Sedan 2014 deltar Sverige med militär styrka i den FN-ledda insatsen MINUSMA i Mali. FN-mandatet omfattar en styrka på totalt drygt 12 000 man, och Sverige medverkar med cirka 220 soldater i form av ett lätt skyttekompani.
Texter
Varför reste Sven Hedin till tsaren 1912?
När man forskar i historien, likaväl som när man försöker orientera sig i politiken, utgår man från att anhängare och motståndare tänker och handlar rationellt utifrån sina egna intressen. Om de verkar agera ”obegripligt” beror det inte på att de är ”galna” utan på att deras prioriteringar, världsbild eller långsiktiga mål är annorlunda – eller att de överskattar sin egen styrka eller underskattar motståndarnas. Donald Trump lär dock ha hävdat att han gärna använder sig av irrationalitet som vapen för att överraska och förvirra motståndaren. Det är möjligt att den taktiken är effektiv i affärskretsar, men kanske inte i internationell diplomati. Det finns dock, också i vår historia, åtminstone ett exempel på fullständigt irrationellt handlande.
The Crisis Between Iran, Iraq and the United States in January 2020: What Does International Law Say?
Vi bilägger här en folkrättslig analys av den senaste händelseutvecklingen i Irak, författad av professor Olivier Corten och tre av hans kolleger vid l’Université de Bruxelles, Belgien. Olivier Corten är en av Europas främsta folkrättssakunniga och har skrivit den banbrytande boken The Law Against War. The Prohibition on the Use of Force in Contemporary International Law (Hart Publishing 2012), som har kommit ut i en senare upplaga på franska, Le droit contre la guerre (Editions Pedone 2014).
Olivier Corten och hans tre kolleger har 2019 gett ut A Critical Introduction to International Law (Editions de l’Université de Bruxelles), även den boken banbrytande.
Since 3 January, a decisive step has been taken in the latent conflict between the United States, Iran and Iraq, on whose territory military action is being stepped up in a context of internal crisis. The execution by the United States of Qassem Soleimani, one of the main Iranian leaders, was immediately perceived as setting a powder keg on fire. In response, Iran, as announced by its authorities, launched an attack during the night of 7 to 8 January on two coalition military bases housing United States troops on Iraqi territory. Beyond the political aspects of this crisis, and the links it has with other events, whether they are remote in time if we think of the invasion and subsequent occupation of Iraq from 2003, the Iranian revolution of 1979 or even the overthrow of the Iranian Prime Minister in 1953, or more recent if we think of the withdrawal of the United States from the multilateral nuclear treaty with Iran in 2015, what does international law say about this? Iran.US_.Iraq_.EN_.Final_-1
Rysslands förhållande till USA, Kina och EU
Ryssland halverades 1991, vilket ledde till många personliga umbäranden och en svår debatt om Rysslands identitet.
Förhoppningarna om integration med Väst ledde till bitterhet på rysk sida.
Diskussionen om det nygamla Rysslands identitet rörde sig från gemenskap med Västeuropa; till att Ryssland skulle följa en amerikansk utvecklingsmodell; eller efterlikna Kina; eller utgöra det nya Euroasien; för att sluta i att Ryssland skulle återgå till sina historiska rötter, närmast Peter den Stores och Katarina II:s Ryssland.
Idag lever fortfarande det sovjetiska arvet och supermaktssyndromet kvar.
Befriare och förtryckare
Den 29 augusti 1944 står ryssarna i Bukarest. Rumänien är befriat. ”Tunga sovjetiska stridsvagnar defilerar förbi nere på gatan framför huset dit vi har tagit vår tillflykt. Storslagen syn. Dessa dammiga, slutkörda, rätt illa klädda män erövrar världen.” Så skriver två dagar senare den judisk-rumänske författaren Mihail Sebastian i sin dagbok. ”Folk längs gatan är fortfarande omtumlade. Väldiga utbrott av entusiasm men också en viss reservation. Många förbipasserande tittar snett på ’judepacket som applåderar’.”
Den rumänska statsledningen, auktoritärt styrd, slöt upp på Nazitysklands sida under andra världskriget, till dess den undanröjdes genom en statskupp och kapitulationen blev oundviklig med den tyska reträtten. Judeutrotningen i landet hade under denna tid varit svårartad till sin omfattning, bestialisk till sina uttryck. Sebastian har inga illusioner om befriarnas syfte – lägger de inte redan beslag på andras egendom? Klockor tycks vara deras favoritleksaker, nämner han galghumoristiskt. Men ändå, en vecka senare: ”De här ryska soldaterna som drar omkring på Bukarests gator med sina barnaleenden och sin hjärtliga lantlighet är riktiga änglar. Varifrån får de styrkan att låta bli att bränna ner allt, döda, plundra, lägga denna stad i aska där mödrarna hustrurna, systrarna och älskarinnorna bor till dem som mördat, bränt ner och utplånat deras eget land?”
Svenska soldater i Irak hukar sig i amerikanska baser
I ett gemensamt uttalande igår från försvarsministrarna i de fyra nordiska länder som har soldater Irak sägs, att styrkorna skall vara kvar.
Sverige, Norge, Danmark och Finland har alla soldater på plats i den USA-ledda koalitionen Operation Inherent Resolve (OIR). Det är uppenbart, att regeringarna i de fyra länderna är oroade och nervösa över vad som kan hända i Irak. Ingen av dem verkar vilja ta egna beslut i någon riktning. De har allt skäl i världen att hoppas, att krisen i Irak skall blåsa över. Med deltagandet i OIR har den svenska regeringen placerat svenska soldater mitt i en potentiell militär konflikt mellan USA å ena sidan och Irak/Iran å den andra.
Tystnaden kring den svenska Irakpolitiken fortsätter. I måndags talade statsminister Stefan Löfven med Iraks tillförordnade premiärminister om situationen för den svenska styrkan och situationen i landet. I det korta pressmeddelandet sas ingenting om Löfven hade tagit upp kraven på tillbakadragandet av utländska trupper.
Linde kräver att EU håller Iranavtal – trots Irans avsteg, di.se
EU bör stå fast vi kärnenergiavtalet med Iran enligt utrikesminister Ann Linde.
”Det är viktigare att Iran är kvar än att USA är kvar”, säger ministern som samtidigt ser med oro på att Iran gjort allt större avsteg från sina åtaganden.[…]
I en intervju med Di säger utrikesminister Ann Linde att det är viktigt att EU står fast vid avtalet, även om Iran gjort allt större avsteg från det.
”Det är viktigare att Iran är kvar än att USA är kvar”, säger Ann Linde.
”Men efter att USA återinförde sina sanktioner är frågan hur man ska få Iran att tycka att det är något värde att vara med”, fortsätter utrikesministern. Läs artikel
Försvarsministern och ÖB pratar utan att säga något
ÖB:s anförande igår på Folk och Försvar var en uppvisning i att inte säga något.
Konferensen hade föregåtts av en häftig debatt i media om Försvarsmaktens besked från det militära rådet den 15 november att stora delar av den utlovade satsningen på armén med nya regementen och färdigställande av nya brigader måste skjutas på framtiden. Skälet var fördyringar av de stora vapensystemen (JAS, ubåtar, Patriot med mera) för flygvapnet och flottan.
I vanlig ordning blev det armén och marktrupperna som skulle få ta besparingarna.
Kritiken före konferensen var hård mot försvarsminister Peter Hultqvist som i sitt anförande i måndags tvingades försäkra att armén skulle få sitt:
”Försvarsmaktens numerär ska öka. Särskilt gäller detta armén, som måste bli större. Som jag sagt tidigare på den här scenen är kvantitet också en kvalitet. För att vi skall öka uthålligheten måste vi bli fler.”
Ann Linde på Folk och Försvar – ett tidens tecken
Dagens Nyheters fingertoppskänsliga politiska kommentator Ewa Stenberg har noterat (13/1) ett retoriskt systemskifte på utrikesdepartementet, sedan Ann Linde tog över där. Utifrån en närläsning av Lindes framträdande på Folk och Försvars årliga Sälenkonferens – ett jippo för russofober och Nato-vänner – konstaterar hon att markeringar mot svenskt Nato-medlemskap inte längre hörs, när Sveriges utrikesminister tar till orda. Inte heller FN:s roll i världspolitiken framhävdes särskilt av Linde. Hon har inte Wallströms förmåga att tala klarspråk, anser Stenberg och noterar:
Magnus Meurling — en bortgång
Juristen Magnus Meurling har ryckts bort, alldeles för tidigt. Han blev 72 år. Magnus var en del av det radikala uppbrottet på Stockholms universitet under åren kring 1970. Han bar på traditioner: pappa Karl var rektor för Bandhagens gymnasium, ett av de första kommunala, och hade inte bara författningssamlingar utan även Karl Marx’ skrifter på tjänsterummet; farbrodern Olle, teologistudent, föll som frivillig på republikanska sidan i spanska inbördeskriget; en annan farbror var Per, kommunist, dömd för olovlig underrättelseverksamhet under andra världskriget, renegat, disputerad religionsforskare, porrförfattare. I släkten ingick en rad småländska kyrkoherdar, alla i Kristdala socken. Magnus var en stor inspiratör utan att ställa sig i förgrunden och skymma sikten för andra. Han följde denna sajt noggrant och lämnade då och då kommentarer till dess innehåll. Vid hans och mitt sista sammanträffande fick jag av honom praktverket Svensk försvarsvilja. Arméns frivilliga befälsutbildning och dess historia. Del I (Stockholm: Bokförlaget Opus 1950). Han tyckte att jag behövde det. Idag begravs han på Skogskyrkogården i Stockholm.
Svenska regeringen väntar medan andra länder drar bort sina trupper
Regeringen vill inte dra bort de svenska soldaterna från Irak. Utrikesminister Ann Linde säger att det ännu inte finns formellt beslut från den irakiska regeringen att de utländska trupperna måste lämna landet.
Iraks parlament har dock röstat för att den USA-ledda koalitionen skall avsluta sin närvaro och att soldaterna dras bort. Den irakiska premiärministern har begärt ett möte med USA för att diskutera en plan för hur uttåget skall genomföras. På det har den amerikanske utrikesministern Mike Pompeo svarat att man kommer att stanna.
Folkrättsligt är frågan klar. Den inbjudande staten bestämmer villkoren för vad den militärt intervenerande har rätt att göra och bestämmer också om när interventionen skall avslutas. Det grundar sig på FN-stadgans artikel 1 som slår fast principen om folkens självbestämmanderätt och respekten för alla staters nationella suveränitet.
Ny säkerhetspolitik utan säkerhet
President Donald Trumps utomlegala avrättning av den iranske militära ledaren Qassem Soleimani avslöjade på ett besvärande sätt den svenska styrkans relation till USA.
Varken svenska regeringen eller Försvarsmakten har velat tala om att vi är en del i en USA-ledd koalition. Sedan starten 2015 har man snarast beskrivit insatsen som någon slags humanitär operation, där Sverige själv bestämmer verksamheten. Ett av målen har till exempel angetts vara att stärka kvinnors rättigheter.
Försvarsmakten har nästan slagit knut på sig själv för att skyla över att det är USA som har kommandot och att koalitionen tjänar USA:s egna nationella intressen snarare än att det är en neutral insats för att bekämpa IS.