Centerpartiet kovänder om Nato, Robert Sundberg i Dala-Demokraten

Centerpartiet tvärvänder om Nato. Partiet, i alla fall dess styrelse, vill nu att Sverige ansluts till USA-ledda militäralliansen Nato. Detta meddelade partiledaren Annie Lööf och några till ur centerledningen inför partistämman i höst på Svenska Dagbladets debattsida på tisdagen. De slår in öppna dörrar med påpekandet att Sverige inte är neutralt. Det upphörde att gälla före EU-inträdet 1995. Under Bildtregeringen 1991-94 avskaffades den fram till då gällande deklarationen om neutralitet för Sverige. Det fick räcka med att Sverige förklarade sig alliansfritt. Med EU-inträdet kom Sverige att omfattades av de säkerhetsgarantier som gäller för länderna i EU. Garantierna är svaga men finns där och är mellan unionens länder. Åtagandena är inte starka och i händelse av säkerhetspolitiskt skymningsläge är det inte säkert att EU-länder anser sig kunna avvara militära resurser till annat än försvaret av det egna landet.

Centerpartiet har en naiv förhoppning att Norden ska vara en kärnvapenfri zon om alla fem länderna är med i Nato. Det visar att partiet inte begriper vad Nato är. Nato och dess överkommando, USA, gör hur de vill. Det gäller inte bara i krig utan även i fredstid i ett försämrat säkerhetsläge. Om Natokommandot bedömer det nödvändigt kan det frambasera kärnvapen, på flyg, båtar och ubåtar, till nordiskt område. Läs artikel

Dalapolitikers syn på Natomedlemskap varierar, dt.se 2 september

Ledningen för Centern och kristdemokraterna vill nu se ett svenskt Natomedlemskap.– Sverige har inte tillräckligt starka musklerna att stå ensam. Om vi ska klara oss i en orolig värld bör vi gå med i Nato, säger dalariksdagsledamoten Anders Ahlgren (C).Allianspartierna börjar nå en samsyn om Nato. Centerpartiets och Kristdemokraternas partiledningar anser nu att tiden är mogen att ansöka om ett medlemskap. Tidigare har Folkpartiet krävt detsamma. Moderaterna är som parti av princip för Nato, men har ännu inte krävt en svensk medlemsansökan. Läs artikel

Natomedlemskap ökar inte säkerheten, Reidar Carlsson i Norrtelje Tidning

Samtidigt är Sveriges försvar inte anpassat för det nya säkerhetspolitiska läget, utan efter den avspänning som ägde rum efter Sovjetunionens fall i början på 1990-talet. Det här har fått flera partier att tycka att Sverige skall söka medlemskap i Nato. Centerns partistyrelse vill nu att även Centerpartiet driver den linjen.
Partistyrelsen vill att Sverige och Finland gemensamt söker Natomedlemskap. Ett finskt ja är dock inget villkor för att Sverige skall bli Natomedlem. Centerns partistyrelse vill också att Sverige skall ha samma medlemskapsvillkor som Norge, det vill säga att inga kärnvapen eller utländska trupper skall vara stationerade här. Ett mål skall också vara att Norden förklaras som kärnvapenfri zon. Läs artikel

Centerpartiet byter fot i Nato-frågan, Ulf Bjereld 1 september

I dag blev det känt att Centerpartiets partistyrelse byter fot i Nato-frågan och nu förespråkar att Sverige skall söka medlemskap i Nato. Partistämman i Falun om en månad avgör om det blir partiets linje.

Centerpartiet har varit det borgerliga parti som historiskt sett alltid legat Socialdemokraterna närmast i utrikespolitiken, och samarbetet mellan de båda partierna i frågor om svensk utrikes- och säkerhetspolitik har ofta varit gott. När Karin Söder (C) blev utrikesminister efter den borgerliga valsegern 1976 var hon tydlig med att den nya regeringen skulle värna kontinuiteten i förhållande den just avgångna socialdemokratiska regeringens utrikes- och säkerhetspolitik. Då var det ändå en socialdemokratisk utrikespolitik som i allt väsentligt förknippades med Olof Palme. Läs artikel

C-topp i länet mot Natoanslutning, norran.se

Centerpartiets partistyrelse vill att Sverige ska gå med i Nato. Partiets ordförande i länet håller dock inte med. Centerpartiet håller partistämma i Falun i september. Partistyrelsen föreslår nu att partiet ska besluta om att Sverige ska ansöka om Natomedlemsskap. Centerpartiet i Västerbotten går dock emot partistyrelsen.

– Sverige tjänar sin egen och andra länders säkerhet bäst om vi kan agera som en neutral partner och föra en öppen dialog med alla länder runt Östersjön, säger disktriktordförande Mattias Larsson i ett uttalande.

Larsson är även med i partistyrelsen och reserverade sig mot beslutet.– Jag anser att ett svenskt Nato medlemskap riskerar att öka snarare än minska spänningen runt Östersjön. Därför tycker jag att det i nuläget är fel med ett medlemskap. norran.se

Stärk försvaret och behåll alliansfriheten, Svante Säwén i Sundsvalls Tidning

Den svenska borgerligheten vägrar att förstå att det nyfascistiska partiet Sverigedemokraternas opinionsframgångar kräver blocköverskridande lösningar. När sossarna talar om vikten av blocköverskridande samarbete kring dagens stora flyktinginvandring, säger Moderaternas Anna Kinberg Batra nej innan samtal inletts.

Nu ser vi samma sak på säkerhetspolitikens område, där Centerpartiet av tradition haft en syn som liknat sossarnas. För Centerledaren Annie Lööf är det uppenbarligen viktigare att skapa en borgerlig samsyn, än att diskutera sakfrågan: hur ska hotet mot Sverige minskas? Läs artikel

Intern splittring om Natofrågan i Centern och Kristdemokraterna, Sveriges Radio

Partistyrelserna i både Centerpartiet och Kristdemokraterna vill se ett svenskt medlemskap i Nato. Men Ekot kan berätta att den interna splittringen är stor, och att tunga företrädare har reserverat sig mot beslutet.I Kristdemokraterna går de två partitopparna Jakob Forssmed och Emma Henriksson emot sin partiledare Ebba Busch Thor, och säger nej till ett Natomedlemskap, enligt vad Ekot erfar.Både Centerpartiets och Kristdemokraternas partistyrelser har svängt och säger nu ja till ett svenskt medlemskap i Nato. Frågan avgörs av ombuden på partiernas kongresser senare i höst.Så här motiverade KD-ledaren Ebba Busch Thor ställningstagandet i P1-morgon i morse. Vi anser att läget är sådant, det försvarspolitiska läget och säkerhetsläget både för Sveriges del och runt om i världen, att det är nödvändigt för oss att fullt ut förespråka ett fullvärdigt medlemskap i Nato. Men Kristdemokraternas partistyrelse är djupt splittrad, kan Ekot berätta. Enligt flera källor var omröstningen mycket jämn, och en rad tunga företrädare gick emot den nyvalda partiledaren Ebba Busch Thor, som länge har förespråkat att Sverige ska gå med i Nato.Läs artikel

Sveriges militära samarbete med USA måste fördjupas, Peter Hultqvist på DN Debatt, kommentar av Rolf Andersson

I ett inlägg på DN Debatt slår försvarsminister Peter Hultqvist fast att Sverige inte vill bidra till att påverka säkerhetsordningen i vår del av Europa genom att i tvära kast lägga om Sveriges säkerhetspolitiska doktriner. Han framhåller att vi inte heller vill agera så att vi påverkar andra länder till att förändra sina. Vi har valt en samarbetslinje och inte en medlemslinje i förhållande till Nato. Alliansfriheten ligger alltså fast.

Men hur bör då alliansfriheten utvecklas enligt Hultqvist?

Ja, en aspekt han tar upp är att vi bör stärka den egna militära förmågan för att kunna leva upp till skyldigheten att värna vårt territorium; vi behöver en hård kärna av militär kapacitet. I den ambitionen vill vi gärna instämma, särskilt sedan ledande politiker under decennier låtit försvaret förfalla. Vissa steg i rätt riktning har numera onekligen tagits, om än högst otillräckliga. Och en grundläggande fråga som den om landets rätta försvarsstrategi och rätta användning av de ökade resurser som är nödvändiga för försvaret, saknar alltjämt ett adekvat svar från statsledningens sida.

Läs merSveriges militära samarbete med USA måste fördjupas, Peter Hultqvist på DN Debatt, kommentar av Rolf Andersson

Tag det varligt med Nato-frågan, Yngve Sunesson i Norra Skåne 2 september

Cen­terns par­ti­sty­rel­se vill änd­ra par­ti­ets tra­di­tio­nel­la al­li­ans­fri­hets­po­li­tik till att fö­re­språ­ka svenskt Nato-med­lem­skap. Det är dock ingen enig sty­rel­se som fat­tat be­slu­tet, som ska de­bat­te­ras på riks­stäm­man om tre vec­kor – någ­ra re­ser­van­ter finns.
Det ga­ran­te­rar att det blir en liv­lig de­batt, vil­ket är nöd­vän­digt i en så av­gö­ran­de frå­ga. Att för­änd­ring­ar i den sä­ker­hets­po­li­tis­ka si­tu­a­tio­nen krä­ver en för­ny­ad ana­lys och kan­ske ett nytt ställ­nings­ta­gan­de är in­get att pro­te­ste­ra mot. Men när Cen­tern äg­nat de se­nas­te må­na­der­na åt att ar­gu­men­te­ra för be­ho­vet av en för­dju­pad ut­red­ning om Sve­ri­ges in­ter­na­tio­nel­la för­svars­sam­ar­be­te – och ock­så nått fram­gång i det kra­vet – bor­de re­sul­ta­tet av den­na ana­lys in­vän­tats in­nan fo­ten sat­tes ned för den hel­om­vänd­ning som det in­ne­bär att nu för­or­da med­lem­skap i Nato. Läs artikel

Utskrift från Studio Ett den 1 september om Sverige och Nato, samtal med Sven Hirdman, tidigare ambassadör i Moskva, och Karlis Neretnieks, generalmajor och tidigare chef för Försvarshögskolan

Fråga: Hur noga följer ryssarna den svenska Nato-debatten? Vi hörde ju här att dom har säkert sin åsikt redan klar.

Sven Hirdman: Jag tror att dom följer den noga därför att Sverige ligger nära de ryska kärnormrådena. De följer debatten både i Sverige och i Finland och det har dom gjort länge. De har sina ambassader och sina militärattachéer. Det här är en viktig fråga och det är ju så att för Nato-frågan i Sverige är synen på Ryssland helt avgörande. Om man tror att Ryssland är som Nazityskland och kommer och vilja och att ha möjligheter att anfalla Nato-länder och andra så bör Sverige så fort som möjligt söka stöd hos Nato. Men om man är övertygad som jag att det finns inga sådana ryska avsikter, att dom är så upptagna av sina egna problem att dom kommer inte att riskera sin egen existens i ett storkrig med Nato och USA. Det som händer i Ukraina och så vidare det är följder av Sovjetunionens upplösning och då blir det ett annat bedömningsläge. Det är min främsta synpunkt.

Läs merUtskrift från Studio Ett den 1 september om Sverige och Nato, samtal med Sven Hirdman, tidigare ambassadör i Moskva, och Karlis Neretnieks, generalmajor och tidigare chef för Försvarshögskolan

Håll Sverige utanför kärnvapenalliansen Nato, Tomas Magnusson

De första atombombningarna mot de japanska städerna Hiroshima och Nagasaki för 70 år sedan var egentligen provsprängningar i ordets allra grymmaste bemärkelse – de första kärnvapnen fanns och USA hade testat i ökenområde i juli 1945. Den 6 och 9 augusti testades de i verklig miljö.

Världens kärnvapenarsenal fortsatte att utvecklas genom provverksamhet fram till slutet av 1990-talet. Nordkorea utförde ett kärnvapenprov 2009. I dag finns ett internationellt avtalsförslag om stopp mot kärnvapenprover, som respekteras utan att vara undertecknat. Den internationella dagen mot kärnvapenprov 29 augusti markerar stängningen av kärnprovanläggningen i Kazakstan och är ett utmärkt tillfälle att granska hur en nästan bortglömd kamp mot kärnvapen kan lyftas, och vinnas. Läs artikel

Återinför värn- och tjänsteplikten i Sverige, Robert Björkenwall och Jaan Ungerson

Kommentar: Robert Björkenwall och Jaan Ungerson framför starka argument för ett återinförande av en allmän värnplikt.Vissa tecken finns på att partierna börjar svänga i frågan även om den föreslagna utredning om en begränsad värnplikt som försvarsminister Peter Hultqvist talat om främst tycks ha som syfte att fylla luckor i ett yrkesfösvar. Allmän värnplikt är en medborgerlig plikt som är den bästa garantin för ett alliansfritt Sverige.

Artikeln i Arbetarbladet (Finland):

Det är dags att erkänna att avskaffandet av värnplikten 2009 med blott tre rösters övervikt i Sveriges riksdag var ett politiskt misstag. I dag har vi ett svenskt försvar i kris. Samtidigt som den militära upptrappningen i vårt närområde ökar kan vi se hur försvaret får det allt svårare att rekrytera personal. Att bli yrkessoldat lockar inte. Till det kommer också en ledarkris då allt färre vill utbilda sig till officerare i Sveriges försvar. Vid sidan av de påtagliga problem det ger för svensk försvarsförmåga har beslutet fått även andra negativa följder i det svenska samhället.Mot bakgrund av de erfarenheter vi i Sverige fått från åren med slopad värnplikt är den naturliga följden att en för både män och kvinnor värn- eller tjänsteplikt återinförs. Från militärt håll har det stått klart att Sverige är för litet för att kunna bygga en för försvaret av landet tillräckligt stor yrkesarmé. Såväl svårigheten att rekrytera soldater som avhoppen från försvaret och de tomma stolarna på officersutbildningarna vittnar om problemen. De sju bataljoner som i dag finns och som huvudsakligen övats för tjänstgöring utomlands räcker inte för uppgiften. Läs artikel