinglass, who had defended Daniel Ellsberg in the Pentagon Papers case, met Julian Assange in a studio apartment in Central London, according to Ratner’s newly released memoir “Moving the Bar”.

Assange had just returned to London from Sweden where he had attempted to create the legal framework to protect WikiLeaks’ servers in Sweden.  Shortly after his arrival in Stockholm, his personal bank cards were blocked.  He had no access to funds and was dependent on supporters.  Two of these supporters were women with whom he had consensual sex.  As he was preparing to leave, the Swedish media announced that he was wanted for questioning about allegations of rape. Läs artikel

Först ville USA ha Gotland. Och i november även skärgård utanför Karlskrona och Stockholm. Vad begär de härnäst? Eva Brita Järnefors skriver om Sveriges nya allierade som övar inför nästa krig. 

Gotland är som ett osänkbart hangarfartyg för flyg, och det är bra att vara vän med dess kapten, Sverige.

SadeDavid Perkins, fyrstjärnig general i USA, våren 2017, när han besökte ön. (Citat ur försvarsminister Peter Hultqvists tal vid John Hopkins University, USA. 2017-05-17)

2017 landsteg alltså denna fyrstjärniga general på Gotland. En ö som han numera kan använda för sina militära behov. Då landsteg också ett specialförband 330 US-marinsoldater med uppdrag att vid en konflikt i Östersjön inta Gotland. Läs artikel

France will reconsider its military strategy in the Sahel region and very likely reduce military deployment as part of Operation Barkhane after significant military successes in 2020, the defense minister said.

“We will most likely have to adjust this device: a reinforcement by definition is temporary,” Florence Parly told daily Le Parisien in an interview published on Monday, responding to a question of additional reinforcement of 600 soldiers which brought the strength of Barkhane forces to 5,100 troops last year.

A decision on this will be taken at the next joint summit of France and the G5 Sahel countries in February in N’djamena, the capital of Chad, by President Emmanuel Macron and the head of the armies, she said. […]

In the coming months, she said, the Takuba force, a special joint force of European and American troops, will be fully operational in the region to fight alongside the Malian armed forces, in particular in Menaka, an active sector for Al-Qaeda and its affiliated groups, where the recent attacks took place.

Since the launch of Operation Barkhane in 2013, 49 French soldiers have died. Last week, five French soldiers were killed and others injured in two separate incidents after their armored vehicle hit an improvised explosive device in Mali, according to the French minister of armed forces.

More than 5,000 French soldiers are deployed under Operation Barkhane which is led by France alongside the G5 Sahel countries (Burkina Faso, Mali, Mauritania, Niger and Chad) to fight against terrorist groups in the region, particularly al-Qaeda in the Islamic Maghreb and Daesh/ISIS in the Greater Sahara. Läs artikel

Urquhart sovnet stille inn lørdag i sitt hjem i Tyringham, Massachusetts i USA, ifølge familien.

Han tjenestegjorde i det britiske forsvaret under andre verdenskrig og ble like etterpå en sentral del av opprettelsen av FN i 1945. I mange år var han visegeneralsekretær i FN.

Han er best kjent for sin deltakelse i å opprette FNs fredsbevarende styrke, som deltar i krigsområder verden over. Briten omtalte de fredsbevarende styrkene som en hær uten en fiende, og det var også han som bestemte at de skulle være iført blå hjelmer, for å skille de ut fra krigende soldater.

Urquhart var en selvskreven gjest i Oslo da FNs fredsbevarende styrker i 1988 mottok Nobels fredspris. Läs artikel

Det amerikanske hangarskipet USS Nimitz blir værende i Persiabukta på grunn av «nylige trusler» fra Iran, opplyser Pentagon.

Meldingen fra det amerikanske forsvarsdepartementet kom søndag, etter rapporter om at skipet skulle være på vei hjem, i det noen oppfattet som et tegn på nedtrapping.

Nimitz har patruljert Persiabukta siden slutten av november, men sist uke meldte amerikanske medier at fungerende forsvarsminister Christopher C. Miller hadde kalt skipet hjem. Søndag kom Miller med beskjed om det motsatte.

– Grunnet truslene som nylig er fremsatt av iranske ledere mot president Trump og andre offentlige tjenestemenn, har jeg beordret USS Nimitz til å avbryte sin rutinemessige omplassering. USS Nimitz vil nå forbli stasjonert i operasjonsområdet til den amerikanske sentralkommandoen. Ingen bør være i tvil om USAs besluttsomhet, sier ministeren i en uttalelse. Läs artikel