Andøya flystasjon blir permanent base for mottak av allierte styrker, nettavisen.no

– For regjeringen er det viktig å styrke evnen til å ta imot allierte tropper og styrker. Det blir fortsatt en militærbase på Andøya, fordi vi mener det er viktig for landet vårt, sier Vedum til kanalen og legger til:

– Dette blir en permanent base på Andøya, nettopp fordi den er så bra lokalisert. Det er viktig for Norge at vi er Nato-medlem, og at vi kan ta imot allierte styrker. Da er Andøya som base et veldig godt utgangspunkt, sier han. Läs artikel

General Assembly Suspend Russian Federation from Human Rights Council, un.org

Continuing its emergency special session today, the General Assembly took the extraordinary step of adopting a resolution that suspended the Russian Federation’s membership in the Human Rights Council, doing so in the wake of recently revealed images and testimonies of atrocities perpetrated against the civilian population of Ukraine.

The Assembly adopted the draft resolution by a recorded vote of 93 in favour to 24 against, with 58 abstentions, signaling the international community’s strong censure of Moscow’s aggressive actions towards a neighbouring State. Läs referat från mötet

Peskov: Om Sverige går med i Nato måste vi stärka vår västra flank, dn.se

Om Sverige och Finland går med i Nato måste Ryssland stärka sin västra flank. Det sa Kremls talesperson Dmitrij Peskov i en intervju med Sky News.

– Då måste vi förstärka vår säkerhet, sa Peskov. […]

På en fråga på hur om Ryssland skulle agera om Finland och Sverige tänker ansluta sig till Nato svarade Peskov:

– Då måste vi balansera om situationen och göra vår västra flank mera sofistikerad för att försäkra vår säkerhet. Det gör att vi måste stärka vår potential.

Skulle detta vara ett existentiellt hot?

– Nej, jag tror inte det, svarade Peskov. Läs artikel

 

Flera länder signalerar vilja att stödja Finland ifall av ryskt hot under Natoprocess, hbl.fi

Flera centrala Natomedlemmar har hört sig för om vilket slags säkerhetsstöd Finland vore betjänt av om vi ansöker om medlemskap, uppger utrikesminister Pekka Haavisto (Gröna) i samband med Natos utrikesministermöte i Bryssel.

Bakgrunden är att Finland kan vara extra sårbart från den dag en medlemsansökan lämnas in till den dag den godkänns. Nato kan behandla en ansökan snabbt, men godkännandet måste ratificeras i vart och ett av de 30 medlemsländerna.

Utifrån de samtal som Haavisto fört med sina kolleger i Natoländer väntas ratificeringsprocessen ta 4–12 månader i anspråk, även om många länder lovat prioritera ratificeringsprocessen i rådande säkerhetspolitiska läge.

– Flera länder har mycket aktivt hört sig för och frågat vilket slags stöd vi skulle behöva. De hänvisar till både säkerhetsstöd och diplomatiskt stöd. Jag tackade dem för erbjudandena och svarade att vår process inte än är i det skedet, men att vi är beredda, säger Haavisto på en pressträff efter mötet.

Haavisto är noga med att processen går rätt till. Nästa vecka ska regeringen lämna en redogörelse om det förändrade säkerhetsläget till riksdagen, som ska behandla den med början efter påsk. Senare i vår väntas såväl partierna som riksdagen forma sina ståndpunkter och analysera om det förändrade säkerhetsläget ger Finland en anledning att lösa in den så kallade Natooptionen. Samtidigt ska den samordningsgrupp som riksdagens talman Matti Vanhanen (C) leder diskutera frågan med regeringen och republikens president. Läs artikel

Försvarsmakten: ”Rysslands förmåga begränsad”, gp.se

Ryssland har inte lyckats nå sina mål med angreppen i Ukraina och de ryska förlusterna är sannolikt större än vad de själva vill medge, säger Försvarsmaktens insatschef Michael Claesson vid en pressträff.

Ryssland omgrupperar nu sina styrkor för att fokusera på östra Ukraina. Försvarsmakten gör därför bedömningen att Ryssland just nu har begränsad förmåga att rikta angrepp mot Sverige.

– Den ryska aktiviteten i Östersjöområdet fortgår dock, men är på en nivå som är normal för den här tiden på året, säger Michael Claesson. Läs artikel

Avtal om utbyte av rymddata med USA, forsvarsmakte.se

Försvarsmakten har i dag tecknat avtal för utbyte av rymddata med amerikanska rymdkommandot i USA:s försvarsdepartement. Avtalet ska bidra till att ge myndigheten en möjlighet att skapa egen förmåga inom rymddomänen. […]

Samarbetet omfattar utbyte av information om satelliters position och banor i rymden. Dessutom ingår vissa analystjänster till stöd för satellitoperatörer. Detta ger möjlighet till förbättrad säkerhet vid uppskjutning av satelliter i framtiden. Det ger också värdefull information om vilka satelliter som rör sig över Sverige och när de gör det. Med bättre information om när olika satelliter passerar över Sverige kan Försvarsmakten anpassa verksamheten i tid och rum – både för att visa delar av verksamheten eller dölja dem när det behövs. Läs  pressmeddelande

 

Framsynthet

Anders Björnsson

Det finns ljusglimtar.

En är att svenska landsändar och provinser börjar återbefolkas. Norrlands pågående nyindustrialisering fyller befolkningsluckor efter AMS-politikens groteska överdrifter under 60- och 70-tal. Nya – eller nygamla – militära förband gör, att nyckelorter i vårt försvarssystem får fler invånare och arbetstillfällen. Fredsregementen behövs för att stridande enheter ska kunna utbildas och verka i bygderna.

Och detta är inte nostalgi, det är framsynthet. Landets yta måste kunna täckas av reguljär militär trupp, snabbt mobiliserbar. Frivilliga försvarsorganisationer ska ges allt stöd – hur kan vi ha råd att avstå från lottor och bilkårister och rödakorsare och skytteföreningar? För några veckor sedan såg jag på håll en manöver på Rinkaby skjutfält utanför Kristianstad. Hemvärnet i aktion. En gammal garnisonsstad levde upp.

Läs mer

Ann Linde: Inte säkert Finland och Sverige kommer till samma slutsats om Nato, dn.se

Utrikesminister Ann Linde (S) ser det inte som givet att Finland och Sverige kommer till samma beslut om att ansöka om Natomedlemskap.

– Det är inte alls säkert att vi kommer till samma slutsats, säger hon. […]

– Samtidigt måste vi analysera vad som händer om vi skulle säga att vi tror att det är bäst för Sveriges säkerhet och Sveriges befolkning om man nu skulle söka medlemskap i Nato. Vilka faror innebär det? Vilka möjligheter innebär det? Vad händer i en interimsperiod? Alla sådana saker måste man ha med i en analys när man ska bestämma vilka beslut man ska ta. Fortfarande är alla optioner öppna, säger Ann Linde. Läs artikel

Försvarsminister Kaikkonen om miljardsatsningen: Vi inleder omedelbart en förstärkning av försvaret med fler soldater och vapen, svenska.yle.fi

Antalet civila och militäranställda vid Försvarsmakten ökar med hundratals under de kommande åren. Försvarsmakten använder största delen av anslagen till redan existerande vapensystem och anskaffning av ammunition. […]

Enligt försvarsminister Antti Kaikkonen (C) satsar Finland på försvaret för att man vill höja tröskeln för att hamna i en militär konflikt.

– Rysslands anfall mot Ukraina har förändrat säkerhetsmiljön. Inget direkt hot riktas mot Finland men vi måste blicka mot framtiden. En återgång till det gamla finns inte i sikte, säger Kaikkonen.

– Vi inleder omedelbart en förstärkning av försvaret. I det här landet finns en vilja att försvara det egna landet, det är bra för alla att veta. Läs artikel

Nya böcker

Mats Björkenfeldt

Sven Hegelund, ekonom, bland annat tidigare statssekreterare i finansdepartementet (1999–2002, under regeringen Göran Persson), är författare till den nyutkomna boken Intressanta tider. Ekonomi och geopolitik i det 21:a århundradet (Hjalmarson & Högberg, 2021). Boken skrevs före Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina i februari 2022. Det gör att de ekonomiska prognoserna i boken blir svårbedömda. Men Hegelund skriver även om geopolitik, som titeln anger. Och för vårt vidkommande kan noteras att han, på sidan 280 och följande, åberopar starka skäl mot en svensk och finsk Nato-anslutning. Främsta skälet är ”att det är oklart huruvida USA är berett att infria åtagandena enligt paragraf 5 i NATO-stadgan”. Och på sidan 349 noterar författaren dels att ”alla medlemsstater [i Nato] har i princip vetorätt”, dels att Natos befälhavare ”alltid ska vara en amerikansk general, som oavsett formella fördragsbestämmelser i slutändan alltid kommer att vara underställd USAs militärledning och president”.

Läs mer

USA sender panservernraketter til Ukraina, forsvaretsforum.no

USAs president Joe Biden har godkjent en forsendelse på panservernraketter til Ukraina. Verdien er på 870 millioner kroner.

Ukraina har tidligere bedt USA om å få tilsendt Javelin-raketter til bruk mot russiske pansrede kjøretøy.

Det hvite hus kunngjorde sent tirsdag kveld at Biden har godkjent pakken, som inngår i en bredere hjelpepakke på 13,6 milliarder dollar, 118 milliarder kroner, i hjelp til Ukraina og som ble vedtatt av Kongressen i mars. Läs artikel

Krigen i Europa er en vekker: Norge må intensivere beredskapen i Nord-Norge, kommunikasjon, ntb.no

Tormod Heier, oberstløytnant i Hæren og professor ved Forsvarets høyskole

– Det er viktig å styrke beredskapen i nordområdene. Det er synd det må en krig til for å øke oppmerksomheten rundt dette, sier Tormod Heier, oberstløytnant i Hæren og professor ved Forsvarets høyskole. […]

På tross av krigen i Ukraina mener Heier at den sikkerhetspolitiske situasjonen ikke er blitt mye farligere for Norge.

– Det er fordi vi i Ukraina-krigen ser at russerne konsentrerer krigen til Ukraina. Russland ser ikke ut til å ha noe ønske om å spre den til andre land, til Norge og nordområdene. Men Russland føler seg selvfølgelig presset i krigen fordi de står overfor mye større utfordringer enn de så for seg da krigen startet, sier Heier.

Han trekker fram at russerne også bekymrer seg for våpenforsyningene fra NATO-land til Ukraina, og at krigen påfører russiske styrker mye større kostnader enn de regna med. Så russerne forsøker å skremme Vesten fra å støtte Ukraina, blant annet med atomvåpen.

– Det innebærer at Norge som et NATO-land knyttes tetter opp til krigen. Og problemene russerne opplever i Ukraina kan bli oppfattet som en nasjonal krise for Russland, og da er veien noe kortere til å bruke eller å true med kjernefysisk avskrekking.

– Det betyr at nærområdene rundt atomstyrkene på Kolahalvøya blir viktigere sett med russiske øyne. Det vil påvirke også Norge, siden vi bare er fra 40-120 kilometer unna noen av Russlands aller viktigste utenrikspoliske instrumenter, sier han.

Heier tror ikke på noen atomkrig.

– Men disse russiske atomvåpnene kan få en avskrekkende rolle om russerne blir tilstrekkelig presset, og oppleve at de er i en nasjonal sikkerhetspolitisk krise som følge av krigen.

Med dette som bakteppe mener Heier at beredskapsarbeidet i Norge og i Nord-Norge spesielt er blitt mye viktigere. Läs artikel