Redaktionen

– I dessa tider känns det alltmer angeläget att ödmjukt tacka dem, som en gång hamnat ge ut sig till fronten för att försvara fosterlandet, sade Maarit Feldt-Ranta i sitt tal på Veterandagen i Dragsvik.

I dag, den 27 april 2017, flaggar vi för krigsveteranerna. Maarit Feldt-Ranta höll tal i Dragsvik för veteranerna. Efter att ha inlett med “Bästa krigets veteraner, bästa publik” sade hon bland annat detta:

– Basen för det finländska samhället och välfärden skapades redan för flere årtionden sedan och ett stort tack och tacksamhet för det här samhällsbygget bör riktas till våra veteraner. De som stod för insatserna såväl i kriget som på hemmafronten, möjliggjorde med sin seghet att Finland kunde bli den demokrati vi är idag. Många riskerade och miste sitt liv, sin hälsa, sina bästa ungdomsår, för att kommande generationer skulle få möjligheten att som fri nation bygga vårt land jämlikt för alla finländare…

– Att främja fred och utveckla våra samhällen med diplomati är klokt och hållbart. Det finns alltid orsak att fira och främja fred. I dessa tider känns det alltmer angeläget att ödmjukt tacka dem, som en gång hamnat ge ut sig till fronten för att försvara fosterlandet.

– Kriget har aldrig vinnare, bara förlorare. Krigen har haft konsekvenser för alla finländare. De har lämnat spår i varje medborgare; för någon är det granatskärvor i kroppen, för andra ett minne av att ha förlorat någon kär. Läs artikel

Saabchefen Håkan Buskhe räknar med en fortsatt stark utveckling under året och avslöjar för SvD Näringsliv att försäljningen av försvarsmateriel framöver kan gå upp med 20–30 procent i Europa.

Nya rapporten visar på en kraftig ökning av orderingången under första kvartalet. Mest har det ökat inom affärsområdet Dynamics med produkter som ofta kan levereras förhållandevis snabbt till försvaret i olika länder.

– Dynamics har haft en väldigt bra orderingång. Det är väl ett tecken i tiden och nu vill länderna stärka till exempel med ammunition och med Robot 15 som vi sett det här kvartalet, säger Håkan Buskhe…

Håkan Buskhe pekar bland annat på att flera Nato-länder gjort klart att de vill nå sitt gemensamma mål att lägga motsvarande 2 procent av BNP på försvaret. Det påverkar även inköpen av försvarsmateriel.

– Jag har räknat lite på det här och effekten blir att satsningarna på försvarsmateriel bland Nato-länderna i Europa kommer att gå upp med 20-30 procent. Och efter USA är Nato i Europa den allra största försvarsmarknaden, säger Håkan Buskhe. Läs artikel

Sannaheds hemvärnsbataljon, från Örebro län, kommer att genomföra en krigsförbandsövning kring Brattforshedens krigsflygfält mellan torsdag och söndag. Övningens syfte är bland annat att testa förbandets krigsduglighet.

– Totalt deltar cirka 400 personer i övningen, berättar överstelöjtnant Bengt Fransson, chef för Örebro-Värmlandsgruppen, den utbildningsgrupp som ansvar för både utbildning och administration av hemvärnet i Örebro och Värmlands län…

Både NATO og Russland sier de handler defensivt, men det de sier, matcher ikke det de gjør. En liten situasjon kan raskt utløse en større krise, advarer NUPI-forsker Julie Wilhelmsen…

– Når russerne ser et amerikansk militært fartøy nær Kaliningrad, der Russland har en viktig militærbase slik tilfellet var våren 2016, svarer de med å la sine kampfly streife farlig nær dette skipet. I en situasjon som er så spent, leses dette som at motparten har offensive intensjoner, og da hadde det vært fort gjort å fyre av et missil og skyte ned flyet. Dermed kan en slik forholdsvis liten situasjon, raskt føre til en større krise, sier Wilhelmsen til VG…

Wilhelmsens kritikk rammer ikke bare Russland, men også NATO og Norge:

– Når NATO-landet Norge øver stadig nærmere den russiske grensen og med flere amerikanske soldater, ses dette fra russisk side fort i sammenheng med lignende tiltak lenger sør, og skaper en type spenning som gjør at små situasjoner potensielt eskalerer til større kriser, sier hun.

– Hvorfor fungerer ikke forsøkene på å dempe den politiske spenningen mellom NATO og Russland?

– Bekymringen er at man i Russland fortsetter å dyrke forståelsen av at NATO ikke er til å stole på, og at NATO egentlig er ute etter «å ta oss». Og det har vært for få tiltak rettet mot å opprettholde kontakt på diplomatisk nivå, lytte til hverandre, og forsøke å overbevise den andre siden om at det man gjør bare er defensivt. Både Russland og NATO uttrykker at de handler defensivt. Men det blir bare ikke trodd på den andre siden.Läs artikel 

Nato har i disse dager for første gang utplassert fire bataljoner i Polen og de baltiske statene. Hendelsene i Ukraina siden 2014 har ført til uro i disse landene, som i Sovjet-tiden var under Moskvas innflytelsessfære.

– Det Nato nå ruller ut mot Russland er en snubletråd, men ikke mye mer enn det, sier Karsten Friis, forskningsleder ved Norsk Utenrikspolitisk Institutt (Nupi), til VG.

Det er fortsatt bare USA som militært kan stanse et eventuelt russisk forsvar, fastslår forskeren. Han har vært redaktør for boken «NATO and Collective Defence», der forfatterne konkluderer at det kun er USA og landets atomvåpen som virkelig kan avskrekke Russland…

Natos reaksjonsstyrke er utvidet fra 13.000 til 40.000 soldater. Denne «hurtigreaksjonsstyrken» vil likevel ta en drøy måned å mobilisere, anslår forskerne.

– Det er imponerende hva NATO har klart å få til på så kort tid. Men særlig avskrekkende er det ikke, sier Friis til VG. Läs artikel

I måndags meddelade Nord Stream 2 att man kommit överens med fem europeiska energibolag om medfinansiering genom lån av gasledningen genom Östersjön, från Ryssland till Tyskland.

Bolagen som går med är franska ENGIE (153 000 anställda, 660 miljarder kronor i omsättning), OMV (ett av Österrikes största företag, 22 000 anställda), holländska Shell (världens största petroleumbolag), Uniper, i huvudsak tyskt, 14 000 medarbetare, stora i Sverige, samt tyska Wintershall, dotterbolag till BASF, världens största kemikoncern.

De fem bolagen ska finansiera hälften av de 95 miljarder kronor som projektet väntas kosta. Deras medverkan är ett tydligt kvitto på att de juridiska frågetecknen nu börjar rätas ut sedan EU-kommissionen tidigare i vintras meddelade att Nord Stream 2 inte strider mot EU:s energiunion…

Vad oppositionen har kvar att begripa är att Östersjöstater, särskilt de som har undervattensledningar kors och tvärs över hela havet, inte ska försöka sabotera eller försena projektet genom att vägra konsortiet tillträde till svenska hamnar.

Det är ett uruselt prejudikat för framtida samarbete i norra Europa och kommer i värsta fall att hindra svenska aktörer från att dra ledningar. Läs artikel

Sveriges krigsduglighet drabbas negativt av bristerna i försvarsekonomin – om det inte tillförs mer pengar så snabbt som möjligt. Det menar försvarsutskottets ordförande Allan Widman (L) efter att ha tagit del av tidigare hemligt material.

– Vi kan konstatera att vi har 3,5 år kvar av den här försvarsbeslutsperioden. För varje dag som går utan att man gör något åt den här urholkningseffekten på 6,5 miljarder innebär det att neddragningarna kommer att bli mer och mer dramatiska, säger Widman till SvD.

På SvD:s begäran har regeringen sekretessprövat dels en hemlig bilaga till Försvarsmaktens budgetunderlag för 2018, dels remissvar från försvaret efter krav på förtydliganden från försvarsminister Peter Hultqvists departement. Läs artikel

Værnepligten i Danmark er stadfæstet i grundloven. I kapitel VIII, § 81 står der, at ”enhver våbenfør mand er forpligtiget til med sin person at bidrage til fædrelandets forsvar efter de nærmere bestemmelser, som loven foreskriver”…

Den professionelle stående soldat er dyr og ikke duplikerbar, hvilket fungerer i en fredelig ramme, hvor behovet er begrænset til ekspeditionsmissioner uden en egentlig trussel mod landet eller de Nato-partnere, som vi er forpligtet til at støtte i tilfælde af en Artikel 5 operation. Værnepligten er derimod en grundsten i ethvert lands territorialforsvar og skal fungere som en reserve, i det tilfælde der opstår direkte eller indirekte trusler mod landet. Et sådan scenarie står stadigt skarpere aftegnet senest illustreret i Forsvarets Efterretningstjenestes (FE) trusselopdatering. For ganske få år siden tegnede man et billede af en udvikling, hvor man ikke kunne pege på en trussel 10 år ud i fremtiden, men de tider er forbi…

Værnepligt er ikke nostalgi, men en grundlovsbaseret pligt som giver god mening i rammen af et mobiliseringsforsvar. Modstanden blandt politikere skal snarere findes i det faktum, at man ikke ønsker at allokere de relevante midler til området, men nøjes med at satse på professionelle enheder, der kan sendes til mulige og umulige missioner for at retfærdiggøre en alt for lille egenbetaling til vores sikkerhed. Værnepligten skal forankres i et forsvar, der geografisk er spredt ud i hele Rigsfællesskabet, ligesom samtænkningen af de uddannelser, der er indeholdt i værnepligten, skal kunne bruges af de værnepligtige i deres efterfølgende civile liv. Läs atikel