Björn Wiman: Det är ett historiskt misstag – gör det inte! dn.se

I helgen såg jag, i sällskap med en yngre anförvant, utställningen ”News flash – ett sekel av nyheter” på Fotografiska i Stockholm. 300 bilder av allt från världskrig, förödande naturkatastrofer och dramatiska samhällsreformer till de små, gripande vardagsögonblicken – som nuvarande DN-fotografen Roger Turessons hjärtevärmande bildserie av 83-åriga Vilhelmina Eriksson som inväntar kungens eriksgata i Dalarna 1983.

Utställningen var så välbesökt att man stundtals likt en durkdriven pressfotograf fick armbåga sig fram till själva bilderna – ett talande bevis på den goda journalistikens förmåga att beröra, engagera och upplysa. […]

Det handlar om den omdebatterade lagen om utlandsspioneri, som när den träder i kraft vid årsskiftet kommer att innebära en allvarlig inskränkning av mediernas möjligheter att granska och avslöja missförhållanden kopplade till Sveriges internationella samarbeten.

Förslaget har mött förkrossande kritik, inte minst från yttrandefrihetsexperter och publicister som menar att ändringen kan göra det svårare att upprätthålla meddelarfriheten och rapportera om missförhållanden. Enkelt uttryckt innebär ju lagändringen att Försvarsmakten och andra myndigheter får större makt att begränsa vad svenska ansvariga utgivare lagligen får publicera om förhållanden som rör vårt lands internationella samarbeten. Läs artikel

Snart klubbas nya spionerilagen – ”Källskyddet kan ryka”, tidningensyre.se

Imorgon, onsdag, klubbas lagförslaget om utlandsspioneri i riksdagen. Går det igenom innebär det bland annat ändringar i yttrandefrihetsgrundlagen och tryckfrihetsförordningen. Förutom att det införs ett nytt brott, utlandsspioneri, i brottsbalken, skulle utlandsspioneri alltså även bli ett tryck- och yttrandefrihetsbrott. […]

Ingemar Folke, pensionerad advokat, har varit verksam i ärenden som rör tryckfrihet och yttrandefrihet. Han menar att förslaget, som det är utformat i dag, kan begränsa mediers möjlighet att avslöja missförhållanden.

– Kravet på hemlighet har tunnats ut på ett sätt som gör det svårt att förutse vad som verkligen är hemligt och som kan komma att motsvara den nya lagens rekvisit. Det är alltså inte fråga om att tillämpa svensk sekretesslagstiftning. Det kan till och med förhålla sig så, att en utländsk befälhavare bestämmer vad som ska anses hemligt, säger han. Läs artikel

Luftvärnssystem skickas till Ukraina, svd.se

[…] Det nya stödet till Ukrainaär det mest omfattande hittills och innehåller ett militärt paket till värde av drygt 3 miljarder kronor. Totalt har Sverige nu presenterat nio stödpaket till det östeuropeiska landet som har invaderats av Vladimir Putins Ryssland.

– Nu presenterar vi nästa och det i särklass största paketet hittills till Ukraina, säger Ulf Kristersson.

Det är inte frågan om det omtalade artillerisystemet Archer som Ukraina har efterfrågat, berättar försvarsminister Pål Jonson (M), men det handlar om andra vapen och utrustning som är anpassade efter vinterns minusgrader.

– Det militära paketet innehåller luftförsvarssystem och ammunition till ytterligare ett luftförsvarssystem, säger Pål Jonson som av säkerhetsskäl inte går inte på vilka modeller det rör sig om. Läs artikel

Läs kommentar tidigare om Sveriges självbestämmanderätt och vapenleveranser till Ukraina.

Marinens huvudkrigsövning Freezing Winds 22 börjar, maavoimat.fi

Marinen leder höstens huvudkrigsövning Freezing Winds 22, som arrangeras 22.11 – 2.12. I den internationella sjökrigsövningen deltar trupper från Försvarsmaktens alla försvarsgrenar samt många internationella partner.

I övningen deltar totalt 23 stridsfartyg, service- och stödfartyg samt transportbåtar samt kust- och markförband. Övningens totala styrka uppgår till ca 5000 personer.

Målsättningen med övningen, som genomförs på Finska viken och Skärgårdshavet, är att öva internationella, gemensamma operationer vid Finlands kust och på Östersjön under de krävande väderleksförhållanden som senhösten bjuder på samt att ge Marinen övning i att ge och ta emot internationellt bistånd. […]

Från Sverige deltar korvetterna HMS Härnösand och HMS Helsingborg av Visbly-klass och HMS Gävle av Göteborg-klass. Läs pressmeddelande

Sveriges stöd till kurdiska separatister i norra Syrien

Lars-Gunnar Liljestrand

Utrikesminister Tobias Billström förklarade den 5 november att regeringen inte längre tänker stötta den kurdiska milisen i Syrien, YPG, och dess politiska gren, partiet PYD. Som skäl angavs en nära koppling mellan organisationerna och PKK, som är en av EU terrorlistad organisation, vilket inte skulle vara bra för relationen mellan Sverige och Turkiet enligt Billström.

Billström nämner inte att organisationerna med utländskt militärt stöd verkar för självstyre i norra Syrien, och enligt regeringen i Damaskus har som mål att bryta sig loss från Syrien.

YPG är den viktigaste militära delen i paraplyorganisationen SDF, som rymmer flera rörelser som alla deltagit i strider mot såväl IS som mot den syriska staten. SDF har stöd av flera stater i väst, främst USA men även av Storbritannien och Sverige.

Det svenska stödet till YPG har varit såväl ekonomiskt som politiskt, och förra året meddelade socialdemokraterna att stödet även skall omfatta material från svenska försvarsmakten. Detta baserades på en överenskommelse i november 2020 med den oberoende riksdagsledamoten Amineh Kakabaveh. I överenskommelsen lovade Socialdemokraterna att fördjupa samarbetet med det ”demokratiska självstyret” i norra Syrien.

Läs mer

EU sjösätter utbildning för 15 000 ukrainska soldater, europaportalen.se

Minst 15 000 ukrainska soldater ska utbildas i EU-länderna och regeringen ser över hur Sverige kan bidra. EU inför också fler sanktioner mot Iran samtidigt som utrikesminister Tobias Billström vill se ytterligare EU-åtgärder.

EU-ländernas utrikesministrar sjösatte på måndagen den nya träningsmissionen för ukrainska soldater kallad EUMAM. Under två års tid ska minst 15 000 ukrainare få utbildning och material i ett antal medlemsländer, bland annat Polen, Tyskland och Spanien.

– Vår topprioritet är att fortsätta stödja Ukraina, sade EU:s utrikesrepresentant Josep Borrell efter mötet.

Sverige kommer enligt försvarsminister Pål Jonson (M) bidra med en eller två stabsofficerare till ledningsstrukturen. Regeringen ser även över möjligheterna att bidra med utbildare. Läs artikel

Xi Jinping: Put China-U.S. relationship on the right course and bring it back to the track of healthy and stable growth, fmprc.gov.cn

On the afternoon of 14 November local time, President Xi Jinping had a meeting with U.S. President Joe Biden in Bali, Indonesia.

President Xi pointed out that from the initial contact and the establishment of diplomatic relations to today, China and the United States have gone through 50-plus eventful years, with gains and losses as well as experience and lessons. History is the best textbook. We should take it as a mirror and let it guide the future. Currently, the state of China-U.S. relations is not in the fundamental interests of our two countries and peoples. It is not what the international community expects from us either. As leaders of two major countries, we need to play the leadership role, set the right course for the China-U.S. relationship and put it on an upward trajectory. A statesman should think about and know where to lead his country. He should also think about and know how to get along with other countries and the wider world. Läs artikel

US quietly announces new Ukraine command with 3-star general, responsiblestatecraft.org

Lost in the whirlwind of midterm election news last week was an announcement that not only will Washington send $400 million worth of additional weapons to Ukraine, but it is pushing forward with a new joint forces command, to be stationed in Germany, to “handle weapons shipments and personnel training.”

According to the Department of Defense, the new command, which was previously reported this summer, will be officially called the Security Assistance Group Ukraine, or SAGU, and will be based out of U.S. Army Europe and Africa headquarters in Wiesbaden, Germany. It will be a led by a 3-star general. Läs artikel

Hatretorik och misslyckade kuppförsök präglade mandatperioden för Finlands första president, helsinki.fi

År 2018 hade det gått hundra år sedan inbördeskriget, vilket uppmärksammades runt om i Finland. Däremot har åren som följde efter inbördeskriget fått mindre uppmärksamhet, fastän inte de heller var konfliktfria.

Kampen om regeringsformen slutade först med en seger för rojalisterna, då riksdagen i oktober 1918 valde prins Friedrich Karl av Hessen till kung av Finland. Det tyska nederlaget under första världskriget och kejsarmaktens fall tillintetgjorde dock de planerna. I december meddelade Friedrich Karl att han avsäger sig kronan.

Efter många om och men röstade riksdagen i juni 1919 för en republikansk regeringsform för Finland. Majoriteten av representanterna för det rojalistiska samlingspartiet hade blivit övertalade att rösta för en republikansk regeringsform i utbyte mot att presidenten gavs omfattande maktbefogenheter. De var av uppfattningen att deras favorit, riksföreståndare C.G.E. Mannerheim, skulle bli president.

Så blev det inte: Riksdagen valde K.J. Ståhlberg (1865–1952) till president, med hjälp av Agrarförbundets, Framstegspartiets och socialdemokraternas röster. Ståhlberg var president för högsta förvaltningsdomstolen, framstegspartist och hade stort inflytande i republiken.

Maktkampen slutade inte här.

– Redan från början var republiken hotad, poängterarSeppo Hentilä, professor emeritus i politisk historia.

Hoten hängde samman med Finlands östpolitik. I Ståhlbergs utrikespolitiska program ingick att Finland inte skulle blanda sig i det ryska inbördeskriget.

– Mannerheims och högerns ståndpunkt var att vi skulle delta i kriget. Mannerheim förespråkade starkt en erövring av S:t Petersburg, även efter presidentvalet.

Högerkrafterna försökte vid flera tillfällen ge Mannerheim sådana maktbefogenheter att han skulle kunna etablera en privat armé av skyddskårister och ge sig ut på fälttåg österut, berättar Hentilä. En militärdiktatur var nära. Läs artikel

General Assembly adopts resolution on Russian reparations for Ukraine, un.org

Nearly 50 nations co-sponsored the resolution on establishing an international mechanism for compensation for damage, loss and injury, as well as a register to document evidence and claims.

The General Assembly is the UN’s most representative body, comprising all 193 Member States.  Ninety-four countries voted in favour of the resolution, and 14 against, while 73 abstained.

The vote took place in the morning, and countries returned in the afternoon to explain their decisions.

In presenting the resolution, Ukrainian Ambassador Sergiy Kyslytsya used the biblical adage that “there is nothing new under the sun” as a motif throughout his remarks.  He insisted that Russia must be held accountable for its violations of international law.

“Seventy-seven years ago, the Soviet Union demanded and received reparations, calling it a moral right of a country that has suffered war and occupation,” he said.  […]

Speaking before the vote, Russian Ambassador Vasily Nebenzya characterized the draft resolution as “a classic example” of a narrow group of States acting not on the basis of international law, but rather trying to consecrate something that is illegal. He said countries backing the resolution were attempting to position the General Assembly as a judicial body, which it is not. Läs pressmeddelande

Southeast Asian leaders: region no proxy for any powers, apnews.com

Indonesia’s president vowed Sunday not to let Southeast Asia become the front lines of a new Cold War amid increasing tensions between the United States and China, saying as his country took over the chairmanship of the influential Association of Southeast Asian Nations that it would not become “a proxy to any powers.”

Joko Widodo said the 10-nation bloc with a combined population of some 700 million people “must be a dignified region” and “uphold the values of humanity and democracy” — principles that have been challenged by last year’s military takeover in Myanmar and concerns about human rights in Cambodia.

“ASEAN must become a peaceful region and anchor for global stability, consistently uphold international law and not be a proxy to any powers,” he said. “ASEAN should not let the current geopolitical dynamic turn into a new Cold War in our region.” Läs artikel

Rysslands krig i Ukraina – och effekterna av det svenska Natobeslutet

Sven Hirdman

Anförande för Svenska Freds i Göteborg den 13 november

 

Rysslands anfall på Ukraina är ett grovt folkrättsbrott. Det finns inga ursäkter för detta grymma krig.

Detta sagt har konflikten mellan Ryssland och Ukraina två dimensioner:

  • De mer än 30-åriga bilaterala motsättningarna mellan Ryssland och Ukraina rörande Krim och Svarta havsflottan, försäljning och transit av rysk gas genom Ukraina; tillvaratagande av den rysk-etniska befolkningens i Ukraina språkliga, kulturella och religiösa intressen; handels- och integrationstvister i Sovjetunionens arvtagarinstitutioner; i synnerhet frågan om Kievs politiska orientering mellan Moskva och Bryssel; frågan om ukrainskt medlemskap i Nato; samt den mer djupgående frågan om Ukrainas historiska identitet i förhållande till Ryssland.
  • Den mer än 75-åriga säkerhetspolitiska konfrontationen mellan USA och Ryssland, som efter det kalla krigets slut återigen har blivit mycket akut. På rysk sida anser man att USA har ignorerat Rysslands legitima säkerhetspolitiska intressen genom sitt målmedvetna stöd för Natos utvidgning allt närmare Rysslands gränser i strid med tidigare givna löften; genom mot Ryssland uppbyggda missilbaser i Polen och Rumänien; genom uppsägning av praktiskt taget alla bilaterala rustningsbegränsningsavtal med Ryssland; och nu genom ett kraftfullt militärt stöd till Ukraina i syfte att långsiktigt försvaga Ryssland.

 

Varken de bilaterala motsättningarna till Ukraina eller den strategiska konfrontationen med USA är en ursäkt eller en rimlig grund för det ryska anfallskriget mot Ukraina. Ansvaret för detta brutala, orimliga och idiotiska krig ligger hos den ryska ledningen, enkannerligen hos president Putin. Kriget är en katastrof för Ukraina och en tragedi för Ryssland.

Läs mer