Förvandlingen från ”polistrupper” i bataljonstorlek i internationella insatser mot en lågteknologisk motståndare till en försvarsmakt, som helt själv möter en högteknologisk motståndare i brigadstrid på slagfältet var svårare i verkligheten än i tanken. […]

Vägvalet står inte mellan att ha en långsamt mobiliserad mekaniserad värnpliktsarmé med många små utbildningsorter, men som aldrig hinner till slagfältet innan striden är över, eller en liten stående armé med gripbara förband som inte orkar strida mer än en vecka. Kriget i Ukraina som pågått i sju år visar att vi måste klara båda sakerna. En snabbrörlig Försvarsmakt med gripbara förband som skapar tid och handlingsutrymme för uthållighet och volym. Läs ledaren

Justitieutskottets betänkande 2021/22:JuU4

Regeringen har föreslagit att så kallat aggressionsbrott kriminaliseras i svensk rätt och att Sverige samtidigt godkänner de ändrade regler som bland annat ger Internationella brottmålsdomstolen rätt att döma för det brottet. Aggressionsbrott avser det individuella ansvar som personer i ledande ställning har för en stats användning av våld mot en annan stat. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Beslutet innebär att straffet för aggressionsbrott i Sverige ska vara fängelse på viss tid, då lägst fyra och högst arton år, eller på livstid. Det är samma straffskala som för exempelvis folkmord. Dessutom ska reglerna i brottsbalken förtydligas och moderniseras när det gäller vilken omfattning svenska domstolar är behöriga att döma för brott utförda i eller utanför Sverige.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2022. Läs pressmeddelande

Diplomater fra Norge møtte denne uken representanter fra Taliban i Doha til samtaler om fred, stabilitet og humanitær bistand til Afghanistan.

Taliban, som i nær 20 år kjempet mot Norge og andre Nato-land i Afghanistan, takket Norge for innsatsen for fred i landet, skriver Taliban-talsmann Abdul Qakhar Balkhi på Twitter.

– Formålet var først og fremst å diskutere den kritiske humanitære situasjonen for det afghanske folk, og å snakke med dem om vår sterke bekymring for afghanske kvinner og jenters rett til utdannelse og arbeid, skriver han til VG.

Thune sier det ennå ikke er avgjort om Norge skal gjenåpne ambassaden i Kabul, som ble evakuert kort tid før Taliban tok makta. Läs artikel

A Chinese envoy on Thursday called on the International Court of Justice (ICJ) to play a unique role in safeguarding multilateralism and promoting international rule of law.

With 75 years of experience, the ICJ has been broadly recognized by the international community and has become the most authoritative and influential international judicial institution in the world, said Geng Shuang, China’s deputy permanent representative to the United Nations.

”As the main judicial organ of the United Nations, the ICJ has a lofty mission in safeguarding multilateralism and promoting international rule of law. It should continue to perform its duties faithfully and play an important and unique role in this regard,” he told the UN General Assembly, which heard the ICJ’s annual report. […]

In the past 75 years, the ICJ has worked in accordance with the UN Charter and the ICJ Statute, accepted 154 cases and issued 28 advisory opinions on important areas of international law, including territorial sovereignty, maritime delimitation, unilateral sanctions, decolonization, non-use of force, diplomatic and consular relations. It has made great contributions to the interpretation and application of international law, and has played an active role in the peaceful settlement of international disputes and the maintenance of international peace and security, he said. Läs artikel

När vi letar efter svaret måste vi först konstatera att Sverige har inga direkta säkerhetspolitiska intressen att bevaka i landet. Inte heller föreligger de inrikespolitiska spelmöjligheter som underbyggde vårt beslut att skicka trupp till Afghanistan. Terrordådet i New York 11 september 2001 öppnade för att aktivera paragraf 5 i Nato-stadgan, som fastslår skyldigheten för länderna att stödja en angripen medlemsnation. […]

Frågan är dock varför vi sänder 150 av våra bästa soldater till att strida direkt integrerade i den franska nationella styrkan Task Force Takuba. Svenskarnas betydelse för Frankrikes speglas nu i det förvånande beslutet att från november acceptera en svensk som chef för Takuba. Jag förmodar att hans stab blir nästan helt fransk, och att hans reella möjligheter att styra förbandet då begränsas. Men ändå – inte sedan ”Royal Suèdois” (Ett franskt regemente på1700-talet där flertalet officerare var svenskar) har vi spelat en sådan roll i det franska försvaret som den vi nu intar. Den förre franske försvarsministern prisade vältaligt de svenska insatserna och den nuvarande har nyligen träffat vår egen minister, Peter Hultqvist. Läs artikel

Lite mer än tio år har gått sedan den FN-sanktionerade Nato-interventionen i Libyen militärt tvingade fram ett regimskifte och störtade diktatorn Muammar Gaddafi. Utvecklingsmagasinet har intervjuat utgivaren av alliansfriheten.se, Lars-Gunnar Liljestrand, för att kasta ljus på hur militärinsatsen, som Sverige var en del av, bröt mot folkrätten på flera olika plan.

– En ohygglig katastrof, säger Lars-Gunnar Liljestrand i upprörd ton om de konsekvenser som direkt följde av resolution 1973 som FN:s säkerhetsråd klubbade igenom 17 mars 2011.

Dess skenbara syfte var att skydda civila och ställa sig neutrala i konflikten, men i själva verket öppnade den upp för den utländska interventionen i Libyen 2011 att störta diktatorn Muammar Gaddafi. Lars-Gunnar Liljestrand är tidigare ordförande för Föreningen FiB-juristerna och medförfattare till bl.a. ”Lagen mot krig: Om FN-stadgans våldsförbud och aggressionskrigen.”

När den arabiska våren anlände till Libyen 2011 uppstod interna stridigheter mellan rebeller baserade i Benghazi i östra Libyen och Gaddafis regeringsstyrkor. Civilbefolkningen kom emellan och drabbades hårt i konflikten där flera hundratals civila dog, enligt Amnesty International och Human Rights Watch. Läs artikel

Den norske fregatten KNM Fridtjof Nansen er for tiden i USA, der skipet øver sammen med en amerikansk flåtegruppe, som inkluderer hangarskipet USS Harry S. Truman.

It has been more than a year since the Taleban banned the cultivation of cannabis and the production and trafficking of cannabis resin, known as hashish, in areas of Afghanistan under their control. The Taleban put a great deal of effort into formulating the ban, consulting Islamic scholars and various of their commissions before issuing a decree from the Taleban Supreme Leader in March 2020.

This report looks at whether and how the ban was implemented using field research conducted by AAN’s Fazal Muzhary in five districts of Ghazni and Paktika, and sample interviews with farmers and others elsewhere. The research, which took place before the Taleban captured power nationally in August 2021, provides a useful context for considering future Taleban policy on narcotics. Narcotics are important, not just because of their significance to the Afghan economy and many people’s livelihoods, but also their contentiousness – both for potential donors and an avowedly Islamic administration. […]

Given the colossal economic shocks – the cut-off of aid, end to the dollar supply and freezing of state assets (see this AAN report) that have assailed Afghanistan since the Taleban takeover, it would be economic and political suicide for the new regime to ban one of the country’s few successful exports. No more has been heard about banning narcotics and Taleban spokesman Mujahed did not respond to AAN’s request for an interview about narcotics. ^[12] That having been said, the Taleban have begun their rule with a decree, supported by a fatwa, prohibiting cannabis and hashish already in place. Whether they will want to expend the political capital needed to maintain their ban in the southeast of Afghanistan, let alone extend it to more provinces, or, as seems more likely, quietly forget they ever enacted the ban in the first place is a topic to be followed. Läs rapporten

Idag och imorgon prövar Storbritanniens högsta domstol den amerikanska regeringens överklagande av domstolsbeslutet från januari i år som motsätter sig utlämningen av Julian Assange.

Reportrar utan gränser, RSF, kräver att Assange omedelbart släpps.

”Assange har blivit måltavla för sina bidrag till journalistiken, den utdragna process med åtal och krav på utlämning har fått bestående konsekvenser för journalistik och pressfrihet runt om i världen. Vi kräver att ärendet ska avslutas och han bör omedelbart släppas”, säger RSFs generalsekreterare Christophe Deloire i en kommentar.

Även Journalistförbundet motsätter sig tillsammans med de internationella journalistfederationerna IFJ och EFJ försöken att utlämna Julian Assange och fortsätter kräva att han släpps fri.

”De uppgifter som kommit fram tack vare Julian Assange och Wikileaks är uppgifter av stort allmänintresse. I en demokrati ska visselblåsare skyddas, inte ställas inför rätta”, kommenterar Journalistförbundets ordförande Ulrika Hyllert. Läs artikel