Svenskt luftrum får inte bli tummelplats för stormakter, Lars-Gunnar Liljestrand

Sveriges Television kunde den 18 december informera om att svenska regeringen gett Nato tillstånd under en sexmånaders period att flyga med spanings- och övervakningsplan av typ AWAC över svenskt territorium. Nato flyger AWAC-planen från Norge till Polen och ville uppenbarligen ha en snabbare väg genom att gå över Sverige.

Försvarsminister Peter Hultqvist kommenterade beslutet med att Sveriges linje är att samarbeta med Nato, inte att söka medlemskap.

Läs merSvenskt luftrum får inte bli tummelplats för stormakter, Lars-Gunnar Liljestrand

Fler bomber göder terrorismen i Syrien, ledare i Sydöstran

Den som tror att lösningen på kriget i Syrien är ytterligare dödande, militära insatser och bombkrig från luften har nog inte riktigt funderat klart. Efter regeringens besked att inte skicka JAS-plan som stöd till Frankrikes strid mot IS har krigsromantiker och borgerliga politiker gråtit på ledarsidor och sociala medier.

Ett svek gentemot Frankrike, kallas det. Det kan diskuteras.

Sveriges utrikesminister Margot Wallström säger själv att det beror på folkrättsliga gråzoner. Det har hon rätt i. Att ingå i militära insatser, oavsett om det gäller direkt krigföring eller som understöd genom spaning, behöver alltid analyseras djupt och övervägas strategiskt. Jag är den första att erkänna att IS framfart behöver stoppas och bekämpas på olika tänkbara sätt. IS är ingen part man bjuder in till ett förhandlingsbord. Men vi måste ändå orka fråga oss om vad som verkligen är en långsiktig lösning. Med förhastade slutsatser och ogenomtänkta beslut tenderar vi istället att bidra till kontraproduktivitet och rentav gå terroristernas ärenden. Läs ledaren

Politikerna måste tänka nytt, Per Blomquist i Skaraborgs Allehanda

Farligt att gå med i Nato lyder rubriken 11/12 på SLA debatt i ett mycket insiktsfullt inlägg av Cincinnatus, som föreslår ett starkt och trovärdigt försvar av vårt territorium. Hergus Palmquist invänder den 15/12 och vill på oklara grunder ansluta Sverige till krigsorganisationen Nato. Nato har inga egna förband. Vilket Natoland ska hjälpa Sverige att försvara vårt vidsträckta land?

Den gamla regeringen – vi var många försvarsvänner som trodde på den – vilseledde Sveriges medborgare. Flyg, Nato och anfallsstridskrafter för insatser skulle rädda Sverige. Sverige följde supermakten USA:s koncept. USA som genom avskräckning åtagit sig att försvara sina intressen globalt samtidigt som USA ger rådet – försvara er själva, vi följer våra intressen. Sveriges markterritorium är i dag i stort sett oförsvarat – detta sagt i respekt för Hemvärnet m.m. Läs artikel

Är Ryssland en oberäknelig stormakt? anförande av Sven Hirdman på Stockholms universitet

Den 17 december höll ambassadör Sven Hirdman ett anförande i Utrikespolitiska föreningen vid Stockholms universitet. Anförandet återges nedan.

I cannot forecast to you the action of Russia. It is a riddle wrapped in a mystery inside an enigma; but perhaps there is a key. That key is Russian national interest. (Winston Churchill)

 Om Ryssland

Ryssland och Putin går att förstå men det kräver naturligtvis kunskaper om ryska förhållanden och om rysk historia. Följande är viktigt:

  • Ryssland är en gammeldags stormakt som har genomgått många svårigheter. Om det är något som har präglat det ryska folket så är det lidandet – under främmande ockupationer, inhemska diktatorer, förödande krig, ekonomiska umbäranden. Ett sammanhållande kitt har varit den starka ryska kulturen, språket och religionen. Det har skapat en stark gemensam känsla av ryskhet i motsats till vad man ofta uppfattat som en fientlig omvärld. Efter Sovjetunionens upplösning är Ryssland nu mer homogent än på flera hundra år med en cirka 85 procent slavisk befolkning och cirka 15 procent icke-slaviska muslimer.

Läs merÄr Ryssland en oberäknelig stormakt? anförande av Sven Hirdman på Stockholms universitet

Dagens Nyheter gör en u-sväng

I sin veckoledare signalerar Peter Wolodarski en omsvängning av sin tidnings hållning i försvarspolitiken. Dagens Nyheter var en av de många pressröster som hälsade avvecklingen av den allmänna värnplikten med tillfredsställelse. ”Äntligen!” skrev tidningen när folkförsvaret försvann. Nu beklagar Wolodarski både beslutet och bedömningen. (Dagens Nyheter 20/12)

Men DN:s chefredaktör är inte hederlig i sin historieskrivning. Han säger att riksdagens beslut 2009, som innebar att pliktsystemet de facto gick i graven, togs ”utan någon vidare diskussion eller våndor”. Men sanningen är ju att nästan hälften av de ledamöter som deltog i beslutet motsatte sig övergången till ett yrkesförsvar: 150 mot 153.

Läs merDagens Nyheter gör en u-sväng

“Levererat på 97 av 105 vallöften”, statsminister Stefan Löfvén intervjuas i Expressen

Ur intervjun:

” Nyligen kom beskedet att planeringen för totalförsvaret återupptas efter 20 års uppehåll. Hur ser du på utvecklingen i Ryssland i dag och vad hoppas du ska hända den dagen då Vladimir Putin lämnar som president?

– Det har ju varit en tid under ett antal år där Ryssland har förstärkt sin militära förmåga, i och för sig från en rätt så låg nivå efter Sovjetunionens kollaps. De har också uppträtt aggressivt, annekterat Krim och de stödjer rebeller i östra Ukraina. Det är klart att det sätter det säkerhetspolitiska läget i Europa i ett annat perspektiv. Ett mycket sämre perspektiv.

– Jag tycker också att det har förekommit lite mycket aktiviteter i luften, inte minst här i Östersjöområdet, som tyder på att det finns någon slags aggressivitet i beteendet som vi tycker är fullständigt onödigt. Vi eftersträvar inget annat än lugn och avspänning och trygghet i närområdet. Så utvecklingen som har varit är oroande, och vi har för vår del sett till att bygga upp och stärka vår egen militära förmåga, förstärka samarbetet med olika samarbetspartners. Det är viktigt i den här tiden. Men det är lika viktigt att stå upp för alliansfriheten.” Läs hela intervjun

Försvarsminister med oförtjänt gott rykte motverkar sitt eget syfte, Carl Björeman

”Peter Hultqvist är ett av regeringen Löfvens allra starkaste namn, dessutom en mycket synlig och hörbar person.” (Försvaret främst, s. 10) Det är en mycket träffsäker beskrivning av Hultqvists ställning i dagens försvarsdebatt. Denne har i den offentliga debatten tagit klar ställning i bland annat följande två frågor:

1. Nej till Nato. Men hans nej förlorar i trovärdighet när han samtidigt förordar ett närmare samarbete med USA: ”Sveriges samarbete med USA måste fördjupas.” (Dagens Nyheter 31/8 2015)

Läs merFörsvarsminister med oförtjänt gott rykte motverkar sitt eget syfte, Carl Björeman

Hårda paket Aftonbladets kritiker tipsar om klappar, 19 december

Carsten Palmaer: När krigstrummorna mullrar på ledarsidorna och bombplanen lyfter i verkligheten kan det vara svårt att urskilja förnuftets pipiga stämma. I antologin Bevara alliansfriheten (Celanders) argumenterar diplomater, militärer och tunga socialdemokrater mot en svensk Nato-anslutning. Ett första försök att samla en opinion lika bred som den som såg till att Sverige klarade sig undan euron. Läs Aftonbladets kritiker

“Vi kan inte alltid låta bli att ta risker”, Margot Wallström ,svt.se

Om Sverige skulle svara på Frankrikes begäran om hjälp med till exempel militära insatser, så kan det förstås innebära en risk, säger utrikesminister Margot Wallström i Agenda. Frankrike har uttryckligen begärt svenska spaningsflyg – Jas Gripen – i Syrien. Wallström fick frågan om den svenska regeringen är beredd att ställa upp med det. Svaret blev att regeringen just nu undersöker olika alternativ.

– Vi har redan t ex en insats i Mali. Frankrike vill gärna att vi fyller på så att de kan flytta resurser. Vi tittar även på politiska insatser och ett militärt spår. Vi för också samtal med oppositionen för att få största möjliga samsyn, säger Margot Wallström.

Men om Sverige går in och hjälper Frankrike mer aktivt, finns det en risk att Sverige blir ett tydligare mål för IS och terrorattacker? Läs artikel

”Nato-debatten alltmer besvärande för S”, Allan Widman, DN Debatt

Att gemensamt med annat land möta ett väpnat angrepp i endera av länderna torde också beröra centrala delar av Regeringsformen. Det mest uppenbara är kanske stadgandet i 10 kapitlet 9 § Regeringsformen att normalt endast riksdagen kan medge att en svensk väpnad styrka får sändas till annat land. Regeringsformen reglerar också frågor som överenskommelser med andra stater, hur riket förklaras befinna sig i krig samt svenska medborgares grundläggande fri- och rättigheter. Områden som förvisso aktualiseras för det fall Sverige ska möta ett väpnat angrepp i annat land.I direktivets bakgrundstext anges att en överenskommelse om gemensamt försvar med annat land ska vara en möjlighet, men inte en skyldighet för Sverige. Detta kan närmast beskrivas som ett villkorligt försvarsförbund, som en option till gemensamt försvar. Läs artikel

Sverige utökar Natos flygtillstånd, svt.se

Natos avancerade stridslednings- och radarflyg har fått tillstånd att flyga genom Sverige i sex månader. Enligt militära experter är nya regeringsbeslutet ett tydligt exempel på Sveriges allt närmare samarbete med Nato. Det har inte varit mycket uppmärksamhet kring Natos stridslednings- och radarflyg sedan SVD våren 2014 avslöjade att planen fick passera genom svenskt luftrum i tre veckor. Men efter det har regeringen fortsatt ge planen tillstånd med en månad i taget.Läs artikel

 

 

To­tal­för­svar igen, Yngve Sunesson i Skånska Dagbladet

På 1990- och de förs­ta åren på 2000-ta­let gjor­de Sverige som så många and­ra eu­ro­pe­is­ka län­der – rus­ta­de ned för­sva­ret. Ef­ter kal­la kri­gets slut trod­de de på den evi­ga fre­den i Eu­ro­pa – el­ler pla­ne­ra­de åt­min­sto­ne för det.
Värn­plik­ten av­skaf­fa­des med tre rös­ters mar­gi­nal i riks­da­gen utan att den nya or­ga­ni­sa­tio­nen med yr­kes­sol­da­ter hade sjö­satts, för­band la­des ned på lö­pan­de band och – kan­ske mest för­vå­nan­de – ci­vil­för­sva­ret och det psy­ko­lo­gis­ka för­sva­ret av­veck­la­des i stort sett.
Det mi­li­tä­ra för­svar som blev kvar skul­le i förs­ta hand in­rik­tas på in­ter­na­tio­nel­la in­sat­ser, som i Af­gha­nis­tan där Sverige un­der många år haft sol­da­ter. Läs artikel