Redaktionen

I dag var der overdragelsesceremoni til NATO i Haderslev. Det danske forsvar afleverede et 2000 kvadratmeter stort data-center til den europæiske forsvarsalliance.

Det markerer, at vi nu lever i en ny sikkerhedstid. I 2011 lukkede NATO den sidste større installation på dansk jord, men verdens nye trusselsbillede er baggrunden for, at det nu er relevant igen. Det nye center er befolket med et dansk kompagni, som indgår i en NATO-enhed. Stedet ejes og drives af NATO. Det er et mobil it-center, som hurtigt kan flyttes til internationale konfliktområder, hvor det etablerer kommunikationsveje for NATO-styrkerne. Läs artikel

Sveriges regering fattade under förra året beslut om att Försvarsmakten åter kan genomföra grundutbildning under totalförsvarsplikten, något som inte gjorts sedan 2010. Vid ingenjörregementet i Eksjö genomför nu ett trettiotal rekryter sin grundutbildning under de nya förutsättningarna […]

Rekryterna som nu genomför utbildningen har sökt utbildningen frivilligt, en väg in i Försvarsmakten som från första januari i år kompletteras med totalförsvarsplikt. Eftersom kraven, testerna och även själva utbildningen inte förändras nämnvärt är skillnaden på individnivå liten. För regementet innebär det däremot större skillnad, eftersom man nu arbetar med ett annat lagutrymme än tidigare […]

Huvuddelen av de rekryter som till hösten påbörjar utbildningen har valts ut genom mönstringsunderlaget, ett frågeformulär från rekryteringsmyndigheten som alla 18-åringar är skyldiga att svara på. Frågorna handlar om bland annat hälsa, fysiska förutsättningar, personliga egenskaper, utbildning och fritidsintressen. Svaren förs in i en tillfällig databas och används sedan för att välja ut de individer som bedöms mest lämpliga för mönstring. Där testas bland annat kandidaternas fysiska och mentala prestationsförmåga för att avgöra om de är lämpliga soldater. Hur många av rekryterna som tas in via frivillig väg och hur många som kallas in via totalförsvarsplikt avgörs av det totala personalbehovet och kommer sannolikt att variera från år till år. Läs pressmeddelande

Den svenska exporten av krigsmateriel uppgick till ca 11,3 miljarder kronor under 2017. Detta är en ökning med 2 procent jämfört med föregående år. EU och andra samarbetsländer svarar för ca 82 procent av det samlade exportvärdet.
– Värdet på den faktiska exporten av krigsmateriel ökade något under 2017. Brasiliens köp av JAS 39 Gripen är den främsta orsaken till ökningen. Det kan även noteras att den överväldigande delen av det samlade exportvärdet går till EU och andra samarbetsländer, säger Christer Ahlström, generaldirektör på ISP. Läs pressmeddelande

Sydkorea har bett Sverige om hjälp för att lösa kärnvapenkonflikten, hur kan Sverige konkret hjälpa till med det?

– Än så länge är dialogen om själva kärnvapenfrågan nog mer egentligen en dialog som kommer att föras mellan USA och Nordkorea, och det är viktigt att Sydkorea och USA kan behålla sin nära relation med allt som ska ske framöver. Men det som vi kan vara är att vi kan vara en kanal eller hjälpa till med våra kontakter utan att ge intryck av att vi har en helt avgörande roll.

Men Margot Wallström vill gärna tona ner förväntningarna på Sveriges roll, trots kontakterna i Nordkorea.

– Jag är noga med att säga att inte vi ska ge intryck av att vi på något sätt kan mäkla världsfred eller ta på oss för stora uppgifter, men tänk om vi kan bidra till att skapa de bästa förutsättningarna för det. Vi har trots allt en del kontakter i Nordkorea, också på väldigt hög nivå och kan använda det till det bästa, säger Wallström om betonar att hon även har en god kontakt med sina amerikanska och sydkoreanska motsvarigheter. Läs artikel

Arméns jägarbataljon är ett förband med särskilt uttagen personal som används mot kvalificerade mål som har mycket stor betydelse för en motståndare, ofta inne på dennes eget område. Arméns jägarbataljon finns vid detachement Norrlands dragoner i Arvidsjaur och är en del av Norrbottens regemente, I 19 […]

Förbandet uppträder okonventionellt och verkar med hjälp av egna vapensystem eller genom invisning av attackflyg eller artilleri. Rätt utnyttjad kan Jägarbataljonen åstadkomma systemkollaps hos motståndarens viktigaste funktioner. För att undgå upptäckt uppträder förbandet normalt i små enheter, grupp eller pluton. Läs om bataljonen

Försvaret behöver fördubblade anslag för materiel. Problemen är så akuta att inköpet av luftvärnssystemet Patriot bör skjutas upp om försvaret inte får mer pengar, enligt den Materielutredning som lades fram på tisdagen […]

Med oförändrade anslag förordar utredningen att nästa stora försvarsorder på luftvärnssystemet Patriot från USA skjuts på framtiden. Ett Patriot-kontrakt på 12 miljarder kronor ska tecknas i maj, men pengarna gör bättre nytta på annat håll, enligt utredningen.  De 12 miljarderna bör i stället gå till underhåll, inköp av mängdmateriel och till att sätta i stånd de äldre luftvärnssystem som robot 70 och 90.

Men huvudförslaget är tre ekonomiska steg på totalt 168 miljarder kronor.

Steg 1 på 56 miljarder kronor behövs till Patriot-köpet och för att vidmakthålla materiel. 70 av dagens Jas-plan behålls i stället för att skrotas och används bland annat som skolflygplan. Med de 60 nya Jasplanen blir det totalt 130 Jas mot dagens 100. Man vill också modernisera en ubåt av Hallandsklass så att Sverige får fem ubåtar. Läs artikel

Regeringens särskilde utredare Ingemar Wahlberg överlämnade den 20 februari sitt betänkande rörande Försvarsmaktens långsiktiga materielbehov. Utredningen har bland annat haft uppdraget att göra en analys över Försvarsmaktens materielbehov och lämna förslag på prioriterings- och effektiviseringsåtgärder, såväl inom som utöver tilldelade ekonomiska ramar.

Om de ekonomiska ramarna behålls på samma nivå som i dag menar utredningen att kvaliteten på Försvarsmaktens materiel kommer att minska och att den operativa förmågan hos förbanden efter hand inte kan bevaras. Till följd av detta föreslår utredningen vissa omprioriteringar för att minska försämringen av den operativa förmågan.

Utredningen redovisar också en rad förslag till prioriteringar av materielbehoven i olika ekonomiska nivåer utöver de tilldelade ekonomiska ramarna under perioden 2021–2030. Utredningen kommer att utgöra underlag för regeringens och Försvarsberedningens fortsatta arbete inför försvarsinriktningsbeslutet för perioden efter 2020. Läs pressmeddelande

Det säkerhetspolitiska läget har försämrats betydligt, och försvaret måste stärkas. Materielanslaget behöver öka avsevärt. Utredarens genomgång var koncis och pedagogisk. Huruvida Sverige rymmer politiker som vill förstå den är en annan sak.

Ingemar Wahlbergs uppdrag var dels att sammanställa vilken materiel Försvarsmakten har och vad den saknar, dels att undersöka vad behoven kostar. Resultatet är nedslående. Bristerna är stora, och med dagens budgetramar skulle kvaliteten sjunka. Att åstadkomma ett riktigt försvar, ett ”vasst och elakt”, kräver tillskott på 168 miljarder kronor under åren 2021-2030. Det skulle i princip betyda en fördubbling av materielanslagen […]

Wahlbergs utredning visar hur det fattas allt från stridsvagnar och fartyg till reservdelar. Vid ”oförändrad försvarsekonomi” menar han att det luftvärn med medelräckvidd, som till slut är på gång, bör prioriteras bort. Annars blir det för lite över till underhåll och kängor […]

Vad de rödgröna vill är oklart, ministrarna är oeniga om säkerhetspolitiken och MP håller emot. Allianspartierna vill på några års sikt nå Natos mål om försvarsutgifter på 2 procent av BNP, vilket är högst rimligt. I dag lägger Sverige, trots anslagsökningarna, fortfarande bara drygt 1 procent. Natomedlemskap vore logiskt, men är inte gratis. Läs artikel

Denne sommeren skulle statsminister Erna Solberg (H) fått en svært krevende sikkerhetspolitisk avgjørelse på sitt bord: Spørsmålet om Norge skal bli med i Natos missilforsvar, ofte omtalt som rakettskjoldet.

Nå blir beslutningen utsatt. Årsaken er analysen som skal utgjøre grunnlaget for avgjørelsen. Analysen blir utført av forskere fra Forsvarets forskningsinstitutt (FFI) og Missile Defence Agency i USA. Den skulle vært klar før nyttår, men er forsinket. Forsvarsdepartementet opplyser at forskerne nå skal være ferdige «i løpet av året», det vil si i løpet 2018 […]

Rakettskjoldet har vært et sensitivt tema i norsk utenrikspolitikk i en årrekke, og de fleste dokumentene i saken er hemmeligstemplet. I Forsvarets postjournal er det likevel mulig å lese at FFI har gjennomført en egen studie av de norske fregattenes rolle i missilforsvaret. «Undersøkelse av **** **** klasse fregatt sine mulige bidrag i Nato BMD», heter rapporten. Den er ferdiglaget, men hemmeligstemplet […]

Som Klassekampen har skrevet tidligere, er de fleste norske Russland-forskere enige i at det vil forverre det allerede dårlige forholdet til nabolandet i øst dersom Norge går inn i missilforsvaret. Spørsmålet er en av de vanskeligste sikkerhetspolitiske avgjørelsene som regjeringen står overfor. På den ene sida står forholdet til Nato, og spesielt USA. På den andre sida står forholdet til Russland.  Da Klassekampen i januar i fjor brakte nyheten om at Norge nå vurderte å bli med i rakettskjoldet, vakte det sterke reaksjoner fra russisk hold.

«I tilfelle rakettforsvarssystemer blir utplassert på norsk territorium, blir vi nødt til å reagere for å forsvare vår sikkerhet», skrev den russiske ambassaden i Oslo.  På den andre sida er missilforsvaret et av de største trans­atlantiske samarbeidsprosjektene, og det knytter USA og Europa sammen i én felles kommandostruktur. Som Klassekampen tidligere har skrevet, ser Forsvarsdepartementet på missilforsvaret som ett av få områder der USA og de europeiske landene er koblet sammen i et militært system der det ikke kan settes spørsmålstegn ved solidariteten mellom medlemslandene. Läs artikel