Länkar

Sauli Niinistö är den enda kandidaten som inte tar ställning till ett finländskt Natomedlemskap. Då det gäller den obligatoriska skolsvenskan är han desto tydligare…

Det syns framför allt i Natofrågan där Niinistö är den enda av kandidaterna som inte tar ställning för eller emot ett finländskt medlemsskap. Det kommer fram i Yles valkompass. I Svenska Yles intervju förklarar han sin ståndpunkt så här:

– Jag har aldrig sagt att vi skulle gå med i Nato, men jag har alltid sagt att en sådan möjlighet måste vara öppen. Och jag var mycket nöjd då regeringen Sipilä i regeringsprogrammet öppnade den här möjligheten på nytt. Om man ansöker om medlemsskap beror det mycket på situationen och jag ser inte att vi har en sådan situation just nu…

Om det uppstår en kris eller i en krigssituation i nuläget, från vilket håll kan Finland förvänta sig hjälp?

– Jag tycker inte om dessa krigsspel som man spelar hela tiden. Men om jag måste svara på det, så är det på en teoretisk nivå. Jag tror inte att det blir ett krig i Europa. Om något sådant händer, betyder det ett stort krig, som andra världskriget, det tredje världskriget.

– Jag har sagt att Finland bygger en så hög tröskel att det blir svårt för någon att komma hit. Men samtidigt som vi har den här tröskeln, vilket betyder en mycket kraftig armé, så blir vi mycket intressanta för andra som vill bli partner. I en sådan situation är jag nästan säker på att det blir unioner. Under andra världskriget hade man krigsunioner, utan att man lämnade en ansökan, eller ens hade något skriftligt. I världskrig finns bara två parter.

Du har betonat att om Finland inleder en process för att ansöka om Natomedlemsskap, så ska vi ha en folkomröstning. Varför anser du att det är viktigt?

– Jag vill använda ordet legitim. Alla måste erkänna att processen går rätt till och att det svar som man får av folket är ett riktigt svar. Om man har andra medel att mäta det än i en folkomröstning så passar det mig väl, men vad skulle det vara? Läs intervjun

Att bryta konfrontationernas, avskräckningens och nollsummespelets falska logik i syfte att skapa gemensamma fördelar för alla involverade är i grunden vad en gemensam säkerhet handlar om.

Därför är en grundbult för vår säkerhetspolitik våra fördjupade bi- och multilaterala samarbeten med länder och organisationer i vårt närområde och globalt. I EU ökar samarbetet på bred front; i Norden och Östersjöområdet, tillsammans med Finland, i FN och med Nato och genom en stark transatlantisk länk. Sveriges röst hörs också i OSSE och Europarådet när vår gemensamma säkerhet undermineras av att journalister mördas, val manipuleras eller rättsstatligheten sätts ur spel…

Kärnan i världsordningen är FN:s säkerhetsråd och FN-stadgan. Sverige verkar varje dag för att rådet ska ta sitt ansvar för internationell fred och säkerhet, och för att FN-stadgan ska upprätthållas.

De 70 år som FN har existerat visar tyvärr hur dessa regler gång på gång har ignorerats och i många fall även misslyckats med sitt syfte. Men en värld utan regler, där den starkes rätt råder, hade varit en mycket osäkrare plats…

Tillsammans med såväl kärnvapen- som icke-kärnvapenländer avser vi aktivt bidra till förslag som stödjer NPT och kärnvapennedrustning. Riskreducering, transparens, nedrustning av taktiska kärnvapen och negativa säkerhetsgarantier är särskilt angelägna frågor.

Vi ska fullt ut utnyttja alla de multilaterala fora som står oss till buds, inklusive FN:s säkerhetsråd, IAEA och nedrustningskonferensen CD.
Jag vill återupprepa det som statsministern sa i sitt tal. Vi får aldrig tappa fokus från målet om en värld fri från dessa fruktansvärda massförstörelsevapen. I detta arbete måste alla vägar prövas och vi räds inte att ta ledartröjan. Läs talet

För att ytterligare förstärka personalförsörjningen av det militära försvaret vill vi öka grundutbildningen av värnpliktiga från 4.000 till 5.000 årligen. Det är i första hand ett sätt att bemanna den organisation som är beslutad. Men det har också en positiv effekt på försörjningen av yrkes- och reservofficerare…

I det frivilliga försvaret omsattes personalen individvis, baserat på den enskildes vilja till tjänstgöring. Den nu aktiverade värnplikten och de uppgifter som dimensionering mot väpnat angrepp ställer, kräver ett system där förband produceras och omsätts i sin helhet. Detta gäller i första hand armén, men kan även gälla till exempel basförbanden i flygvapnet och marinen. Regeringen har i regleringsbrevet för 2018 gett Försvarsmakten i uppgift att föreslå ett sådant system. Att genomföra detta kommer att vara centralt för att stärka vår militära förmåga…

I skuggan av diskussioner om enskilda avancerade materielsystem eller abstrakta belopp som ska skjutas till försvaret, försvinner frågor om uthållighet över tiden. Att kvantitet också är en form av kvalitet har historien visat oss gång efter annan. Därför är ett robust försvar av landytan en viktig del i det fortsatta arbetet med att stärka vårt lands försvarsförmåga. Läs artikel

Ett nationellt säkerhetsråd, ett starkare svenskt försvar och en tydlig väg till Nato

…En alliansregering under min ledning kommer metodiskt fortsätta Sveriges närmande till Nato, med fullt medlemskap som ett uttalat mål. Jag är övertygad om att detta bara är en tidsfråga. Bredden av röster för ett Nato-medlemskap ökar, liksom insikten om Natos betydelse för Sverige. Här är parallellen med EU-frågan tydlig. De goda erfarenheterna och de sakliga argumenten urholkar även Socialdemokraternas motstånd. Ett beslut om medlemskap i Nato varken kan eller bör tas med en svag majoritet. Men lika lite som en liten majoritet kan ta Sverige in i Nato, lika lite kan en stor minoritet ges permanent rätt att hålla Sverige utanför. Sveriges regering bör därför redan nu uttalat beskriva Nato-medlemskapet som en realistisk möjlighet – inte som något uteslutet. En sådan linje vore säkerhetspolitiskt vettig och begriplig. Dessutom vore den ärlig. Det handlar om demokratisk transparens mot svenska folket – att främja seriös debatt och saklig folkupplysning. Och det handlar om respekt för våra vänner, inte minst Finland. Läs talet

…Inget är mer grundläggande för en stat än att skydda sina medborgare och sina gränser. Rikets säkerhet ska försvaras i varje läge. Det är regeringens främsta uppgift.

I en föränderlig tid, i en föränderlig värld vilar Sveriges agerande på en stadig grund av mänskliga rättigheter, demokrati och multilateralt samarbete. Vi har den militära alliansfriheten som grund, vi förstärker vår egen försvarsförmåga, och vi fördjupar våra samarbeten. Vi använder hela bredden av säkerhetspolitiska instrument – diplomati och internationellt samarbete, konfliktförebyggande och förtroendeskapande åtgärder – i vårt arbete för fred och gemensam säkerhet. Vi värnar det globala samarbete som ska bekämpa fattigdom, ojämlikhet och klimatförändringar.

Samtidigt blir hoten bredare; skiftena i världspolitiken snabbare. Nya hot i form av sofistikerade cyberattacker visar på sårbarheten i våra uppkopplade samhällen…

Vi har inom EU varit pådrivande för att sanktionerna mot Ryssland ska ligga fast så länge som skälen till att de infördes kvarstår. Sverige verkar i FN:s säkerhetsråd för en lösning som baseras på att Ukrainas territoriella integritet och suveränitet upprätthålls.

Samtidigt är Ryssland en stor och viktig granne i öster som vi och EU måste ha kontakt med. Utmaningen är att hantera och förbättra dagens situation, och att förmå tänka långsiktigt kring relationen med Ryssland. Det är tyvärr en uppgift som inte underlättas av allt fler rapporter om rysk desinformation och påverkansoperationer. Läs talet

…Among the most important points of discussion was multinational military exercises where troops of both, Lithuania and Sweden, train. “Interaction would be of decisive meaning for mutual defence of the region in case of necessity, therefore we have to continue training our soldiers in joint exercise,” P. Hultqvist underscored. R. Karoblis stressed that joint exercises with NATO partners is a significant means of deterrence and sends a clear signal of NATO’s unity and readiness to defence to a potential adversary. Minister R. Karoblis pointed out the importance of Sweden to NATO’s defence planning in the region and invited Sweden to train in military exercises in Lithuania and the Baltic states more actively.

The Ministers gave great focus to the European Union initiatives of strengthening the dimension of defence. Both countries a part of the Permanent Structured Cooperation (PESCO) aimed at strengthening the cooperation among European Union countries in security and defence. Ministers agreed that in the face of intensified Russian propaganda and information attacks it was particularly important to strengthen EU defence cooperation and demonstrate unity. Läs artikel

…De två brigaderna ska sättas samman av bataljoner med cirka 700–800 soldater vardera. Flera av arméregementena ska utbilda två likadana bataljoner. Men så blir det inte, visar DN:s granskning Försvarsmaktens fyra senaste årsredovisningar.

Resultatet har i stället blivit vad som kan kallas för ett ”A-lag och B-lag”. A-laget består av stående bataljoner med många heltidsanställda soldater (kontrakterade så kallade K-soldater). De är skelettet till den ena brigaden. Det var var enheter ur ”A-laget” som deltog i övningen Aurora  (se grafiken).

– Kravet på tillgänglighet i skärpta lägen har gjort att man kraftsamlat pengar och materiel på de stående förbanden som har soldater i uniform inne på regementet. De kontrakterade soldaterna och befälen är värda en stor eloge. Försvarsmakten är bra på det man gör, men när det gäller att försvara landet är det stora brister, säger generalmajor Anders Brännström som var arméchef åren 2013–2016 men som nu uttalar sig som ledamot av Krigsvetenskapsakademien.

”B-laget” utgörs av bataljoner som skulle fyllts med anställda deltidssoldater, så kallade T-soldater (tidvis anställda). Eftersom rekryteringen av T-soldater misslyckats måste förbanden fyllas upp tidigare värnpliktiga (P-soldater) som dock inte har varit i uniform de senaste tio åren. Det är ”B-laget” som ska bilda en brigad, men som inte alls deltog i Aurora.

– Vi har gått från ett läge när vi inte hade möjlighet att mobilisera organisationen, inte haft en personalförsörjning som kunnat säkerställa bemanningen i förbanden, inte haft repetitionsutbildningar överhuvudtaget. Ett läge där försvaret blivit oerhört nedrustat och slimmat. Så det är klart det blir problem när man ska bygga upp det här igen. Det är bara att konstatera, medger Peter Hultqvist.

Ministern säger att värnplikten återinförs i år och att läget ändå är bättre nu än 2015. Och i budgeten för 2018 skriver regeringen att förbanden med lägst krigsduglighet måste prioriteras. Men frågan är om det ens är möjligt. Läs artikel

...Ulf Kristersson är tydligare än Fredrik Reinfeldt i Natofrågan. Den nye moderatledaren efterlyser en öppen och ärlig debatt om ett framtida medlemskap.

Om ni vinner valet, kommer ni då ansöka om medlemskap?

– Vi kommer inte kasta in en ansökan så fort det rent tekniskt är möjligt. Men Socialdemokraterna har inte heller evig vetorätt. Vi kommer metodiskt närma oss Nato och söka stöd för ett fullt medlemskap.

Måste Socialdemokraterna säga ja för att en regering ledd av de borgerliga partierna ska ansöka?

– Det finns inget självklart svar på den frågan. Lika lite som en snäv majoritet bör driva igenom ett medlemskap, lika lite bör en stor majoritet i evighet stoppa ett medlemskap. Båda besluten har stor betydelse. Jag är också helt säker på att Socialdemokraterna en dag kommer ändra sig.

Behövs en folkomröstning?

– Ju större stöd desto mindre aktuellt vore en folkomröstning. Det finns alltid en risk att folkomröstningar kommer att handla om helt andra saker. Men jag utesluter det inte. Någon kommer garanterat begära det. Läs artikel

…Försvarsberedningen konstaterar i sin senaste rapport att det svenska totalförsvaret behöver stärkas för att klara av att möta olika former av angrepp, enskilt och tillsammans med andra. Miljöpartiet delar denna slutsats. Sverige ska ha ett starkt och välfungerande totalförsvar, vi har därför förstärkt försvaret vid ett flertal tillfällen under denna mandatperiod.

Men det finns hot som varken Sverige eller något annat land kommer att kunna möta med militära medel. Kärnvapenhotet är ett sådant. Vår civilisation är i grunden hotad så länge kärnvapen existerar.

Vi i Miljöpartiet menar att det enda rationella är att förbjuda kärnvapen, precis så som världssamfundet gjort med klusterbomber, landminor och kemiska och biologiska stridsmedel. Sverige tog ett mycket viktigt steg när vi tillsammans med 121 länder i juli 2017 röstade ja till FN:s kärnvapenkonvention. Konventionen analyseras nu i en utredning som ska vara klar i september i år. Läs artikel

Det som saluförts som en stor satsning av den rödgröna regeringen och av övriga allianspartier som kom överens om försvarsbeslutet, visar sig vara ett demonstratorförsvar. Bredden i förmågor finns där; ett par ubåtar, markförband, några enstaka kustrobotar, några tiotal artilleripjäser, ett kompani som har förlagts till Visby. Huvudproblemet är att antalet enheter är alldeles för få av varje sort, att det varken finns uthållighet eller någon större geografisk yttäckning.

När regeringen under hösten aviserade anskaffning av nytt medelräckviddigt luftvärn (Patriot) blev problematiken än tydligare. Jämför man med vad andra länder betalar för samma system förstår man snabbt att våra pengar inte räcker långt. FMV anger tre till fyra skjutande enheter, vilket är generande lite i Europas femte största land. Polen, som också köper Patriot, har aviserat en investering i detta system som ekonomiskt är mer än åtta gånger större än Sveriges…

Armén är den försvarsgren som är mest personalkrävande när antalet förband ska ökas. Den återinförda värnplikten måste nu användas för att öka antalet brigader från dagens två planerade brigader (bara en som fungerar), till fem. Antalet värnpliktiga som kallas in till grundutbildning bör år 2025 uppgå till 10.000. Ett system med reservofficerare och värnpliktiga officerare bör återinföras. När antalet insatsförband minskades ner kraftigt under början av 2000-talet kom alltfler yrkesofficerare att placeras i mer eller mindre byråkratiska funktioner. Många av dessa måste nu tas i anspråk i en ny och bredare grundutbildningsorganisation.

Försvarsminister Peter Hultqvist håller på att bygga upp ett slags demonstrator-försvar, där det finns få enheter av varje sort. Den stora uppgiften för en ny regering i höst blir att öka volymen av såväl personal som materiel och högkvalificerade system. Det är dags att gå från snack till verkstad. Läs artikel

Utvalda landshövdingar ska få ökade befogenheter för att skydda civilbefolkningen vid kriser och mot krigets fasor. Regeringen tillsätter nu en utredning för hur det civila försvaret ska ledas och samordnas på central, regional och lokal nivå.

– Vi har ingen anledning att dra ut på det här. Vi ska kunna möta ett väpnat angrepp. Totalförsvaret innebär en djupt fungerande samverkan mellan samhällets civila och militära sida. Det utgör den samlade samhällsinsatsen för att värna Sveriges suveränitet i en ofredstid, säger försvarsminister Peter Hultqvist (S). Läs artikel