Länkar

Försvarsprisindex är en av huvudförklaringarna till att de svenska försvarsutgifterna har minskat medan de ökat i de flesta andra länder.

Räknesnurran är en av huvudförklaringarna till att de svenska försvarsutgifterna minskat medan de ökat i de flesta andra länder. Den går under namnet Försvarsprisindex (FPI) och används av Finansdepartementet för pris- och löneomräkning…

FPI ska kompensera för pris- och löneökningar på de resurser som åtgår i Försvarsmaktens verksamhet. Det är en indexkonstruktion som består av olika officiella, civila och icke-militära index. Dess sammansättning är tänkt att representera den fördelning av resurser (personal, materiel etc.) som Försvarsmakten använder i sin verksamhet och prisförändringarna för dessa resurser…

FPI påverkar försvarets ekonomi väsentligt och därmed försvarsförmågan. Det går inte att bortse från att rikets säkerhet därmed påverkas av denna räknesnurra som politikerna behöver ha god kunskap om med tanke på dess betydelse för försvarspolitiken. Det är min förhoppning att Försvarsberedningen, Försvarsutskottet eller Regeringskansliet lyfter upp en översyn av FPI och dess funktion till prövning senast i samband med nästa försvarsbeslut. Läs artikel

Det är osannolikt att Sverige dras in i en militär konflikt, tror överbefälhavare Micael Bydén. Men försvaret måste ändå förstärkas – Bydén kommer begära ännu mer pengar till militären.

– Man knappast säga att vi är bättre än Finland, säger Bydén

Jag tror aldrig det pratats så lite om svarta hål och pengar på Folk och försvar som det här året. Du nämnde ändå att ni behöver mer pengar under de kommande åren, hur mycket då?

– Jag tänker inte ge mig in på numerär om ekonomi. Det är två delar, det är ett förtydligat budskap från förra året. Det handlar om ekonomi på längre sikt, om vi ska bära den kostnaden efter 2020 så behöver vi mer ekonomi, säger Micael Bydén:

– Vi har skjutit aktiviteter på andra sidan, och vi ser de effekter som har fördyringar. Jag skulle gärna vilja få en tydligare långsiktighet, vad ska jag planera emot?

– Sen har vi också tryckt på de urholkningseffekter vi har på kort sikt, det vill säga kostnadsökningar, vidmakthållande, pensioner och ett antal saker. Där kommer jag gå in och begära mer ekonomi, men det är inga summor som kommer överraska…

Är vi bättre än, till exempel, Finland?

– Det går inte att svara på den frågan. Vi tar tillsammans med Finland steg för samarbeten bortom fred. Det finns många likheter, men det finns också flera olikheter. Finland har fortfarande en stor försvarsmakt i numerärer, man kan sätta upp många tusen soldater i en krigsorganisation. Där har vi gått i andra riktningen under en period. I den relationen kan man knappast säga att vi är bättre än Finland. Men vi kompletterar varandra. Läs intervjun

…Vi är nära halvtid i det försvarsbeslut som tog sikte på en förstärkning av försvarsförmågorna till år 2020. Vi har levererat och vi är på väg i rätt riktning. Men det är nu hög tid att blicka bortom inriktningsperiodens slut. Ekvationen måste gå ihop även på sikt. Om den militära förmågan viker innebär det ett risktagande, inte för Försvarsmakten utan för hela det samhälle som vi är satta att försvara…

Vi fortsätter att fördjupa våra samarbeten med andra länder och organisationer. Längst går vi med Finland, där vi skapar operativa förutsättningar för samarbete även bortom fred. Utvecklingen i Europa präglas av en förändrad dynamik men också nya möjligheter genom EU:s fördjupade försvarssamarbete.
Genom våra internationella insatser bidrar vi till ökad säkerhet på utsatta platser som Mali, Irak och Afghanistan. Vårt nationella fokus står inte i motsatsförhållande till vårt internationella engagemang. Tvärtom så bidrar det till vår egen förmågeutveckling. Jag är övertygad om att många av oss har blivit bättre soldater och sjömän genom att ha verkat i de svåraste av miljöer.

På hemmaplan breddar vi vår regionala närvaro. Vi har etablerat en permanent stridsgrupp på Gotland och snart inviger vi Gotlands regemente. Arbetet för att säkra bemanning av kompetent personal till våra krigsförband fortskrider. Vi förbereder oss för inryckning med stöd av totalförvarsplikten, vilket kommer att utgöra en viktig del av vår framtida personalförsörjning. Vi måste också öka antalet heltidsanställda, både officerare och soldater. De behövs för att klara utbildning av värnpliktiga, genomföra insatsverksamhet och upprätthålla beredskap. Läs talet

…Under de cirka tre och ett halvt år som gått sedan regeringsskiftet har två huvudinriktningar varit i fokus i försvarspolitiken.

• Att öka den svenska nationella militära förmågan, och
• Att med utgångspunkt från en militärt alliansfri position fördjupa våra internationella samarbeten bi- och multilateralt.

Till det kan vi nu lägga en tredje: att utveckla ett totalförsvar anpassat till moderna förhållanden…

För huvuddelen av armén är bemanning med plikt nödvändig, liksom införande av ett system där förband omsätts i sin helhet. Bemanning och produktion av krigsförband måste byggas från det behov som bottnar i försvaret av Sverige. Det innebär att vi steg för steg lämnar den gamla insatsorganisationen. Vi måste ha siktet inställt på att bygga en organisation med en bättre uthållighet och som skapar en situation där de stående förbanden kan koncentreras på uppgifter som kräver snabb och omedelbar leverans.

Vi utreder nu möjligheten att öka andelen värnpliktiga från 4 000 till 5 000 per år. Men jag ser också en viktig uppgift för försvarsberedningen att belysa arméns roll och de olika stridskrafternas omfattning. Kvantitet är också en form av kvalitet. Läs talet

Å tukle med et av hovedelementene i Norges lavspenningspolitikk overfor Russland er uklok politikk som svekker norsk sikkerhet, ikke trygger den.​

Høsten 2016 besluttet Regjeringen at inntil 330 marinesoldater fra USA kunne drive rotasjonsbasert øving og trening i Norge i 2017. I mai 2017 fikk vi vite at Det amerikanske marinekorpset vurderer å gjøre Værnes til sin hovedbase i Europa, og høsten 2017 ble avtalen forlenget med ett år. I desember kunne NRK melde at Rygge flystasjon står oppført i Kongressens 2018-budsjett med 10,3 millioner dollar, for å klargjøre flyplassen for amerikanske kampfly. Det har vært påpekt at tiltak som dette undergraver norsk basepolitikk, og at det kan bidra til å svekke norsk sikkerhet. ..

Den norske baseerklæringen av 1. februar 1949, om at Norge ikke vil åpne fremmed baser så lenge landet ikke er angrepet eller truet med angrep, var et av hovedelementene i de selvpålagte begrensningene i norsk alliansepolitikk. Dette var tillitsskapende tiltak som skulle bidra til lavspenning i nord ved å forsikre Moskva om at norsk NATO-medlemskap ikke innebar at det ble forberedt angrep på Sovjetunionen fra Norge…

Så lenge Norge forblir medlem av NATO og nabo til Russland, er norsk basepolitikk uansett fortsatt relevant. Og den er særlig viktig når Russlands forhold til omverdenen er spent. Økt spenning i nordområdene bidrar til å redusere norske myndigheters handlingsrom og øker faren for utilsiktet krise og krig. Å tukle med et av hovedelementene i Norges lavspenningspolitikk overfor Russland er uklok politikk som svekker norsk sikkerhet, ikke trygger den.​ Läs  artikel

Sauli Niinistö är den enda kandidaten som inte tar ställning till ett finländskt Natomedlemskap. Då det gäller den obligatoriska skolsvenskan är han desto tydligare…

Det syns framför allt i Natofrågan där Niinistö är den enda av kandidaterna som inte tar ställning för eller emot ett finländskt medlemsskap. Det kommer fram i Yles valkompass. I Svenska Yles intervju förklarar han sin ståndpunkt så här:

– Jag har aldrig sagt att vi skulle gå med i Nato, men jag har alltid sagt att en sådan möjlighet måste vara öppen. Och jag var mycket nöjd då regeringen Sipilä i regeringsprogrammet öppnade den här möjligheten på nytt. Om man ansöker om medlemsskap beror det mycket på situationen och jag ser inte att vi har en sådan situation just nu…

Om det uppstår en kris eller i en krigssituation i nuläget, från vilket håll kan Finland förvänta sig hjälp?

– Jag tycker inte om dessa krigsspel som man spelar hela tiden. Men om jag måste svara på det, så är det på en teoretisk nivå. Jag tror inte att det blir ett krig i Europa. Om något sådant händer, betyder det ett stort krig, som andra världskriget, det tredje världskriget.

– Jag har sagt att Finland bygger en så hög tröskel att det blir svårt för någon att komma hit. Men samtidigt som vi har den här tröskeln, vilket betyder en mycket kraftig armé, så blir vi mycket intressanta för andra som vill bli partner. I en sådan situation är jag nästan säker på att det blir unioner. Under andra världskriget hade man krigsunioner, utan att man lämnade en ansökan, eller ens hade något skriftligt. I världskrig finns bara två parter.

Du har betonat att om Finland inleder en process för att ansöka om Natomedlemsskap, så ska vi ha en folkomröstning. Varför anser du att det är viktigt?

– Jag vill använda ordet legitim. Alla måste erkänna att processen går rätt till och att det svar som man får av folket är ett riktigt svar. Om man har andra medel att mäta det än i en folkomröstning så passar det mig väl, men vad skulle det vara? Läs intervjun

Att bryta konfrontationernas, avskräckningens och nollsummespelets falska logik i syfte att skapa gemensamma fördelar för alla involverade är i grunden vad en gemensam säkerhet handlar om.

Därför är en grundbult för vår säkerhetspolitik våra fördjupade bi- och multilaterala samarbeten med länder och organisationer i vårt närområde och globalt. I EU ökar samarbetet på bred front; i Norden och Östersjöområdet, tillsammans med Finland, i FN och med Nato och genom en stark transatlantisk länk. Sveriges röst hörs också i OSSE och Europarådet när vår gemensamma säkerhet undermineras av att journalister mördas, val manipuleras eller rättsstatligheten sätts ur spel…

Kärnan i världsordningen är FN:s säkerhetsråd och FN-stadgan. Sverige verkar varje dag för att rådet ska ta sitt ansvar för internationell fred och säkerhet, och för att FN-stadgan ska upprätthållas.

De 70 år som FN har existerat visar tyvärr hur dessa regler gång på gång har ignorerats och i många fall även misslyckats med sitt syfte. Men en värld utan regler, där den starkes rätt råder, hade varit en mycket osäkrare plats…

Tillsammans med såväl kärnvapen- som icke-kärnvapenländer avser vi aktivt bidra till förslag som stödjer NPT och kärnvapennedrustning. Riskreducering, transparens, nedrustning av taktiska kärnvapen och negativa säkerhetsgarantier är särskilt angelägna frågor.

Vi ska fullt ut utnyttja alla de multilaterala fora som står oss till buds, inklusive FN:s säkerhetsråd, IAEA och nedrustningskonferensen CD.
Jag vill återupprepa det som statsministern sa i sitt tal. Vi får aldrig tappa fokus från målet om en värld fri från dessa fruktansvärda massförstörelsevapen. I detta arbete måste alla vägar prövas och vi räds inte att ta ledartröjan. Läs talet

För att ytterligare förstärka personalförsörjningen av det militära försvaret vill vi öka grundutbildningen av värnpliktiga från 4.000 till 5.000 årligen. Det är i första hand ett sätt att bemanna den organisation som är beslutad. Men det har också en positiv effekt på försörjningen av yrkes- och reservofficerare…

I det frivilliga försvaret omsattes personalen individvis, baserat på den enskildes vilja till tjänstgöring. Den nu aktiverade värnplikten och de uppgifter som dimensionering mot väpnat angrepp ställer, kräver ett system där förband produceras och omsätts i sin helhet. Detta gäller i första hand armén, men kan även gälla till exempel basförbanden i flygvapnet och marinen. Regeringen har i regleringsbrevet för 2018 gett Försvarsmakten i uppgift att föreslå ett sådant system. Att genomföra detta kommer att vara centralt för att stärka vår militära förmåga…

I skuggan av diskussioner om enskilda avancerade materielsystem eller abstrakta belopp som ska skjutas till försvaret, försvinner frågor om uthållighet över tiden. Att kvantitet också är en form av kvalitet har historien visat oss gång efter annan. Därför är ett robust försvar av landytan en viktig del i det fortsatta arbetet med att stärka vårt lands försvarsförmåga. Läs artikel

Ett nationellt säkerhetsråd, ett starkare svenskt försvar och en tydlig väg till Nato

…En alliansregering under min ledning kommer metodiskt fortsätta Sveriges närmande till Nato, med fullt medlemskap som ett uttalat mål. Jag är övertygad om att detta bara är en tidsfråga. Bredden av röster för ett Nato-medlemskap ökar, liksom insikten om Natos betydelse för Sverige. Här är parallellen med EU-frågan tydlig. De goda erfarenheterna och de sakliga argumenten urholkar även Socialdemokraternas motstånd. Ett beslut om medlemskap i Nato varken kan eller bör tas med en svag majoritet. Men lika lite som en liten majoritet kan ta Sverige in i Nato, lika lite kan en stor minoritet ges permanent rätt att hålla Sverige utanför. Sveriges regering bör därför redan nu uttalat beskriva Nato-medlemskapet som en realistisk möjlighet – inte som något uteslutet. En sådan linje vore säkerhetspolitiskt vettig och begriplig. Dessutom vore den ärlig. Det handlar om demokratisk transparens mot svenska folket – att främja seriös debatt och saklig folkupplysning. Och det handlar om respekt för våra vänner, inte minst Finland. Läs talet

…Inget är mer grundläggande för en stat än att skydda sina medborgare och sina gränser. Rikets säkerhet ska försvaras i varje läge. Det är regeringens främsta uppgift.

I en föränderlig tid, i en föränderlig värld vilar Sveriges agerande på en stadig grund av mänskliga rättigheter, demokrati och multilateralt samarbete. Vi har den militära alliansfriheten som grund, vi förstärker vår egen försvarsförmåga, och vi fördjupar våra samarbeten. Vi använder hela bredden av säkerhetspolitiska instrument – diplomati och internationellt samarbete, konfliktförebyggande och förtroendeskapande åtgärder – i vårt arbete för fred och gemensam säkerhet. Vi värnar det globala samarbete som ska bekämpa fattigdom, ojämlikhet och klimatförändringar.

Samtidigt blir hoten bredare; skiftena i världspolitiken snabbare. Nya hot i form av sofistikerade cyberattacker visar på sårbarheten i våra uppkopplade samhällen…

Vi har inom EU varit pådrivande för att sanktionerna mot Ryssland ska ligga fast så länge som skälen till att de infördes kvarstår. Sverige verkar i FN:s säkerhetsråd för en lösning som baseras på att Ukrainas territoriella integritet och suveränitet upprätthålls.

Samtidigt är Ryssland en stor och viktig granne i öster som vi och EU måste ha kontakt med. Utmaningen är att hantera och förbättra dagens situation, och att förmå tänka långsiktigt kring relationen med Ryssland. Det är tyvärr en uppgift som inte underlättas av allt fler rapporter om rysk desinformation och påverkansoperationer. Läs talet

…Among the most important points of discussion was multinational military exercises where troops of both, Lithuania and Sweden, train. “Interaction would be of decisive meaning for mutual defence of the region in case of necessity, therefore we have to continue training our soldiers in joint exercise,” P. Hultqvist underscored. R. Karoblis stressed that joint exercises with NATO partners is a significant means of deterrence and sends a clear signal of NATO’s unity and readiness to defence to a potential adversary. Minister R. Karoblis pointed out the importance of Sweden to NATO’s defence planning in the region and invited Sweden to train in military exercises in Lithuania and the Baltic states more actively.

The Ministers gave great focus to the European Union initiatives of strengthening the dimension of defence. Both countries a part of the Permanent Structured Cooperation (PESCO) aimed at strengthening the cooperation among European Union countries in security and defence. Ministers agreed that in the face of intensified Russian propaganda and information attacks it was particularly important to strengthen EU defence cooperation and demonstrate unity. Läs artikel