Ambassador and Deputy Permanent Representative of the Islamic Republic of Iran to the United Nations said in a speech on behalf of the Non-Aligned Movement that this movement wants the countries that have imposed unilateral sanctions to end the sanctions immediately. […]

[…] Internationell säkerhet ska vila på folkrätt, samarbete och ett starkt globalt regelverk under FN:s ledning. Vänsterpartiet är starkt kritiskt till hur Nato förväntas ta en allt större roll på bekostnad av FN. I stället för att skicka soldater i EU:s, Natos, Storbritanniens eller Frankrikes stridsgrupper bör Sverige prioritera att öka FN:s möjlighet att agera fredsbevarande. FN som organisation och dess fredsbevarande insatser blir aldrig starkare än vad staterna gör FN. […]

Sverige ska enbart delta i internationella militära insatser under FN-mandat. FN är den viktigaste internationella organisationen för frågor som rör konflikter, säkerhet och nedrustning, även om FN också har brister som måste åtgärdas. Genom folkrätten har FN en särställning som det organ som kan ge mandat till internationella militära insatser på folkrättslig grund. […]

Deltagande i internationella insatser måste samtidigt vägas mot nationella åtaganden. Försvarsmakten har begränsade resurser vilket innebär att både myndigheten själv och de politiska beslut som formar myndighetens aktivitet behöver prioritera hur dessa resurser ska fördelas. Att delta i internationella insatser är krävande för Försvarsmakten och bör alltid övervägas noggrant. Vänsterpartiet anser att Försvarsmakten även har vissa behov av utökade resurser kring den inhemska verksamheten, inte minst för att möta en utbyggnad av värnplikten och för att stärka förbandsverksamheten. […]

Regeringen bör utreda möjligheterna för svenskt deltagande i en annan internationell insats ledd av Förenta nationerna.        Läs motionen

I natt startet en ny russisk militærøvelse utenfor Helgeland. Øvelsen foregår langt til havs og ute i internasjonalt farvann. Dette er tredje gang på under ett år at Russland varsler skyteøvelser utenfor kysten i nord. Ifølge Forsvaret er det uvanlig at russerne øver langt sør i Norskehavet.

Professor Tormod Heier er oberstløytnant og forsker ved Forsvarets høgskole. Han mener at én av årsakene er at Norge har bygd ned sitt eget forsvar.

– Dette er en konsekvens av det som på mange måter har vært en norsk politikk utover 2000-tallet. Man har ønsket å omstille Forsvaret til et lite «ekspedisjonskorps» som først og fremst har vært opptatt i utlandet i veldig mange år, sier Heier.

– Når man da skal vende tilbake til eget territorium, ser man at man ikke på langt nær har den forsvarsevnen man en gang hadde. Dermed blir man nødt til å «outsource» grunnleggende nasjonale forsvarsoppgaver til USA. […]

– Russland er ikke redd for Norge, men redd for at USA skal bruke Norge som utgangspunkt for operasjoner inn mot dem, sier Heier.

Russland avholder øvelser tettere opp mot våre områder fordi de er bekymret for sikkerheten til sine egne atomstyrker, sier professoren. […]

Folk i Norge trenger ikke å bekymre seg over de russiske øvelsene, mener Heier. Russland er militært underlegne Vesten og vil aldri i verden finne på å gå til krig mot Norge. I tillegg bor vi ett av verdens mest regulerte og fredelige områder.

– Russland og Norge har så mange felles interesser i å holde denne rettsordenen i nordområdene ved like. Dette må vi først og fremst se på som en form for politisk kommunikasjon. Her er det Putin som snakker med Erna Solberg om at han ikke liker at Norge og Nato er for nærme deres egne grenser. Läs artikel

Violent clashes between Fulani and Dogon have recently escalated in the Seeno plains in central Mali. After failing to defeat a “jihadist” insurgency dominated by Fulani, the Malian army has sponsored and trained a Dogon militia, which has systematically attacked Fulani villages, and again caused counterattacks. In addition, internal conflicts within Fulani and Dogon society have emerged. This demonstrates the complexities of the current crisis in Mali and how simplistic narratives about its causes are unhelpful. It also shows how views of the enemy as “terrorists” or “jihadists” are dangerous and able to further fuel violent conflicts. Läs rapporten

Svar på skriftlig fråga 2021/22:289 besvarad av Försvarsminister Peter Hultqvist (S).

Björn Söder har frågat mig om jag avser tillse att även den svenska evakueringsinsatsen, med beskrivna brister, kommer innefattas i en kommande bred utvärdering av den 20 år långa svenska Afghanistaninsatsen.

De senaste 20 årens svenska engagemang i Afghanistan ska utvärderas. Former och omfattning för en bred utvärdering bereds för närvarande i Regeringskansliet. Läs svaret

Se även kommentar på den här sajten till regeringens ändrade biståndspolitik för Afghanistan.

Motion av Hans Wallmark (M) m fl.

[…] Moderaterna vill särskilt understryka betydelsen av att den svenska avvecklingen av Minusma samt en nedtrappning av det svenska bidraget till Task Force Takuba sker i nära dialog med Frankrike. Frankrike är en nyckelspelare i Mali och bär ett tungt ansvar för säkerheten i hela Sahelregionen. Sveriges relation till Frankrike präglas också av den centrala roll som Frankrike har inom EU:s gemensamma säkerhets- och försvarspolitik samt solidariteten med Frankrike efter terrorangreppen i Paris 2015.  Relationen mellan Sverige och Frankrike har fördjupats både genom vårt deltagande i Task Force Takuba och det franskledda försvarssamarbetet European Intervention Initiative. En stor del av det vi gör tillsammans med Frankrike i Mali syftar också till att bekämpa radikalisering och terrorism. Under våren 2022 genomförs det presidentval i Frankrike. Utfallet av valet kan påverka det franska bidraget till insatsen Mali. Det är därför viktigt att Sverige har en nära dialog med den franska regeringen under denna period för att försäkra sig om Frankrikes fortsatta engagemang i Mali.

Sveriges engagemang i Mali, tillsammans med den avslutade insatsen i Afghanistan, aktualiserar behovet av att ha tydliga mål, ramar och uppföljning för de internationella insatser Sverige genomför. Liksom i Afghanistan så bidrar Sverige inte bara militärt, utan har också betydande civila biståndsinsatser i Mali. Det behövs en tydligare redovisning från regeringen till riksdagen när Sverige ska gå in i en ny insats, eller förlänga en insats, kring vad de långsiktiga målen för insatsen är, vilka resurser som avses användas och hur uppföljning av effekt och måluppfyllnad kan uppnås. Läs motionen

Motion E4 från Finspångs arbetarkommun till Socialdemokraternas kongress

För tio år sedan deltog Sverige i en koalition av Nato-länder som med mandat från FN att upprätta en flygförbud zon och en humanitär intervention (enligt FN:s princip Responsibility to Protect). Resolutionen gick igenom på grund av att de permanenta medlemmarna i säkerhetsrådet Ryssland och Kina lade ned sina röster (andra tunga länder som lade ner sina röster var Indien, Brasilien och Tyskland). Första april 2011 beslutade Riksdagen att Sverige skulle bidra under tre månader till den internationella militära insatsen i Libyen med högst 250 man och med JAS plan. Men JAS 39 Gripen skulle inte bomba utan enbart göra spaningsuppdrag. Förlängning av mandat från Riksdagen förlängdes tre månader i taget tills uppdraget avslutades senhösten 2011 när Gaddafi tillfångatogs och dödades. […]

Man var delaktig i den, som många menar, folkrättsstridiga ingripande att störa regeringen i Libyen. Man bidrog till de konsekvenser som uppstod efter interventionen men man har inte reflekterat sin roll. Till skillnad från Sverige har bland annat Storbritannien gjort en utredning som kom med allvarlig kritik. Som att det inte fanns korrekt underrättelseinformation och att faran mot civila var överdriven till och med falska. Likaså Norge har gjort en utredning om sin insats i Libyen. En del var att man förlitade sig för mycket på underrättelserna och gav över tolkningen av resolution 1973 till Nato. Som ett litet land kände man press att visa solidaritet med Nato. Vad är Sveriges slutsats av sin roll i Libyen förutom att man gjort utredning hur samarbetet med Nato var? Har en oberoende utredning kommit fram till att eventuella framtida militära insatser som inte är under FN befäl har större risk att man inte följer en resolution? Det behövs svar för att Sverige med en trovärdighet fortsättningsvis ska kunna kallas en humanitär makt och en neutral stat som inte går i ledband för andra länders geopolitiska ambitioner. Partikongressen föreslås besluta: E4:1 att regeringen beslutar om att tillsätta en oberoende kommission för att utreda Sveriges roll i den internationella militära insatsen i Libyen 2011 E4:2 att klarlägga misstankarna om folkrättsbrott Thomas Larsson Finspångs arbetarekommun beslöt att anta motionen som sin egen.

The bombers from the 9th Expeditionary Bomb Squadron and the Norwegian Air Force F-35 Lightning II aircraft executed an Allied targeting mission controlled by Norwegian Joint Terminal Attack Controllers, the US European Command writes in a press release.

The mission is part of a Bomber Task Force Europe 22-1 integration and deterrence mission, focused on 5th generation integration and interoperability between the coalition’s most advanced fighter platform and the supersonic strategic bomber. Läs artikel

Motion till Socialdemokraternas kongress från Södertälje arbetarkommun:

Den socialdemokratiska regeringen har tagit stora kliv för ett förstärkt svenskt försvar efter att värnplikten vilat sedan 2010. 2014 återupptogs repetitionsutbildningar och 2018 såg vi en kull 18-åringar mönstra. Det är en mycket glädjande utveckling. Regeringen har också succesivt förstärkt anslagen till försvaret och aviserat ytterligare förstärkningar i propositionen ”Totalförsvaret 2021–2025” som lämnades till riksdagen under hösten 2020. I denna föreslås bland annat en fortsatt utbyggnad av grundutbildningen så att den 2025 kommer att omfatta 8 000 värnpliktiga. Denna utbyggnad är välkommen men bör enligt vår mening fortsätta med målet att alla i den aktuella åldersgruppen ska omfattas. Genom värnplikten skapas vinster som gynnar både medborgaren och samhället i stort.

Vi ser vinster inom flera områden, här nedan beskriver vi några av dem: • Ett förstärkt försvar, genom en allmän värnplikt, stärker landets säkerhet för såväl kust, luftrum och land samt ger förstärkt skydd för digitala angrepp från främmande makt. • Allmän värnplikt har en funktion som främjande av integration och gemenskap. Om alla svenska medborgare som fyller 18 kallas till mönstring och merparten av dessa ska göra värnplikt har vi en plattform där alla möts och tar ansvar för vårt land tillsammans. Det blir en svårslagen del av integrationen. Att ha en viktig uppgift och en självklar tillhörighet är något som alltför många unga saknar idag och värnplikten blir därmed en chans att ”växa till sig”, lära sig ta ansvar och ta ett steg in i vuxenvärlden.

Fler levande förband ger en större stabilitet och större möjligheter att utnyttja det civila försvaret. exempel är Södertäljes ING 1, vars största uppgift var att se till att transporter över Södertälje kanal skulle fungera även ifall broarna sprängdes, men som även skulle kunna sättas in vid civilförsvarsinsatser. Förbanden och civilförsvaret skulle därmed kunna bli en ännu viktigare resurs vid icke-militära insatser, som exempelvis under pandemier eller vid skogsbränder och översvämningar, som vi sett i förödande omfattning vid flera tillfällen det senaste decenniet. Partikongressen föreslås besluta: E116:1 att Socialdemokraterna arbetar för en modern värnplikt som omfattar både militär och civil pliktverksamhet E116:2 att Socialdemokraterna arbetar för att alla ungdomar som fyller 18 ska kallas till mönstring. Södertälje arbetarekommun beslöt att anta motionen som sin egen.

USA ligger längst fram när det gäller prövningar. EU utfärdade ett så kallat screening-direktiv 2019, här tillhör Frankrike och Tyskland dem som kommit längst. I Sverige tog utrikeshandelsminister Anna Hallberg och inrikesminister Mikael Damberg i måndags emot betänkandet ”Granskning av utländska investeringar”. Förvärv ska kunna prövas av bolag med säte i Sverige ”vars verksamhet eller teknologi har betydelse för säkerhet eller allmän ordning”. […]

Utredaren framhåller att granskningssystemet ska fokusera på de skadliga investeringarna och inte vara mer ingripande än nödvändigt för att skydda svenska säkerhetsintressen. Begreppet ”nödvändigt” är centralt här, man vill inte slå brett och riskera att investeringarna minskar. Det är bra, men det kan bli svårt att göra gränsdragningar.

Exempelvis ”infrastruktur” är ett vitt begrepp. Det omfattar vägar, broar, tågräls, avfallshantering, vatten, övervakningssystem, flygplatser, telekommunikation, kanske även bussar och tåg. Väldigt många typer av teknik kan användas i vapen utan att vapnen är det primära användningsområdet, är det ändå krigsmateriel? Personbilar innehåller högteknologi. […]

Nationell säkerhet lär även fortsättningsvis ställas mot fri handel. Det är då viktigt att Sverige fortsätter att värna utländska investeringar, så att inte protektionismen tillåts växa som en konsekvens av det ökade säkerhetstänkandet. För vi skulle vara en av de stora förlorarna, Sverige är inte bara den tionde största mottagaren av utländska investeringar, vi är också den elfte största investeraren globalt. Läs ledaren