Länkar

Giving Ukraine modern tanks remains a key question facing Kyiv’s allies after a meeting of top defense officials in Germany on Friday yielded little progress. But perhaps the most exposed link in supply chains for producing such weapons runs on train tracks through the foe they’re trying to defeat.

Russia is at the center of a rail cargo route supplying Western arms manufacturers with a steady supply of metals needed to make the microchips, electronics and ammunition used in modern weaponry. Most of the so-called rare earth elements are mined in China. Russian Railways JSC and other carriers are hauling a rising volume of critical metals needed for Europe’s defense industry.

The volume of Chinese rare earth metals shipped on trains across Russia surged to 36,074 tons in the first nine months last year, more than double the amount transported in all of 2021, according to European Union data seen by Bloomberg News. The value of that trade rose by more than fourth-fifths, to €377 million ($408 million) through September. Läs artikel

Inom Nato förs just nu intensiva samtal kring vilket operativt högkvarter Sverige och Finland ska lyda under i alliansen.

Idag lyder Norge under högkvarteret i USA medan Danmark och Baltikum står under ledningen i Nederländerna.

”En sak har vi tydligt kommunicerat med våra nordiska vänner och det är: håll ihop oss”, säger överbefälhavare Micael Bydén till Ekot. Läs artikel

Enligt siffror som SVT begärt ut från Pliktverket var 404 218 svenskar krigsplacerade vid årsskiftet. Det är 66 328 fler än i början av juni, då den senaste sammanställningen gjordes, en ökning med nästan 20 procent på ett halvår.

Hur stor andel som ingår i den militära krigsorganisationen är hemligt, men att det är krigsplaceringar hos arbetsgivare som ökar mest är ingen vågad gissning. […]

Det är arbetsgivaren som meddelar om krigsplacering, och som anställd får man inte tacka nej. Ordet krigsplacerad kan låta skrämmande, men flertalet behåller samma arbetsuppgifter som vanligt. Så länge det är fred förändras ingenting för den anställde – men skulle det bli krig träder plikten i kraft.

– Om regeringen beslutar om höjd beredskap och aktivering av allmän tjänsteplikt ska den anställde enligt lagens ordalydelse kvarstå i sin anställning. Det innebär formellt sett att man inte kan byta jobb, att man inte kan säga upp sig och att man inte får lämna landet. Läs artikel

Da Stephen Biddle utga sin forskning i 2004 var den epokegjørende, og hans viktige observasjoner vil fortsatt forbli førende i lang tid. Resultatet av forskningen bekreftes av striden mellom det russiske ikke-moderne og det ukrainske i hovedsak moderne kampsystem. Han skriver i forordet at både endring og kontinuitet er uunngåelig, og endringene er mindre enn man får inntrykk av fra teknologene.[…]

Det russiske kampsystemet i Ukraina fremstår som ikke-moderne og store deler av det ukrainske som moderne. Den russiske krigføringen i område Bakhmut fremstår når dette skrives, som 1916 på Vestfronten. Generelt sett er det ingen russisk selvstendig manøvrering med små enheter, effektivtsamvirke har stort sett vært fraværende, begrenset læring av egne feil (forutsetter sann/korrekt rapportering) og lite tillit mellom de spesialiserte enhetene, ei heller mellom de som leder krigen og det lavere befalet og de menige. Enkelte underenheter har til og med åpnet ild på andre russiske enheter og russiske enheter har blitt beskutt av eget artilleri pga feildata. Det bør derfor ikke være noen overraskelse at det er gap mellom russiske tap og ukrainske tap, men om det er så stort som den ukrainske generalstaben gir inntrykk av, skal være usagt. Men de som ikke mestrer det moderne kampsystemet må regne med store tap på grunn av dødeligheten av moderne våpensystemer. Läs artikel

Vi ønsker Sverige og Finland velkommen i NATO. Et utvidet nordisk forsvarssamarbeid og en styrking av Nordflanken i NATO har lenge vært et ønske fra norsk side, men både finnene og svenskene har i alle år høflig takket nei. 1940 var ikke nok. Det måtte en krig i Ukraina til.

Søknaden om svensk og finsk NATO-medlemskap var nok imidlertid en strek i regningen for Putin. Men russernes reaksjon har vært avmålt. Mens nettopp søknaden om NATO-medlemskap var den utløsende faktoren for invasjonen av Ukraina, skal vi tro russerne, har Putin ikke truet med å angripe verken Finland eller Sverige. […]

Det er lite å gjøremed det faktum at Norge og den fennoskandiske halvøy ligger der den ligger, i kryssilden mellom supermaktene. Men en sterk nordisk ‘allianse i alliansen’ vil imidlertid kunne bidra til å styrke de nordiske landenes mulighet til å forsvare sin territorielle integritet selv.

Det forutsetter imidlertid at de nordiske land hver for seg gjenoppbygger den nasjonale forsvarsterskelen og holder seg med et sterk nasjonalt forsvar selv. De mange synergiene og skalafordelene som kan trekkes ut av et felles nordisk forsvarssamarbeid i Alliansen blir bonusefordelene knyttet til svensk og finsk NATO-medlemskap. Den største faren for norsk og nordisk sikkerhet er at politikerne tar ut disse synergiene og skalafordelene i form av reduserte forsvarsbudsjett og ikke i form av økt sikkerhet for land og befolkning.

Et sterkt nasjonalt forsvar er nødvendig både for å holde russerne ute, for å kunne slippe amerikanerne inn og for at krigen, om den kommer hit, skal skje på våre og ikke på andres premisser. Läs artikel

Finland ska skicka tung försvarsmateriel för drygt fyra miljarder kronor till Ukraina. Det möjliggörs av ett avtal med Sverige som undertecknas i dag.

Avsiktsavtalet innebär att Sverige och Finland anpassar sin gemensamma försvarsplanering för att brister inte ska uppstå i den finländska försvarsförmågan när Finland avstår försvarsmateriel till Ukraina.

– På så sätt täcker vi upp den förmågepåverkan som de finländska leveranserna har på deras egen försvarsförmåga, säger försvarsminister Pål Jonson (M).

Finland offentliggör inte vilken typ av försvarsmateriel som nu ska skickas till Ukraina. Jonson vill inte heller närmare beskriva på vilket sätt Sverige lovar att täcka upp de brister i Finlands försvar som kan uppstå, men det kan handla om både ”materiel och förmåga”.

TT: Innebär avtalet risker för svensk del?

– Nej, det bedömer jag inte. Vi är tryggare nu än innan vi fick invitee-status (av Nato). Vi kan hantera detta i ljuset av det säkerhetspolitiska läget, säger Jonson.

– Så vår egen försvarsförmåga påverkas inte, men vi kommer inom ramen för vår gemensamma försvarsplanering att ta lite större ansvar. Läs artikel

Finland donerar mer försvarsmaterielbistånd till Ukraina. Republikens president fattade beslut i ärendet den 19 januari 2023 på framställning av statsrådet.

Detta är den tolfte försändelsen av försvarsmaterielbistånd från Finland till Ukraina. Ersättandet av de kapaciteter som ingår i försändelsen beräknas kosta Finland över 400 miljoner euro. Ersättningsvärdet av alla försvarsmaterielpaket som Finland levererat till Ukraina uppgår i och med det senaste paketet till 590 miljoner euro. […]

Av operativa skäl och för att garantera att hjälpen säkert når fram informeras det inte närmare om vad hjälpen innehåller, leveranssätt eller tidtabell. I det ytterligare bistånd Finland bidragit med har både Ukrainas behov och försvarsmaktens resursläge beaktats.

Stödet till Ukraina tas också upp fredagen den 20 januari 2023 i Ramstein i Tyskland där Finlands och Sveriges försvarsministrar ska underteckna en avsiktsförklaring (Statement of Intent) om stödet. Delar av det stöd Finland nu skickar möjliggörs tack vare det tätare bilaterala samarbetet mellan Finland och Sverige: enligt avsiktsförklaringen överlåter Finland materiel till Ukraina, och Sverige uttrycker sin beredskap att stödja Finland vid behov. Försvarsmakten i Finland och Sverige ser över och uppdaterar vid behov sina operativa planer till denna del.

Försvarsförvaltningarna har utrett möjligheterna att stödja Ukraina med det försvarsmateriel som landet behöver så att materielstödet inte äventyrar Finlands eller Sveriges nationella försvar. Det gemensamma stödet till Ukraina är ett tecken på det djupa förtroendet mellan Finland och Sverige och det allt tätare försvarssamarbetet.

Avsiktsförklaringen är inte ett juridiskt bindande dokument. Läs artikel

Läs avsiktsförklaringen.

[…] Nato har tidligere hatt ulike planer for hvordan de forskjellige områdene i alliansen skal forsvares. Nå skal Nato over på et planverk som baserer seg på tre regionale planer. Det er disse som vil utgjøre det kollektive forsvaret av Nato i tiden fremover.

Tidligere har landene i Norden tilhørt to felles hovedkvarter i Nato. Brunssum i Nederland og Napoli i Italia. Det kan det bli en endring på. Nå har Joint Forces Command (JFC) i Norfolk i USA begynt å etablere seg, og spørsmålet er nå hvilket hovedkvarter Norge skal tilhøre.

Et råd om dette skal komme fra Supreme Commander Europe, general Christopher G. Cavoli i april. Ifølge Kristoffersen er det ønskelig fra norsk side at Norge skal tilhøre JFC i Norfolk.

– Rådet fra oss i det nordiske forsvaret har vært at alle nordiske land bør tilhøre én JFC. Men vi må se hvilket råd Cavoli gir. Per dags dato er ikke Finland og Sverige Nato-medlemmer, så det får vi ta etter hvert når de blir medlemmer.

Finlands forsvarssjef mener det nordiske samarbeidet allerede har blitt tettere etter Russlands annektering av Krim og dagens krigføring i Ukraina. Han sier han tror finsk Nato-medlemskap vil styrke samarbeidet ytterligere. Läs artikel

Hidtil har Danmark være villig til at sende våben og militært udstyr til Ukraine, som den danske hær selv kunne undvære, eller som stod overfor at skulle skiftes ud. Men med regeringens beslutning om at sende det eftertragtede og helt nye våbensystem Caesar-haubitser til Ukraine, er der sket et markant skifte. Det siger Kristian Søby Kristensen, seniorforsker ved Center for Militære Studier på Københavns Universitet.

– Der er for alvor noget på spil, for nu handler det ikke om at tage ting, som har stået på reservedelslageret, eller som var forrige generations udstyr, eller andre ting, som forsvaret ikke rigtigt bruger, siger han.

– Nu er det systemer, som går til kernen i det danske forsvar, som de selv er i gang med at udvikle.

– Så det her gør virkelig ondt. Våbensystemet har været kernen i den begyndende genopbygning af den danske hær, og det her er en vigtig brik i den genopbygning, som nu bliver fjernet. Läs artikel

Under ett möte mellan Danmarks och Sveriges respektive chefer för operationsledningen, generalmajor Michael Hyldgaard och generallöjtnant Carl-Johan Edström, lades planerna upp för ett ökat operativt samarbete mellan länderna. […]

De båda cheferna avhandlade möjligheterna för mer konkret operativ planering och aktiviteter, bland annat relaterat till Natos framskjutna närvaro i Baltikum, patrullering i luftrummet inom Natos Air Policing och marin verksamhet.

– Med bakgrund av det försämrade säkerhetsläget i Europa och Sveriges och Finlands blivande medlemskap i Nato kommer det militära samarbetet öka såväl i Norden som i hela Östersjöregionen, säger Michael Hyldgaard. Läs pressmeddelande