Finlands kovändning är ett försök att blidka Erdogan, hbl.fi

Finland har låtit bli att sälja vapen till Turkiet sedan den turkiska attacken mot kurder i norra Syrien år 2019, men på onsdagen kunde HBL avslöja att försvarsminister Mikko Savola tecknat ett nytt exporttillstånd för försvarsmateriel till Turkiet.
Beslutet gäller export av 12 000 ton pansar för armerade fordon. […]
– Både Finland och Sverige har ju tidigare valt att inte exportera vapen som en konsekvens av Turkiets agerande i Syrien. Nu har man då gjort en kovändning. Det är inte så Turkiet har slutat krigföringen i Syrien, svarar Martin Lundmark.

Framstår det inte som att länderna försöker köpa sig till ett medlemskap i Nato?

– Absolut. Men det beror även på hur starkt man har uttryckt sig i frågan tidigare, om det är en total kovändning man gör i frågan nu. […]

Var kommer vapnen som Finland exporterar att sättas in?

– Dels har Turkiet sina olika expeditioner i Syrien och sedan håller de på och kaxar sig och har en aggressiv ton mot Grekland. Läs artikel

Expert: Hundra stridsvagnar kan skickas till Ukraina, dn.se

Den tyska regeringens beslut att skicka stridsvagnar av typen Leopard 2 till Ukraina öppnar upp för flera länder i Europa att göra detsamma.

Sammantaget kan det röra sig om hundra Leopard-stridsvagnar från Europa inom en nära framtid, säger Rafael Loss, expert på tysk och europeisk utrikes- och säkerhetspolitik på tankesmedjan European Council on Foreign Relations, ECFR.

Vilka europeiska länder har hittills lovat att skicka stridsvagnar till Ukraina?

– Tyska förbundskanslern sade i dag att Tyskland är redo att leverera 14 moderna Leopard 2-stridsvagnar och ger grönt ljus åt exportförfrågningar från andra länder. I går mottog Berlin en sådan begäran från Polen. Det är en fråga om timmar eller dagar innan andra länder också skickar begäran.

– För en första leverans till Ukraina tror jag att Finland deltar, kanske även Danmark, Norge och Sverige. Nederländerna överväger att köpa några av de stridsvagnar som de i dagsläget leasar och donera dem till Ukraina. Medierapporteringen antyder att Spanien också kan delta. Tjeckien och Slovakien ska få en leverans av Leopard i år, kanske är de villiga att själva vänta några månader och i stället skicka dem till Ukraina. Läs artikel

Norske styrker i beredskap på Island, highnorthnews.com

Nå er det igjen Norges tur til å vokte Nato-basen på Keflavik.

Island har ikke eget luftforsvar, og som Nato-land får øystaten støtte av allierte med periodisk tilstedeværelse av luftforsvar og luftromsovervåkning i fredstid. Oppdraget heter «Iceland Air Policing» (IAP), og i januar og februar 2023 er det Norge som utfører oppdraget på vegne av Nato.

IAP er et Nato-ledet oppdrag hvor det er periodevis rullering mellom alliansens medlemsland for å møte behovet til Island for suverenitetshevdelse.

Forrige uke sendte Norge fire F-35 kampfly til Keflavík-basen på Island. To av de norske kampflyene står på kontinuerlig beredskap, klare til å rykke ut i løpet av minutter dersom ukjente luftfartøy kommer nært islandsk luftrom.

Beredskapen kalles «Quick Reaction Alert» (QRA) og tilsvarer det norske daglige oppdraget til F-35 på Evenes. Oppdraget startet 19. januar og pågår i tre uker frem til rundt 9. februar 2023. Läs artikel

Inte uteslutet att Sverige skickar ”Stridsvagn 122”, svd.se

På tisdagskvällen rapporterade Der Spiegel att Tysklands förbundskansler nu beslutat att landet ska skicka tysktillverkade Leopard 2 till Ukraina – ett besked som också kan öppna upp diskussioner om Sveriges hållning.

– I dagsläget förbereds det inte för en donation av stridsvagnar från Sverige men det är inte uteslutet att detta kan ske i ett senare skede, säger försvarsminister Pål Jonsson (M) i ett skriftligt svar till SvD. […]

Länder som Sverige, USA och Frankrike har tidigare endast skickat så kallade pansarfordon, det vill säga fordon med visst skydd och som kan transportera eller attackera, men som står långt ifrån en stridsvagns kapacitet. […]

I Sverige, Finland, Norge och Danmark består stridsvagnsflottan av olika versioner av Tysklands Leopard 2. Den svenska versionen av Leopard 2 kallas ”Stridsvagn 122” och det finns drygt 120 stycken i Sverige. En sådan stridsvagn kostar mellan 70–120 miljoner kronor, beroende på vilken typ av teknik den utrustas med och om det finns möjlighet till inhemsk tillverkning eller inte. Läs artikel

Haavisto: Finland avvaktar med stridsvagnskoalition, hbl.fi

EU godkände ytterligare 500 miljoner euro i militärt stöd till det krigsdrabbade landet.
EU arbetar också på ett tionde sanktionspaket. Finlands utrikesminister Pekka Haavisto (De Gröna) sade på en presskonferens att ”stämningen är uppmuntrande till nya sanktioner”.
Han vill inte gå in på detaljer, men säger att det kan handla om finanssektorn och att också enskilda ryska kommendörer kan hamna på sanktionslistan. Syftet är att försvaga den ryska krigsförmågan.
Polen vill få till en koalition som skulle leverera Leopard-stridsvagnar till Ukraina. Landet tänker be Tyskland, som tillverkar stridsvagnarna, om tillstånd för leveranser. […]
Haavisto säger att Finland inte har fattat beslut om huruvida landet vill ingå i en sådan koalition eller inte. En möjlighet kunde vara att Finland står för en viss del av servicen av pansarvagnarna, enligt Haavisto.
– Finland har inte fattat beslut om vad som skulle förutsättas av en koalition och vilka element det skulle handla om, säger han och fortsätter:
– Det handlar om en stor helhet som det inte går alldeles fort att organisera. Läs artikel

Nato-medlemskapet är ingen garanti för något, aftonbladet.se

Roland Poirier Martinsson

Det främsta skälet till varför Sverige inte bör gå med i Nato är att det skulle innebära en förändring. Man vet vad man har, men inte vad man får. Argumentet ges sällan uppskattningen det förtjänar.

I andra vågskålen bör sedan läggas sådant som talar för ett svenskt medlemskap. Då kunde detta med Turkiet ha spelat en annan roll. När landet hotade med veto erbjöds ett mått på vilken tyngd Nato skänker oss. Vi borde svarat: ”Vi söker medlemskap. Ni avvisar oss om ni är emot, men vi köpslår inte om våra inre angelägenheter.”

Om alliansens garanter – USA och de stora, europeiska länderna – ser oss som en viktig allierad hade det slutat med att Turkiet accepterat oss. En affär med USA som gäller tjugo stridsflygplan innebär viktigare förhandlingar för Turkiet än flaggviftning på Sergels torg. Nu får vi aldrig veta, och så tappade vågskålen för förändring lite tyngd, samtidigt som vi stängde dörren bakom oss.

Att vi betraktas som en strategiskt betydelsefull och militärt kapabel medlem är nämligen viktigt. Den så omtalade Artikel 5 är en gummiparagraf. Få tycks ha läst längre ner än till rubriken. Alliansen skulle lyda den genom att placera en halv miljon soldater på svensk mark, ja, men kan också nöja sig med diplomatiska protester – eller något däremellan.

Vad skulle då avgöra kraften i responsen? Två överväganden. För det första, om Sverige attackeras vore det alltid del av ett mycket större spänningsförhållande. I ett sådant läge bestämmer helhetsbilden, den strategiska dynamiken, hur Nato kommer till Sveriges stöd.

Om vi är medlem spelar mindre roll.

För det andra, fungerar det omvänt? Kan Sverige vara en viktig, militär tillgång för Nato? Majoriteten medlemmar har sedan länge reducerat Natos tvåprocentsmål till en lågt prioriterad förhoppning. I vilken grad Sverige rustar sig är i praktiken oberoende av vårt medlemskap, men ju starkare Sverige, desto lägre kostnad och större vinst för Nato att komma till undsättning.

Det är sant om vi är medlem. Det är sant om vi inte är medlem. […]

Det finns ingen tänkbar konflikt, där Sverige är relevant, som inte placerar oss på samma sida som Nato. Det gäller oberoende av om vi är medlem. Har vi den militära kapaciteten att hålla ställningarna, då kommer vi att undsättas. Saknar vi den kapaciteten kommer alliansens kostnad att hjälpa oss vara så hög att endast vårt strategiska läge motiverar ett ingripande. Den är oberoende av vårt medlemskap. Läs artikel

Regeringen har beslutat att Svenska kraftnät får skänka material som kan användas i återuppbyggandet av Ukrainas energiförsörjning, regeringen.se

Svenska kraftnät har identifierat material som de skulle kunna skänka till Ukraina, som gör nytta i energiförsörjningen där. Regeringen har nu beslutat att materialet får skänkas. Svenska kraftnät skulle inte få ge bort statlig egendom utan regeringens beslut i frågan.

– Ryssland använder vintern och kylan som vapen mot den civila befolkningen och försöker slå ut det ukrainska elsystemet. Tidigare har regeringen gett ett stödpaket inriktat på luftvärn, som stärker Ukrainas förmåga att försvara sig mot angrepp mot exempelvis energisystemet. Stödet från Svenska kraftnät bidrar till återuppbyggnad av elsystemet. Tillsammans ger dessa stöd ett skydd för samhället, säger energi- och näringsminister, Ebba Busch.

Det finns flera aktörer i energibranschen i Sverige som tittar på sådant som tidigare kasserats när saker ska bytas ut, och som nu funderar på om det skulle kunna vara till nytta i Ukraina. Läs pressmeddelande

Haavisto: “Demonstranterna i Sverige leker med Finlands och Sveriges säkerhet”, svenska.yle.fi

Demonstrationerna mot Turkiet i Sverige är kanske inte i sig ett hinder, men bromsar nog Finlands och Sveriges Natomedlemskap, säger utrikesminister Pekka Haavisto (De Gröna) i en intervju i Yles morgon-tv.

– De här demonstranterna leker med Finlands och Sveriges säkerhet, säger Haavisto.

För båda ländernas säkerhets skull strävar Finland fortfarande i första hand efter att gå med i försvarsalliansen samtidigt som Sverige.

– Självklart måste vi ändå utvärdera läget om det visar sig att Sveriges ansökan stampar på stället en lång tid framöver.

Ännu är det för tidigt att ta ställning till alternativet att Finland skulle gå vidare i Nato-processen på egen hand, säger Haavisto. Läs artikel

Tyskland och Frankrike: Sju mål för EU:s framtid,

Tysklands regering och förbundskansler Olaf Scholz besökte i helgen den franska regeringen och president Emmanuel Macron med anledning av 60-årsfirandet av Élyséefördraget, ett vänskapsfördrag mellan de båda tidigare historiska ärkefienderna. På dagordningen stod inte minst samarbetet mellan de två länderna inom EU-politiken.

– Målet är ett suveränt, enat och solidariskt EU som tar ödet i egna händer, sade Macron på en presskonferens på söndagskvällen. […]

I samband med mötet skrev de båda ledarna en debattartikel i tyska tidningen FAZ där de räknar upp sju mål för att ”forma EU för nästa generation” (se faktaruta).

Det först målet är att stärka EU:s suveränitet och förmåga att skapa ordning på kontinenten.

”För att skapa ett starkt framtida EU måste vi nu investera mer i våra väpnade styrkor och i grunderna för vår försvarsindustri i Europa”, skriver de två ledarna som menar att detta även skulle stärka EU:s position inom Nato gentemot USA.

Det andra målet är att göra EU mindre beroende av enskilda länder för import av energi och andra viktiga ämnen. Det ska ske genom satsningar på förnybart, kärnkraft, vätgas, bättre sammankopplade energinät och gemensamma inköp av gas.

De vill se mer investeringar i grönt och digitalt samtidigt som de statliga finanserna förblir hållbara. De stödjer idén om att EU:s budget ska få ”verkliga” egna medel – alltså fler egna inkomstkällor som inte är beroende av medlemsavgifterna, något bland annat den svenska regeringen traditionellt motsatt sig. […]

Sverige tillhör de EU-länder som i dagsläget motsätter sig fördragsändringar. Läs artikel

Värnplikten är för viktig för att vara frivillig, corren.se

Daniel Moberg

[…] De flesta som nu är i ålder för plikttjänst har ingen koppling till Försvarsmakten. De flesta regementen är nedlagda. Få har någon anhörig med koppling till försvarsmakten. Tankar kring plikt och egen behovstillfredsställelse är till viss del annorlunda utifrån en lång fredlig period i kombination med den ekonomiska och tekniska omvandling som skett i samhället.

Detta till trots kvarstår behovet av såväl ett militärt som civilt försvar som inte kan täckas av enbart frivilliga insatser. Värnplikt behövs, en värnplikt som mycket väl kan vara fysiskt och psykiskt krävande, men utbildningen ska trots allt förbereda en för de utmaningar man möter i krig. Den pennalism en del oroar sig för var dock i det närmaste borta redan 1996 och accepteras inte inom Försvarsmakten.

Om du blir kallad till plikttjänst hoppas jag att du med stolthet och tillförsikt träder in i den. Landet behöver dig och du kommer att växa med uppgiften. Och var och en som tänker efter känner nog tacksamhet mot de som ställer upp för samhällets försvar. Läs artikel

Erdogan: Without respect for Islam, Sweden gets no NATO boost from Türkiye, trtworld.com

Sweden should not expect any good news from Türkiye on its NATO bid if it does not show respect to Islam, Turkish President Recep Tayyip Erdogan has said.

”Those who caused such a disgrace in front of our embassy should not expect any benevolence from us regarding their NATO membership applications,” Erdogan said after a Cabinet meeting in the capital Ankara on Monday. […]

He added that if Sweden ”does not show respect to the religious beliefs” of Muslims in Türkiye and around the world, it will not receive any support from Ankara. Läs artikel

Besvikelse och hopp i väggarna på mönstringen, nyheter24.se

I år ska 106 000 ungdomar födda 2005 svara på mönstringsunderlaget. Utifrån svaren väljer Plikt- och prövningsverket ut cirka 22 500 som bedöms ha bäst förutsättningar att klara mönstringen och i förlängningen en grundutbildning med värnplikt.

Mönstringen för dem startar i slutet av maj 2023 och pågår till april 2024. Mönstring sker i Stockholm, Malmö och Göteborg.

Drygt 6 000 kommer efter mönstringen att tas ut till värnpliktens grundutbildning. […]

Vägen mot värnplikten startar med mönstringsunderlaget där man får svara på ett 40-tal frågor om sådant som hälsa, fysik, personlighet och inställning. Utifrån svaren avgörs vilka som går vidare till mönstring.

Det är viktigt att svara på mönstringsunderlaget och att göra det sanningsenligt, annars kan man dömas att betala vite. Om du inte kommer till mönstring och inte har ett giltigt skäl kan det vara ett brott mot totalförsvarsplikten.

— Det är ohyggligt få som inte dyker upp till mönstring. Men om någon inte kommer och inte har giltigt skäl lämnar vi det vidare till åklagare, säger Per Andersen Helseth, kommunikatör på Plikt- och prövningsverket. Läs artikel