Länkar

Snart to år etter at Kongsberggruppen kjøpte halvparten av finske Patria, har de to forsvarsselskapene funnet sammen i et nytt og konkret samarbeidsprosjekt.

Kongsberg Defence & Aerospace (KDA) og Patria er blitt enige om å etablere et felles kompetansesenter for missilsystemer i Finland, og videre se på potensielle samarbeid innenfor denne teknologisfæren.

– Nå realiserer vi en del av det vi satte oss fore i forbindelse med oppkjøpet i 2016.  Vi er komplementære selskaper, der Patria for eksempel er veldig gode på vedlikehold. Vi tilfører teknologi og kompetanse fra Kongsberg som passer bra for å lage missilsystemløsninger, forteller KDA-direktør Eirik Lie til Teknisk Ukeblad…

Kongsberg og Patria har samarbeidet i mange år også før dette. Eksempler på dette er luftvernsystemet Nasams («Norwegian Advanced Surface to Air Missile System»), der Patria er en del av underleverandørkjeden, og fjernstyrte våpenstasjoner, der norske Protector RWS brukes på kjøretøy fra Patria. Läs artikel

Det skyldes vårt forhold til USA, FN og ikke minst NATO. Med vår egen Jens som leder. En forsvarsallianse. En for alle. Alle for en.

Men som også har utviklet seg til en krigsallianse. Med Amerikanske styrker på norsk jord. For første gang. Utplasseringen av 300 soldater på Værnes, provoserer forholdet til vår nabo i øst. Russland. Selv fortsetter våre politikere å dyrke glansbildet av oss som en fredsnasjon. Tilknytningen til NATO, og avhengigheten av USA, er imidlertid mangesidig. Må bildet av Norge revurderes?

Skal vi heller snakke om krigsnasjonen Norge? Siden vi er av de land i verden som oftest deltar i kriger utenfor eget territorium! Nærmere bestemt 8 kriger siden 1990. Gulfkrigen, Somalia, Bosnia, Kosovo, Afghanistan, Irak, Libya og Mali er steder der vi har vært militært til stede. Oftest omtalt som fredsbevarende operasjoner. Operasjon høres hyggeligere ut enn krig. Det er bare Storbritannia og Frankrike som har vært involvert i flere kriger enn oss siden 1990. Den lite flatterende andreplassen deler vi med USA, Danmark og Nederland.

Og hva kjennetegner disse stedene? At ingen av dem noen gang har utgjort en trussel mot Norge? Har vi kanskje et forsvar som er mer rettet mot utenlandske operasjoner enn lokalt forsvar av vårt eget land? Läs artikel

Sverigedemokraterna meddelade att man lutade åt att rösta för att Sverige ska ratificera FN:s konvention med förbud mot kärnvapen. Men nu är det nya bud, partiet kommer att rösta nej – vilket innebär att det finns en majoritet emot.

– Uttalandet som gjordes av en partiföreträdare tidigare i veckan var inte förankrat i partiet, säger säkerhetspolitiska talespersonen Björn Söder (SD)…

Den svenska regeringen är splittrad i frågan. Miljöpartiet vill att Sverige ska skriva på, men Socialdemokraterna tvekar. Regeringen har tillsatt en utredare i frågan och ett besked om hur man ska gå vidare ska komma i oktober, efter valet. Men frågan måste också passera riksdagen. Alla fyra Allianspartier är emot, då man menar att en ratificering skulle skada Sverige säkerhetspolitiska samarbeten. Läs artikel

Strid om på­vens skägg kan nog många tyc­ka har fö­rts i Sälen den­na vecka. Där har Folk och För­svars sä­ker­hets­po­li­tiska kon­fe­rens på­gått se­dan i sön­dags med både po­li­tiska, mi­li­tära och andra sam­häl­ls­toppar – med kungen på första par­kett.
Sam­ma dag som Sälenkonferensen öppnades av­slöjade Dagens Nyheter att Ut­ri­kes­de­par­te­mentet, där Mar­got Wallström är an­sva­rigt stats­råd, inte re­fe­rerat För­svars­be­red­ningen rätt. Den for­mu­le­ring som par­tierna för­handlat om i vec­kor, att ”en väpnad at­tack mot Sverige kan inte ute­slutas”, hade inte UD tagit med i sina rikt­lin­jer till talepunkter för de ut­länds­ka be­skick­ningarna. Istäl­let an­vändes for­mu­le­ringen från det för­ra för­svars­be­slutet, att ”ett mi­li­tärt an­grepp på Sverige är osan­no­likt”. I sitt tal på kon­fe­rensen för­stär­kte Mar­got Wallström kri­tiken mot För­svars­be­red­ningens for­mu­le­ring.

…En lag från 2006 gjorde det möjligt för polisen att be om stöd från Försvarsmakten vid en terrorsituation och sedan dess har också polisen och militärens särskilda styrka övat regelbundet tillsammans. Till exempel har en enhet ur Försvarsmaktens specialförband deltagit i övningen Storm, som är en del av polisens träning mot terror.

– Vad vi tränar på och hur ofta går vi dock inte in på, säger Philip Simon, presschef på Försvarsmakten.

– Det handlar om specialförband som arbetar under polismans ledning.

Och sedan 2015 finns inga hinder för militär att hjälpa polisen vid ett terrorangrepp. Läs artikel

Försvarsmakten fyller 100 år i år. Vi firar vårt märkesår med över 120 evenemang runtom i Finland.
Genom tiderna har försvarsmakten haft en viktig uppgift i fråga om att trygga Finlands självständighet och medborgarnas livsbetingelser, såväl under fredstid som under krigstid. Försvaret angår alla. Finlands försvarsmodell, som har byggts upp med tanke på våra förhållanden och behov, utgör grunden för vårt försvar. Dess hörnstenar är värnplikten, ett trovärdigt försvar som täcker hela landet och militär alliansfrihet.

Vår försvarslösning bygger på medborgarnas starka försvarsvilja. Försvarsförmågan består av arméns, marinens och flygvapnets prestationsförmågor och av gemensamma prestationsförmågor. Försvarsförmågan upprätthålls och uppvisas under årets alla dagar och dygnets alla timmar. Statsrådets försvarsredogörelse, som godkändes av riksdagen under sommaren 2017, drar upp riktlinjerna för utvecklingen av vårt försvar långt in på nästa decennium. Tyngdpunkter är truppernas beredskap, utbildning, ersättning av utgående prestationsförmågor inom försvarsgrenarna, spaning, cyberförsvar och eldverkan med lång räckvidd. Genom att verkställa riktlinjerna i redogörelsen kan vi bevara vår försvarsförmåga även i framtiden. Läs artikel

Det har idag gått precis hundra år sedan den finska försvarsmakten bildades. Försvarsmaktens roll har varit, och förblir, central i vårt lands självständighet, i att garantera Finlands säkerhet och överlevnad.

När vår säkerhetsmiljö hela tiden förändras och blir mer komplex ökar betydelsen av klara och tydliga egna principer. Det är svårt att föreställa sig en tydligare uppgift än att försvara sitt eget land och trygga medborgarnas existens. Trots att uppgiften är klar och tydlig är den inte enkel att utföra…

Finlands försvar grundar sig på allmän värnplikt, på en stor utbildad reserv och professionell personal. Vi finländare har alltid upplevt att försvaret av vårt land är en gemensam angelägenhet. Över 70 procent av finländarna anser att Finland, om landet blir anfallet, ska försvara sig med vapenmakt i alla situationer. Också den allmänna värnplikten har ett starkt stöd bland finländarna. Fyra av fem finländare stöder det rådande värnpliktssystemet.

Försvarsviljan är en av vårt lands främsta resurser. Tack vare den kunde vi bevara får självständighet också i krigets virvlar. Försvarsviljan är också en viktig byggsten i den förebyggande försvarsverksamheten. Läs talet

Regjeringa må nå utrede hva en eventuell tilslutning fra Norge til FNs internasjonale forbud mot atomvåpen, vil ha for Norge. Blant annet må regjeringa vurdere atomvåpenforbudet opp mot norske forsvarsplaner, og se på hvordan Norge kan støtte målet om en atomvåpenfri verden.

Dette framgår av innstillinga som Stortingets utenriks og forsvarskomité i dag avga til representantforslaget som SV hadde fremmet før jul om atomvåpenforbud. Bak flertallets innstilling står alle partiene unntatt Høyre og FrP. Med tanke på at det er H, FrP og V som sitter i regjering og som skal utrede dette, er det viktig at innstillinga slår fast at regjeringa må innhente synspunkter fra relevante ekspertmiljø, forskere og sivilsamfunnsorganisasjoner slik som oss i Nei til Atomvåpen…

Høyre og FrP er bekymra for det de kaller en «norsk alenegang i NATO». For det første er det ikke første gang det er uenighet i NATO om atomvåpen. Norge har sjøl erklært at vi ikke skal ha atomvåpen på norsk jord i fredstid. Andre NATO-land har frasagt seg retten til å bli forsvart med atomvåpen også i krigstid. For det andre foregår det nå en debatt om hvordan man skal forholde seg til atomvåpenforbudet i mange NATO-land. Den svenske regjeringen ønsker at Sverige skal tilslutte seg avtalen. Läs artikel

Sveriges armé ska kunna gå i strid med två brigader, enligt riksdagens beslut. Men Försvarsmakten har i stället satsat pengarna på det ena av de två förbanden. Flera politiker kritiserar försvarets agerande. Men överbefälhavaren Micael Bydén säger att det aldrig funnits en plan för två likadana brigader.  En brigad är det arméförband på cirka 4 000 soldater och officerare som krävs för att möta ett angrepp. Riksdagen beslutade 2015 att arméns olika bataljoner (en bataljon är 700–800 personer) skulle samlas i två brigader:

”Huvuddelen av arméförbanden organiseras för att kunna verka som två brigader i hög konfliktnivå mot en kvalificerad motståndare”, står det i beslutet.

Riksdagens inriktning gäller åren 2016–2020 och besluten gör ingen åtskillnad mellan brigaderna. Men som DN avslöjade på söndagen har Försvarsmakten främst satsat på de bataljoner som har fast anställd personal – soldaterna räcker till en krigsduglig brigad. Resultatet har blivit att de övriga bataljonerna inte fått tillräcklig personal, materiel och övning för att den andra brigaden ska nå tillräcklig krigsduglighet 2020.

– Detta är väldigt allvarligt. Två brigader är egentligen redan det alldeles för lite, men endast en brigad är fullständigt otillräckligt. Riksdagen har bestämt om två brigader och om pengarna inte räcker, då ska Försvarsmakten redovisa det. Då får regeringen återkomma till riksdagen som måste anslå mer pengar, säger Liberalernas partiledare Jan Björklund som varit major i armén. Läs artikel

Måste få tacka Sven Hirdman, en man med erfarenhet och sakkunskaper, för hans syn på den tilltagande och gränslösa rysslandshysterin.

Nog ser också jag som de flesta svenskar Putin som en listig, slug, maktlysten, despotisk och ofta falsk person, men dum tror jag inte att han är, och det måste man nog vara för att starta eller ge sig in i ett krig enskilt riktat mot Sverige. Med eller utan svenskt medlemskap i Nato skulle ett sådant tilltag omedelbart sätta igång det västliga krigsmaskineriet.

Sveriges läge som strategiskt belägen Östersjöstat skulle utgöra en momentan anledning till ett motdrag från NATO-kollektivet. Putin har måhända geopolitiska ambitioner och vill återge Ryssland något av den respekt och rädsla som det gamla Sovjetunionen lyckades skapa och som gick förlorat med unionens sönderfall, men rent dum är han inte. Läs artikel