Texter

Regeringen Reinfeldt beslutade den 28 augusti 2014 att Sverige skulle träffa ett samförståndsavtal med Nato om värdlandsstöd. Detta motiverades med att det är en utgångspunkt för svensk säkerhetspolitik att Sverige bör kunna ge och ta emot militärt stöd och att hot mot vår säkerhet bäst avvärjs i samverkan med andra.

Värdlandsavtalet kommer att träda i kraft när Sverige informerat Nato om att nödvändiga krav är uppfyllda. En proposition kommer att läggas fram under våren 2016. Det har sagts att det bara är fråga om mindre lagändringar.

Läs mer

Regeringen Löfven har avisat oppositionspartiernas krav på en utredning om svenskt medlemskap i Nato. Det är bra. Frågan om medlemskap är inte teknisk utan en politisk fråga. Den kan bara besvaras i den politiska debatten och avgöras i parlamentarisk ordning. I riksdagen finns inget stöd för svensk Nato-anslutning, inte i den allmänna opinionen heller (bortsett från en enstaka opinionsmätning, beställd inför årets Folk och Försvar-konferens i Sälen och knappast tillförlitlig).

De som kräver en statlig utredning blundar för två saker.

Läs mer

Regeringsdeklarationen 3 oktober 2014 med formuleringen att den svenska militära alliansfriheten ”tjänar alltjämt vårt land väl” och att Sverige inte skall söka medlemskap i Nato var en viktig markering av den nya regeringen. Likaså skrivningen att Sverige skall aktivt verka för fredliga lösningar på konflikter, samarbete mellan stater och ett stärkande av FN.

Alliansfriheten handlar ytterst om att Sverige inte skall ingå i någon militärallians med förpliktelser att agera militärt för andra stater. Det sedan flera år pågående närmandet till Nato, nu senast med det så kallade värdlandsavtalet, är steg som i förlängningen kan underminera alliansfriheten både formellt och genom att Sverige kan komma att uppfattas av omvärlden som icke-alliansfritt.

Läs mer

Dagens seminarium är ett tillfälle där vi alla saknar Krister Wahlbäck. Han skulle självfallet ha varit en naturlig inledare för våra diskussioner idag, med sin djupa kännedom om Finlands historia och Sveriges och Finlands relationer. I sin artikel Svek Sverige Finland hösten 1939? som först publicerades i Nordisk Tidskrift 1988 och åter i den samling av Wahlbäcks skrifter Fred och säkerhet i tider av förändring som kom ut i fjol, har han ingående svarat på frågan om Sveriges ”svek”. Svaret kan sammanfattas med Heikki Talvitie’s förträffliga summering: Sverige har aldrig svikit sina förplikter eller löften gentemot Finland, till skillnad från finländarnas egna förväntningar och hopp.

Läs mer

Bland förespråkare för svensk Nato-anslutning förekommer argumentet att steget till medlemskap skulle vara mycket kort. Neutralitetspolitiken under kalla kriget var ingenting annat än en fiktion, sägs det. I själva verket utgick all krigsplanering från västsamarbete i ett skarpt läge; fienden kom alltid österifrån. En del menar att grunden lades redan under andra världskriget, då samlingsregeringen bedrev eftergiftspolitik – först mot Tyskland, sedan mot de allierade.

Läs mer

Hans Blix och Sven Hirdman talar om om alliansfriheten. Hans Blix har tidigare bl.a. varit utrikesminister och FN:s vapeninspektör i Irak. Sven Hirdman har bl.a. varit statssekreterare i försvarsdepartementet och ambassadör i Moskva. Samtalsledare: Carl Tham.

Kravet på en folkomröstning om svenskt Nato­medlemskap som har rests från vänsterhåll är minst sagt äventyrligt. Vad skulle man rösta om – att behålla status quo, den militära alliansfriheten? Den existerar ju redan och är inskriven i Stefan Löfvens regeringsförklaring. Det skulle vara konstitutionellt enastående att be om någonting som man redan har. Politiskt vore det en dumhet.

Läs mer