Länkar

Frankrike kommer att införa en obligatorisk militärtjänstgöring för alla unga, enligt landets regering.

Under sin valkampanj förra året lade president Emmanuel Macron fram ett förslag om en månads tjänstgöring med ”direkt erfarenhet av militärt liv”. Han framställde detta som ett sätt att bygga social sammanhållning och patriotism, genom att sammanföra ungdomar med olika bakgrund. Men ett sådant program skulle kosta alltför mycket och belasta en redan ansträngd militär, enligt kritikerna. Så sent som i förra veckan uttryckte Frankrikes försvarsminister Florence Parly tveksamhet kring om det gick att göra tjänstgöringen obligatorisk.

Regeringens talesperson Benjamin Griveaux insisterar dock på att Macron inte kommer att backa om sitt förslag, men att tjänstgöringen inte nödvändigtvis måste vara av militär karaktär. Läs artikel

I 1949 slutta Noreg seg til Atlanterhavspakta (A-pakta), forløparen til Nato. To stortingsrepresentantar som stilte seg kritisk til det, var Høgres formann Carl Joachim Hambro og Olav Oksvik frå Arbeidarpartiet (Ap). Kva var samnemnaren for at dei, frå så ulike parti, likevel kom til å stå kvarandre nær som Nato-motstandarar? Svaret er å finne i formuleringa nasjonal suverenitet – som sams overideologi.

Det høver å starte med Hambro-sitatet som Høgrefolk aldri siterer. Det er frå året etter at Noreg underteikna A-pakta: [Vi har fått] «en ledelse av vår utenrikspolitikk som ligger utenfor landet og landets grenser.» Hambro hadde òg eit skjerpande tillegg: Med støtte frå andre representantar gav han det råd at Noreg i Nato skulle «møte opp med en mistenksom aktpågivenhet også overfor våre allierte». Det er eit poeng at Hambros ord fall i Den utvida utanriks- og konstitusjonskomiteen der det var referatforbod. Dei sensasjonelle orda nådde ikkje folkeopinionen.

Formuleringa «Nato-føydalismen» kan vel provoserer dei som sakralisererer alliansen som ankerfestet for norsk tryggingspolitikk, men den har dekning i internasjonal allianseforsking, der to termar blir brukt: entrapment og abandonment. Fellesingrediensen er frykt. Det første ordet indikerer frykt for dei bindingar som kan ligge i å bli fanga i ein stormaktsallianse, ein asymmetrisk maktrelasjon, der småstaten har minimal innverknad og må innordne seg større statars politikk. Høgremannen Hambro hadde dessutan lite til overs for marknadsføringa av Nato som ’demokratienes allianse’, det Ap-leiinga køyrde fram som lokkevimpel for tilslutning. Läs artikel

Artikeln publicerad i Klassekampen 8 maj 2017

FN borde överväga att skicka cirka 20 000 soldater och 4 000 poliser till Ukraina i ett försök att lösa krisen där. Soldaterna bör hämtas från länder som inte är anslutna till Nato, bland annat Sverige, enligt en expert.

Vårt östra broderland Finland lät aldrig avveckla sin Försvars – makt så grundligt som vi gjorde det i Sverige.
De historiska erfarenheterna gjorde att man bibehöll det så kallade ”invasionsförsvaret” till skillnad fråni Sverige. Värnplikten bibehölls och effekterna av detta blir tydligare för varje dag. Sammanlagt mobiliserar Finland idag 280 000 soldater ihändelse av kris eller krig. Vi i Sverige kan skapa en samlad Försvarsmakt om 50 000 soldater varav 22 000 är hemvärnssoldater. Varför denna obalans kan man fråga sig?
Kostnaderna för Finlands försvar ligger år 2017 på 2 830 miljoner Euro vilket motsvarar cirka 28 miljarder svenska kronor. I Sverige får försvaret 2017 cirka 45 miljarder kronor och prognosen för år 2020 är 50 miljarder kronor.

I det finska rambeslutet sker en kraftig ökning av anslagen. För 2020 skall det finska försvaret få 3037 miljoner Euro vilket motsvara cirka 30 miljarder svenska kronor. Men redan 2021 skall det finska försvaretfå en rejäl ökning av anslaget till 4301 miljoner Euro vilket ger 43,4 miljarder svenska kronor. Detta motsvarar på fyra år en dryg 50 % ökning av försvarsanslaget. Den drastiska ökningen är bland annat för att tillgodose de finska stridskrafternas behov av ny modern materiel. Samtidigt kompenserar den de behov som skapats genom en kraftfull eskalering av hotbilden som för närvarande sker i vårt närområde. Har vi i Sverige en helt annan hotbild är vad som finns på andra sidan Åland? Svaret är naturligtvis ja, men
skillnaden motsvarar inte alls den differens som en jämförelse av våra länders försvarsförmågor visar. Läs artikel

7
Överstelöjtnant Jan Forsberg
FOTO: THOMAS ECKERED
Vårt östra broderland
Finland lät aldrig
avveckla sin Försvars –
makt så grundligt som
vi gjorde det i Sverige.
De historiska erfarenheterna gjorde
att man bibehöll det så kallade
”invasionsförsvaret” till skillnad från
i Sverige. Värnplikten bibehölls och
effekterna av detta blir tydligare för
varje dag. Sammanlagt mobiliserar
Finland idag 280 000 soldater i
händelse av kris eller krig. Vi i
Sverige kan skapa en samlad
Försvarsmakt om 50 000 soldater
varav 22 000 är hemvärnssoldater.
Varför denna obalans kan man fråga
sig?
Kostnaderna för Finlands försvar
ligger år 2017 på 2 830 miljoner
Euro vilket motsvarar cirka 28
miljarder svenska kronor. I Sverige
får försvaret 2017 cirka 45 miljarder
kronor och prognosen för år 2020 är
50

[…] Den humanitära situationen förblir en av den värsta världen har skådat med miljoner människor på flykt, många av dem alltjämt i Syrien. Utsattheten för kvinnor och barn är fortsatt särskilt oroande. Situationen för de humanitära organisationerna förblir svår och de förvägras ofta tillträde till de många behövande i Syrien. När folkrätten, inklusive den humanitära rätten, kränks dagligen så är det vår skyldighet att agera.

Därför lägger Sverige och Kuwait – på de humanitära aktörernas begäran – fram en resolution i säkerhetsrådet för att få till stånd en paus i striderna, stopp på belägringar och attacker mot civila, sjukhus och skolor, säkrat humanitärt tillträde och medicinska evakueringar av de mest behövande i Syrien. Sverige och Kuwait har ett särskilt ansvar för säkerhetsrådets arbete med humanitära frågor i Syrien, genom vårt s.k. pennhållarskap. I denna egenskap lotsade Sverige och de två dåvarande medpennhållarna, Egypten och Japan, i december förra året igenom en resolution som möjliggör fortsatt gränsöverskridande humanitärt bistånd till Syrien […]

Sverige kommer fortsatt stödja FN-sändebudet Staffan de Misturas ansträngningar att finna en politisk lösning. Vi kommer också genom humanitärt stöd och långsiktiga biståndsinsatser, fortsätta att stödja de människor som drabbats av konflikten och tvingats på flykt. Läget på marken är dock så akut att omedelbart agerande behövs. Det är vår skyldighet att söka överbrygga oenighet i säkerhetsrådet och nå samförstånd kring vikten av att få stopp på våldet och få fram den humanitära hjälpen. Det kommer inte bli enkelt att få igenom resolutionen – men vi måste försöka. Läs pressmeddelande

Noreg  har blitt ein stadig viktigare «kald-krig-arena» i møte mellom  Russland og USA/NATO.  Men og i høve til NATO-pakta  sitt globale hegemoni i møte med kommunisme/frigjeringsrørslar, islamisme og nasjonalisme verda over. Noreg si deltaking i Afghanistan- og Libyakrigen, men og den stadig djupare integreringa  i amerikansk våpenindustri, står som døme på rolla Noreg har i alliansen […]

NATO-doktrina – «ein for alle, alle for ein» med felles frykt-retorikk og fiendebilete, fremjar  slik «automatiserte pro – USA-haldningar » både i befolkninga og hos politikarane.  Det er ein  psykologisk effekt av at «nennsomt» utvalgte fakta  i høve til eit formålstjeneleg  fiendebilete som  avgjer fokemeininga, og som  Carl J Hambro allerede i 1950  inntok ei kritisk haldning til :  […] Vi har fått en ledelse  av vår utenrikspolitikk som ligger utenfor landets grenser… vi må møte opp med en mistenksom aktpågivenhet overfor våre allierte… Sitatet (Hambroparolen)  er henta frå Den Utvida Utanriks- og Konstitusjonskomite året etter at Noreg hadde slutta seg til NATO. Hambros skepsis var knytt til risikoen for at Norge kunne bli systemfanga og følgelig krigsaktør sammen med stormaktene. Läs artikel

Tidligere etterretningssjef Kjell Grandhagen sier langtidsplanen for Forsvaret etterlater store huller i områdene det ikke blir satset på.

– Sannheten er nemlig at selv den vedtatte planen, med sterke satsinger på kampfly, ubåter og maritime patruljefly, etterlater store huller i resten av forsvarssystemet vårt, skriver den pensjonerte generalløytnanten i et innlegg i Dagens Næringsliv.

– Mest alvorlig er det at forsvaret av Norges landterritorium har fått forvitre til et uakseptabelt lavt nivå. Med dagens hærvolum er vi ikke engang i stand til et tidsbegrenset forsvar av den mest utsatte delen av landet, skriver Grandhagen, som understreker at ambisjonen ikke skal være å forsvare oss over tid alene.

Han vektlegger også den økende trusselen av kryssermissiler med konvensjonelle stridshoder mot Norge.

– For å forsvare oss mot denne trusselen, må det etableres et omfattende missilforsvar som dekker ulike deler av landet, og kritiske funksjoner må gis robust fysisk og digital beskyttelse. Läs artikel

Tidningar, radio och tv riktar hård kritik mot lagförslaget om utlandsspioneri. Nyhetsrapporteringen och Sveriges fria samhällskick hotas, enligt kritikerna som jämför med undfallenheten mot Nazi-Tyskland 1941. Två myndigheter varnar för intrång i den personliga integriteten.

Det framgår av 40 remissvar till regeringen som DN har läst. Remissinstanserna har yttrat sig om förslagen i Utlandsspioneriutredningen. Enligt förslaget ska nyhetsrapportering, som allvarligt skadar Sveriges relationer med andra länder, kunna straffas enligt det nya  brottet utlandsspioneri. Också bevakningen av insatser från organisationer som EU, Nato och FN ska kunna kriminaliseras med maxstraffet åtta års fängelse.

Fakta:  Utlandsspioneriutredningen lämnades till regeringen den 28 september. Enmansutredare var chefsrådman Runar Viksten, tidigare ordförande i Underrättelsedomstolen som godkänner Försvarets Radioanstalts (FRA:s) avlyssning. Rapportering av massmedier som allvarligt skadar Sveriges samarbete med andra länder eller organisationer som Nato och FN ska kriminaliseras och kan straffas med upp till åtta års fängelse. Tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen skyddar i dag den som tipsar nyhetsmedierna, ett skydd som skulle försämras enligt förslaget. Läs artikel

I debattartiklarna Natomedlemskap och ett starkare försvar (NWT 31/1) och Sverige kan inte vara en svag länk (NWT 3/2) argumenterar moderata respektive centerpartistiska riksdagsledamöter för ett svenskt medlemskap i Nato, men nämner inget om att ökad dialog, mer samarbete och ett större handelsutbyte med Ryssland minskar risken för konflikter […]

De bör även diskutera hur den blygsamma och minskande handeln länderna emellan kan utvecklas. År 2016 exporterade Sverige för 16 miljarder kronor till Ryssland och importerade för 31 miljarder, varav olja utgjorde största andelen; 43 procent av den svenska råoljeimporten kom 2016 från Ryssland. Motsvarande export- och importsiffror med Tyskland 2016 var 126 respektive 227 miljarder kronor och med Finland 81 respektive 55 miljarder kronor (ekonomifakta.se).

Ryssland har oerhört mycket skog – 800 miljoner hektar jämfört med Sveriges 23. Sverige, och varför inte de värmländska Paper Province, Värmlandsmetanol och Karlstads universitet med sin pelletsforskning, kan bistå Ryssland med att etablera en biobaserad förnybar energiindustri för export. Ska Sverige och EU ersätta betong med trä och fossilt fordonsbränsle med biobränsle räcker de västeuropeiska skogarna inte långt.

Förmörkas relationen mellan Ryssland och Sverige är kanske ett provocerande medlemskap i Nato enda utvägen, vilket riskerar att ytterligare försämra relationerna. Allt bör emellertid göras för att minska risken för konflikter via utökade samarbeten, utbyten och handel så att vi istället för att missförstå varandra kan utveckla våra länder tillsammans. Läs artikel

[…] Hur vi borde förbereda oss på en framtida militär konflikt är helt enkelt någonting som vi inte kan veta med hundraprocentig säkerhet.

Vi vet inte om vi kommer att dras in i en konflikt – och vi vet ännu mindre hur en sådan skulle se ut. Det är en av de osäkerheter som vi måste lära oss att leva med.

Den saken gäller det att hålla i minnet när hela det politiska spektrumet verkar vara enigt om att en svensk militär upprustning är det enda möjliga svaret på en allt mer instabil omvärld […]

Så fick vi under många år höra från borgerliga debattörer att det enda sättet att säkra Sveriges militära trygghet är ett svenskt NATO-medlemskap.

De ropen har – ända sedan Donald Trump valdes till USA:s president – tystnat, och ersatts av krav på att upprusta det breda försvar som regeringen Reinfeldt försökte lägga ned. Så fort kan säkerhetspolitiska hållningar och politiska analyser svänga i en föränderlig värld. Och finns det någonting vi kan lära oss av det, så är det att vi om vi är helt ärliga mot oss själva inte har en aning om hur de hot som riktas mot oss imorgon kommer att se ut.

Det vi däremot vet är att en politik som har tjänat oss väl under lång tid är en alliansfrihet i fred, syftande till en neutralitet i krig. Och att det bästa – och kanske enda – sättet att gå vinnande ur en strid, är nämligen att inte delta i den. Läs krönikan

[…] Därför är det viktigt att signalera motstånd i alla riktningar. Till den presumtive angriparen, till den egna befolkningen och till partners. Om inte vi försvarar oss själva, vem ska då göra det? […]

Tröskeleffekt, som mest kommer ur sjö- och flygstridskrafter, är en beståndsdel i att försöka påverka sannolikheten och även konsekvenserna av angrepp genom att försätta kvalificerade resurser hos motståndaren ur stridbart skick. Precis som ÖB framhöll i Sälen, så kommer vår relativa operativa förmåga att vika snabbt efter 2020 om inte det sker klara tillskott av resurser […]

Tröskeleffekt är dock inte den enda komponenten att ta hänsyn till. Försvarsviljan och förmågan att kunna slåss uthålligt är andra beståndsdelar som påverkar sannolikheten. Risken att bli fast i ett Afghanistan är något som hökarna hos en angripare vill försöka vifta bort i de inbördes diskussionerna. Därför är det viktigt att vi vidtar sådana förberedelser inom främst markstridskrafterna, så att dessa på ytan blir kända. På samma sätt är det också avgörande att vi visar att vi är beredda att slåss tills angriparen inte tål mer.

Det är den mest tragiska biten av de senaste decenniernas försvarspolitik och något som jag vet driver oss försvarsbloggare. Få förstår vilka uppoffringar det skulle krävas att besegra en motståndare, vilket vi till slut skulle göra. Det är därför det är fundamentalt att vara stark från början och kunna stå upp mot aggressiva hot. Våldet och kriget har sin egen dynamik och destruktiva effekter. Det får helt enkelt inte börja och det får inte slå rot. Läs artikel