Finland var bättre på ett analysera det säkerhetspolitiska läget.

Det säger försvarsminister Peter Hultqvist (S) i SVT:s Agenda.

– Vi var så pass dumma att vi avskaffade värnplikten med några få röster, säger han.

Sverige måste utöka sin värnplikt – det är försvarsminister Peter Hulqvist tydlig med. Dagens 5 000 män och kvinnor som utbildas varje år i Sverige räcker inte.

Men hur och när och i vilken omfattningen vill han inte svara på i Agendas specialsändning om säkerhetsläget i Sverige. Finland, som har kvar allmän värnplikt, har omkring 280 000 soldater i sin krigsorganisation. Läs artikel

De postsovjetiska länderna i Centralasien och Kaukasien är fortfarande beroende av Ryssland. På grund av Rysslands krig i Ukraina har förhållandet med Ryssland komplicerats. Det finns en rädsla för vad Ryssland kan göra.

Rysslands krig i Ukraina ställer till det för de postsovjetiska länderna. Det gäller framför allt Kazakstan som har en lång gräns mot Ryssland och en stor rysk etnisk minoritet.

– Man är medveten om risken att Ryssland kan sända in trupper för att skydda sina landsmän, förklarar Kristiina Silvan forskare vid Utrikespolitiska institutet.

Men också i de andra länderna finns en stor oro.

– De balanserar på en knivsegg och är väldigt försiktiga, säger Johan Engvall forskningsledare vid Totalförsvarets forskningsinstitut i Sverige.

Försiktigheten märks i att alla länder i Centralasien och Kaukasien har avstått från att rösta i FN:s generalförsamling när Ukrainakriget har behandlats. Belarus var det enda landet av de före detta Sovjetrepublikerna som röstade för Ryssland. […]

Ett land som gått en mindre försiktig väg är Georgien som vill bli EU-medlem. I början av mars bad deras största parti EU att behandla deras ansökan så fort som möjligt. De har också ett nära samarbete med Nato och målet är att bli medlem. Men på grund av den ryska ockupationen och utlysandet av utbrytarrepublikerna Sydossetien och Abchazien i norra Georgien är situationen spänd. Georgien är långt i samma position som Ukraina var före kriget.

– De är rädda för att Ryssland igen ska angripa dem och de är militärt svagare än Ryssland, säger Kristiina Silvan. Läs artikel

Ett av Försvarsmaktens flygplan för signalspaning befinner sig för ögonblicket i Polen, nära gränsen mot Ukraina och Belarus. Det Linköpingsbaserade flygplanet flyger som regel i internationellt luftrum över Östersjön. […]

– Jag kan bekräfta att planet befinner sig i Polen just nu, men jag vill inte ge några detaljer om själva flygningen eller kommentera någon enskild signalspaningsverksamhet vid det här tillfället. Oftast befinner sig flygplanet ovanför Östersjön, men det händer att vi är på andra ställen beroende på vilken information som kan vara intressant vid ett givet tillfälle, säger FRA:s kommunikationschef Ola Billger. Läs artikel

On March 10, 2020, the director-general of Pakistan’s Inter-Services Public Relations (ISPR) held a press briefing and announced that a day earlier, on March 9, 2022, a supersonic projectile that originated in India had traveled 124 kilometers at 40,000 feet into Pakistani airspace and crashed near the city of Mian Channu, Khanewal District, Pakistan. Two days later, India’s Ministry of Defence officially confirmed the incident, stating that a missile was “accidentally” fired during routine maintenance. The statement further asserted that the government had “taken a serious view and ordered a high-level Court of Enquiry” into the incident. Läs artikel

The Prime Minister has been trying to convince NATO allies to provide more help to Ukraine after President Volodymyr Zelensky pleaded at a NATO-EU-G7 summit in Brussels for ”1 percent of all your planes, 1 percent of all your tanks”. Mr Johnson conceded it would be a challenge to give Mr Zelensky the tanks he has demanded to fight against the Russian invaders. The Prime Minister said it would ”logistically” be ”very difficult” during the NATO summit on Thursday, March 24.

But Mr Johnson said allies would strive to give Mr Zelensky weapons ”in the quantity and of the quality” he needs to defend his nation from the Russian invasion.

He pledged more missiles and a new deployment of UK troops to Bulgaria, while doubling personnel in Poland and Estonia to boost Nato on the eastern flanks.

French President Emmanuel Macron categorically rejected the idea of providing Ukraine with more tanks, as hinted at by Mr Johnson, calling it a ”red line”. Läs artikel

Invaderande Ryssland viftar undan alla anklagelser från omvärlden och kommer med egna. Omvärldens motstånd liknas vid nazism.
– Ett äkta hybridkrig, ett totalt krig, har förklarats mot oss i dag, säger utrikesminister Sergej Lavrov.

Lavrovs reaktion riktas mot EU, som väntas lägga ytterligare sanktioner mot Ryssland med anledning av den fullskaliga invasionen av Ukraina.

– Denna term, som användes av Nazityskland, används nu av många europeiska politiker när de säger vad de vill göra med Ryssland, säger den ryske utrikesministern i ett framträdande hos en Kremlsponsrad tankesmedja, enligt AP och den ryska nyhetsbyrån Interfax.

– Eftersom vi ser dessa sanktioner som illegala står det klart för oss att alla de värderingar som våra motparter i väst har predikat för oss hela tiden – såsom yttrandefrihet, marknadsekonomi, okränkbarhet av privat egendom och oskuldspresumtion – inte är värda ett öre, säger Lavrov. Läs artikel

[…] På 1990- og 2000-tallet ble det meste av alliert infrastruktur i Norge avviklet. Derfor mener Anniken Huitfeldt at tilleggsavtalen om forsvarssamarbeid med USA (SDCA) så viktig.

– Vi trenger infrastruktur for å kunne motta forsterkninger og det er det avtalen skal bidra til. Forsterkningspolitikken og alle dens elementer – øving, trening, forhåndslagring og infrastruktur – er ikke en trussel mot basepolitikken, sa Huitfeldt.

– Den er en forutsetning for basepolitikken. Målet har hele tiden vært det samme: Forsterkning i krise og krig – ikke permanent nærvær. Det er avgjørende at vi viser solidaritet med våre allierte. Slik vi selv forventer solidaritet dersom vi en dag skulle trenge det […]

Samtidig er beroligelse fortsatt viktig.

– Norge utgjør ikke, har aldri utgjort, og skal ikke utgjøre noen trussel mot Russland. Derfor har det vært viktig for oss å trekke opp klare grenser i arbeidet med SDCA-avtalen: Norsk basepolitikk, atompolitikk og begrensninger for utenlandsk militær aktivitet i Norge i fredstid, ligger fast.

– Samtidig begrenser vi alliert militær aktivitet som kan virke provoserende på Russland. Våre selvpålagte restriksjoner har alltid vært nettopp det: valgt av oss selv.

Hun påpeker at Norge har alltid praktisert åpenhet rundt militære øvelser i Norge. […]

Neste år overtar Norge lederskapet i Arktisk råd. Det blir et annet lederskap enn det noen hadde sett for seg. Russland er en viktig og stor arktisk stat.

– Men samarbeidet med Russland i Arktisk råd er satt på hold. I Barentssamarbeidet lider folk-til-folk-kontakten. Og rammer både vanlige russere og vanlige nordmenn. Vi må i tiden fremover tenke klokt rundt hvordan vi innretter samarbeidet og bruker våre støtteordninger. Det er Putins Russland – ikke russere – våre tiltak er rettet mot.

Det vi ikke kan gjøre noe med er geografien. Russland forblir Norges nabo og vil være det også når Putin-regimet en dag er historie.

– Felles grense, felles ressurser og felles utfordringer i nord gjør at vi ønsker et velfungerende praktisk samarbeid med Russland i nord. Uten dette kan vi risikere at torskebestanden i Barentshavet forsvinner.

Og det er ikke i Norges interesse, ei heller Europas. Läs intervjun

Madeleine Albright, the first female U.S. Secretary of State, a prominent liberal interventionist, and promoter of NATO expansion, died on Wednesday from cancer at the age of 84.

Born in Prague on the eve of the Second World War, Albright came to the United States with her family as refugees and rose to the highest levels of government service. A scholar of international relations and a professor at Georgetown University, she entered public service as ambassador to the United Nations in Bill Clinton’s first term, and then was nominated to lead the State Department in the second.

Albright was a major influence on the Clinton administration’s foreign policy and consistently pushed for a more hawkish and interventionist line in response to foreign crises and conflicts. Her foreign policy worldview was rooted in the history of a Europe ravaged by total war, but this also served to distort her understanding of international problems and encouraged her to favor military options too often. She was a significant influence on the increasingly combative approach at the end of Clinton’s presidency, and her role in building support for U.S./NATO military intervention in Kosovo was her legacy. Läs artikel