Länkar

Pressen på Tyskland att skicka, eller åtminstone godkänna att andra länder skickar, tysktillverkade stridsvagnar till Ukraina blir allt större. Polens planer på att leverera Leopard 2-vagnar sätter i synnerhet förbundskansler Scholz i ett svårt läge. Det var på trettondagsaftonen som förbundskansler Olaf Scholz senast vek sig för den internationella pressen.

Efter att länge och konsekvent ha motsatt sig att Tyskland skickar bandvagnar av modellen Marder till Ukraina var det nu ändå plötsligt möjligt. Att man kan skicka de upp till 40 vagnarna förklarades bland annat med att USA ska leverera liknande Bradley-bandvagnar. Kort innan hade också Frankrike meddelat att man kommer att skicka bepansrade och tämligen tungt beväpnade spaningsfordon av modellen AMX-10 RC till Ukraina.

Marderbeslutet gjorde ändå inte livet för Scholz nämnvärt lättare. Tvärtom ställdes genast frågan varför inte Tyskland också levererar stridsvagnar av modell Leopard 2. […]

Inom den tyska regeringen är skiljelinjerna nämligen precis de samma som gällande tidigare vapenleveranser. De Gröna och liberala FDP är för medan förbundskanslern och socialdemokraterna bromsar. Bland andra Tysklands gröne vicekansler och ekonomiminister Robert Habeck säger att Tyskland inte ska ställa sig på tvären om Polen vill skicka tysktillverkade stridsvagnar till Ukraina. Läs artikel

Turkiet avvaktar med beslut om de ska godkänna Sveriges ansökan till Nato, tills att nya svenska terrorismlagar införts.

President Erdogans talesperson Ibrahim Kalim säger att landet inte är redo ännu, att Turkiet vill avvakta. Och att det kan dröja till åtminstone juni. Men något beslut om nya svenska lagar har ännu inte tagits. I mars kommer Sverige rösta om en sådan lag, men när den kan träda i kraft är just nu oklart. Läs artikel

Sven Hirdman har varit ambassadör i Ryssland under åren 1994 – 2004. I detta program berättar han om sin syn på Ryssland och situationen i Ukraina i ett samtal med Mikael Willgert. Programmet publicerades 2022-03-19.   Ryssland och Ukraina behandlas ca 15 minuter in i intervjun.

Se intervjun på webb.

I veckan inleddes hovrättsförhandlingen mot iraniern Hamid Noury, livstidsdömd för grovt folkrättsbrott och mord i Iran.

Ledande jurister anser att bevisningen mot honom är stark. Men skuldfrågan åsido – har svensk domstol behörighet att åtala honom?

Hamid Noury dömdes i juli 2022 till livstids fängelse för delaktighet i massavrättningar av politiska fångar i ett iranskt fängelse 1988. […]

Knäckfrågorna är huruvida svensk domstol har jurisdiktion att åtala en iransk medborgare för brott begångna i Iran, mot andra iranier, för närmare 35 år sedan, och om avrättningar av politiska fångar är att likställa med folkrättsbrott.

På den förstnämnda frågan är svaret enligt Nourys försvarsadvokat Thomas Bodström, kanske föga förvånande, nej.

– Jag tror att Sverige skulle tycka att det var väldigt märkligt om Iran höll en rättegång mot en svensk för vad han eventuellt har gjort sig skyldig till mot andra svenskar i Sverige för 35 år sedan, sade han i samband med den första rättegångsdagen tidigare i veckan.

Vid folkrättsbrott, eller krigsförbrytelser som det också heter, tillämpar Sverige principen om universell jurisdiktion. Det innebär att svensk domstol kan väcka åtal oavsett när, var eller av vem brottet begåtts. Läs artikel

Google-översatt

Rysslands attack mot Ukraina har tvingat Finland att tänka på sitt försvar, och möjligheten att återlämna antipersonella minor har också kommit upp i den offentliga debatten. Frågan delar riksdagsledamöterna. Yle frågade riksdagsledamöterna från valkretsarna Tavastland och Savo-Karelen om Finland borde dra sig ur Ottawaavtalet om förbud mot personminor, som Finland gick med i för tio år sedan.

Målet med avtalet är att förhindra att civilbefolkningen faller offer för minor. Tre fjärdedelar av världens länder har anslutit sig till avtalet, men till exempel USA, Ryssland och Kina står utanför det. […]

Försvarsutskottets vice ordförande Jari Ronkainen (ps.) har tagit ett åtgärdsinitiativ i frågan. Han försvarar nödvändigheten av antipersonella minor.

– Infanterigruvan är väldigt kostnadseffektiv. Dess avskräckande effekt är sådan att den inte kan ersättas med något annat. Därför vore det bra om det inkluderades i den arsenal som finns tillgänglig för oss för Finlands försvar. Ersättningsupphandlingar har inte direkt kunnat ersätta antipersonella minor. Enligt Ronkainen kan Finlands långa östra gräns, som inte har någon mur eller staket, stödja användningen av minor.Läs artikel

Mainland Europe’s first satellite launch complex officially opened today at Esrange Space Center in Kiruna, Northern Sweden. […]

The new space range Spaceport Esrange describes itself as Europe’s polar gateway to space. The facility has been under preparation for many years but has now received increased capabilities.

Today, only ten countries in the world have the capacity of launching orbital satellites. The Esrange facility in Kiruna is the first space base opened in mainland Europe seeing as the other European space base is located in French Guiana.

For Europe, the new orbital launch complex at Esrange will be a long-awaited critical resource. Spaceport Esrange will offer an independent European gateway to space, which supplies and strengthens the current European’s capacities in French Guiana in South America, writes the state-owned company, Swedish Space Corporation (SSC), which owns and operates Esrange, in a press release. Läs artikel

Walter Lippmann (1889 -1974) was perhaps the most influential American journalist of the 20th century. He was also among its wisest strategists. Among the many things that the Ukraine war has exposed is the conspicuous lack of media voices like Lippmann’s,  as well as the paucity of strategic thinking at the highest levels of the U.S. government.

The core ideas  underlying  both neoconservatism and liberal internationalism remain deeply embedded in the rhetoric, practice, and failures of American foreign policy over the last two decades. They have led in part to the fractured U.S.-Russia relationship, and in many ways the conflict roiling Eastern Europe today.

In order to successfully challenge and eventually break the stranglehold these ideas have on policymakers and the Fourth Estate, we might benefit by a re-appreciation of Lippmann’s work. It might even help us to move beyond the prevailing wisdom of the bipartisan Washington war party, while at the same time reorienting the foreign policy of restraint back to first principles. Läs artikel

Under den årliga säkerhetskonferensen som ägde rum den 9 januari i Sälen meddelade försvarsminister Pål Jonson att regeringen inlett samtal med USA om ingåendet av ett försvarssamarbetsavtal (DCA). Avtalet är avsett att göra det möjligt för Förenta staterna att ge stöd snabbare och effektivare i händelse av kris och krig. Trots att förhandlingarna är i ett tidigt skede har Jonson redan meddelat att Pentagon kan få rätt att lagra militär utrustning och investera i militär infrastruktur på svenskt territorium. Finland inledde också samtal om undertecknandet av DCA i september 2022 och i februari 2022 även Danmark, som trots mer än 70 års militär allians med USA och ingåendet av ett antal avtal under denna tid aldrig har undertecknat ett omfattande avtal på detta område. I april 2021 slöt Norge ett kompletterande försvarssamarbetsavtal med USA. […]

När det gäller både Sverige och Finland är den ytterligare fördjupningen av de bilaterala förbindelserna med Förenta staterna efterdyningarna av inledningen av processen för dessa länders anslutning till Nato. Båda länderna går från att vara nära partner till Washington till att vara dess allierade. DCA kommer att ge den rättsliga grunden för amerikanska investeringar i utvald militär infrastruktur på deras territorium. Dessutom kommer amerikanska styrkor att få större frihet att flytta och basera sina enheter i båda länderna. Avtalet kommer också att reglera den rättsliga ställningen för amerikanska soldater som vistas på Sveriges och Finlands territorium eller frågan om straffrättsligt ansvar för eventuella brott som begåtts där. Läs artikel

Google-översatt

Under våren förra året kastade sig Finland in i fållan och tiggde om Natos skydd i en situation där det inte fanns något militärt hot mot landet. Beslutet att ansöka om medlemskap i Nato togs i inbillad brådska, hastigt. Efter att ha lämnat in medlemsansökan har finländarna sett att det inte var någon riktig brådska . Inte än, inte ens under de närmaste åren .   Det är dags att statsledningen erkänner att de ”accelererade förberedelserna2 för Nato-medlemskap som gjordes i paniken från förra våren inte står emot kritisk granskning .

Finland har tagit väl hand om landets försvarsberedskap . När vi förbereder oss för yttre hot har vi mindre att fixa och be om ursäkt för än andra, som republikens president konstaterade i sitt nyårstal. Vår beredskap och prestanda är bland de bästa i Europa.

Allmän värnplikt och den stora reserv som skapas med den är grunden för vår försvarsförmåga. Medborgarnas vilja att försvara sig är högre i vårt land än i något annat Nato-land. Militärt är Finland det starkaste landet i Norden. […]

Den farligaste är tron ​​på ”kärnvapenparaplyet”, som är tänkt att skydda europeiska Nato-länder från Rysslands taktiska kärnvapen. I verkligheten finns det inget kärnvapenförsvar. USA vill inte äventyra sina ekonomiska intressen och nationella säkerhet för Europa. I Finland vet man inte (läs: vill inte veta) att 2000-talets utveckling har urholkat terrorbalansen under det kalla kriget. Ryssland har överlägsenhet när det gäller kärnvapen på taktisk nivå. General Kenneth McKenzie, som bar den amerikanska presidentens kärnvapenkod runt halsen dag och natt när han var i tjänst, beskrev på ett träffande sätt situationen : ”USA har överlägsenhet vad gäller konventionella vapen, medanMoskva har fler taktiska kärnvapen – och fler alternativ för att leverera dem .” Läs artikel

I dag bruker det norske forsvaret luftdroner først og fremst til overvåking og ildleding (finne posisjonen til mål på bakken). Disse dronene fjernstyres av en eller flere operatører.

Men kunstig intelligens gir helt nye og til dels skremmende muligheter: teknologien er kommet så langt at svermer med droner utstyrt med våpen og kameraer kan styre seg selv og løse oppgaver på egen hånd, uten kontakt med operatører. Dette er trusler vi også må kunne forsvare oss mot.[…]

I Ukraina ser vi hvordan droner brukes på nye måter, både som angrepsvåpen, til overvåking og som en del av propagandakrigen. Russerne bruker iranske Shahed droner som styrer av seg selv inn mot forutbestemte mål. Ukrainerne har brukt kommersielle droner som slipper små sprengladninger på intetanende soldater på bakken. Läs artikel