Redaktionen

Neste år kommer rundt 35 000 soldater til Norge for å delta i storøvelsen Trident Juncture 18. – Avgjørende å øve på det kollektive forsvaret av Norge, sier viseadmiral Ketil Olsen.

– Artikkel 5 står fortsatt sterkt i NATO. Men artikkel 3 sier at enhver nasjon skal være i stand til å ta vare på seg selv og være i stand til å motta forsterkninger fra NATO i en eventuell konflikt, fortsetter Olsen.

– Derfor må Norge trene og øve på dette jevnlig…

Det er altså kjernen i NATO som nå skal øves og testes, artikkel 5.

– Vi øver på kollektivt forsvar, som er det NATO handler om, og da må vi opp på et nivå som er på linje med Trident Juncture 18. Läs artikel

I början av juli antogs en konvention i FN om ett globalt förbud mot kärnvapen. Sveriges regering röstade ja till förslaget och konventionstexten blir nu föremål för behandling inom regeringskansliet där man ska utreda konsekvenserna av det. Men det är uppenbart att regeringen redan nu, innan konsekvenserna utretts, vill att riksdagen ska ratificera avtalet…

Anhängarna till ett svenskt Nato-medlemskap protesterar givetvis högt, men även vi som är motståndare till ett svenskt medlemskap i försvarsalliansen borde protestera. I en framtida krissituation skulle Sverige kunna tvingas frånsäga sig hjälp från andra länder bara för att dessa länder innehar kärnvapen. I annat fall skulle vi bryta mot konventionen. Vi kan aldrig förutse vad som händer i framtiden och vilka scenarion som kommer att utspelas i vår del av världen. Att bakbinda sig på detta sätt, som regeringen vill, är att äventyra svensk säkerhet.

Flera andra länder, däribland Japan som själva fått leva med ohyggliga konsekvenser av kärnvapen, valde att inte ställa sig bakom konventionen. Även Finland sade nej. Detta med anledning av att man inte vill stänga några säkerhetspolitiska dörrar och försvåra för framtida försvarssamarbeten. Vi borde göra samma ställningstagande som finnarna, med vilka vi dagligen arbetar med att fördjupa det försvarspolitiska samarbetet.

För Sveriges del borde vi istället fokusera på det globala icke-spridningsavtalet NPT, som kan göra större skillnad än ett rent kontraproduktivt slag i luften, men som nu kan vara hotat då riskerna med att kärnvapenstaterna inte går vidare i avtalet är överhängande. Läs artikel

Rett etter at Russland avsluttet storøvelsen «Zapad», varsler de nye militære aktiviteter: 5000 mann skal flyttes gjennom luftbårne operasjoner, 2000km av gårde. NATO vurderer situasjonen fortløpende.

En av Norges ledende eksperter på sikkerhetspolitikk og øst-Europa, Jakub M. Godzimirski ved Norsk Utenrikspolitisk Institutt (NUPI), har også lagt merke til at øvelsene fortsetter – selv om storøvelsen «Zapad» er avsluttet. Han mener Norge og andre NATO-land ikke bør overdramatisere saken.

– Russland annonserer en ny, stor øvelse, bare dager etter at de har avsluttet Zapad. Betyr det at de fortsetter å holde et uvanlig høyt aktivitetsnivå?

– Ikke nødvendigvis. Vi må huske at dette er et land som strekker seg over 11 tidssoner. Da foregår det alltid noe et eller annet sted. Det er ikke nødvendig å overdramatisere dette. Når man ser bort fra Zapad, er det ikke sikkert aktiviteten er uvanlig høy, sier Godzimirski. Läs artikel

Også Befalets fellesorganisasjon (BFO) mener norske militærstrategiske valg framstår som problematiske. – Vi må være forberedt på å klare oss selv en tid. Å forvente umiddelbar og stor støtte fra NATO, det kan vi ikke nødvendigvis gjøre. Derfor må Forsvaret styrkes, sier nestleder Rune Rudberg.

Forsker Tor Ivar Strømmen ved Sjøkrigsskolen publiserte nylig en oppsiktsvekkende fagartikkel der han tar et heftig oppgjør med norsk strategisk tenkning. Strømmen har allerede fått betydelig støtte fra flere forskerkolleger. Nå kommer også Befalets fellesorganisasjon (BFO) på banen:

– Dette er – på et overordnet nivå – en beskrivelse av den kampen vi føler at vi går i hele tiden. Både på et politisk nivå når det gjelder manglende bevilgninger og også selve viljen til å skape et troverdig forsvar, sier nestleder Rune Rudberg. Läs artikel

Söndagen den 1 oktober besöktes SD Lund av Roger Richtoff, riksdagsledamot och ledamot i försvarsutskottet. Inför cirka 30 medlemmar berättade han om Sverigedemokraternas försvars- och säkerhetspolitik, och tog sig gott om tid att svara på frågor och samtala…

Vad är det då Sverigedemokraternas linje i förvars- och säkerhetspolitiken? Grunden är att Sverige ska ha ett starkt försvar, och stå utanför militära allianser. Sverigedemokraterna har förslagit att man till att börja med ska tillskjuta 3-4 miljarder extra till försvaret. Vi ska inte ha främmande trupp på vår mark. Det har ju pågått en diskussion om eventuellt medlemskap i NATO, men Richtoff var mycket tydlig med att både han och SD som helhet är emot det. NATO för ju krig, ofta anfallskrig, på många ställen på jorden, och varför svenskar skulle till exempel strida för Turkiet mot dess kurdiska befolkning är svårt att motivera. Det skulle också innebära stationering av amerikanska kärnvapen på svensk mark. Ett NATO-medlemskap skulle ta ifrån oss vår självständighet, och inte öka vår trygghet på något sätt. Sverige skulle riskera att, liksom USA,  Storbrittanien,  med flera befinna sig i permanent krig. Sverige har ju, genom det nära samarbete vi har med NATO, redan deltagit i anfallskrig mot Libyen, vilket lett till totalt kaos i det landet. Läs artikel

Som EU-medlemsstater delar vi säkerhetsmiljö med NATO. EU och Nato möter också i allt högre grad framväxande utmaningar tillsammans.

I denna anda är det en ära att få välkomna Natos generalsekreterare och EU:s höga representant till Finland. Ert gemensamma besök ger en tydlig signal om ert engagemang för att motverka hoten tillsammans…

Hybridhot kräver bättre kunskap. Vi måste förstå våra utmanares mål och medel, på strategisk nivå. Vi måste identifiera våra sårbarheter och vi måste vara beredda och resilienta. Resiliens, eller förmågan att motstå och återhämta sig från påfrestningar, är av stor betydelse. Medborgarnas vilja att försvara sin nation är avgörande.

Men vi måste förhålla oss sansat till de hot vi står inför. Det händer också att hotet är mindre än vi tror. Ibland slås jag av panikstämningen i våra debatter om hotet från Ryssland.

Det är klart att vi måste ta Ryssland på stort allvar. Samtidigt måste vi emellertid vara noga med att inte blåsa upp hoten.

Ibland får man intrycket att vi själva utkämpar en del av informationskriget för dem som attackerar oss. Därför välkomnar jag det faktum att centret också kommer att bedriva forskning och hoppas att det kommer att bidra med väl avvägda inlägg i debatten. Läs talet

Efter muddringsarbeten i Gävle hamn kontrollerades resultatet med sjömätning genom ramning. På de platser där djupavvikelser från fastställt djup noterades gjordes undersökning med multibeam ekolod och dykare. Den 29 juni påbörjades undersökningen med multibeam ekolod och kl 1100 uppmättes ett kraftigt avvikande djup utanför den inre hamnbassängen. Avvikelsen hade formen av ett ca 13 m långt och ca 3 m brett lodeko. Dess högsta del låg 5 m under vattenytan. Ett mindre eko ca 1×1 m uppmättes på ekolodet 2.5 m väster om det större ekot. Dess översta del låg också ca 5 m under vattenytan. Se bilaga med fotokommentarer (4 st bilder) [1]…

Utifrån ekolodsbilderna och personalens utsagor är slutsatsen att en främmande undervattensfarkost har befunnit sig i Gävle hamn den 29 juni mellan kl 11-13.  Det djupa intrånget ända in i Gävle hamn omöjliggör också navigatoriska misstag. Händelsen bör därmed klassificeras som en grov avsiktlig kränkning…

Efter rapporteringen förväntade sig personalen i hamnen någon form av reaktion från försvaret men den uteblev. De enda som tidsmässigt skulle kunna ha gjort en insats är helikoptrar. Försvaret saknar sedan tio år operativa ubåtsjakthelikoptrar och vapen för dessa. Helikopterförbanden på Berga och Säve är nedlagda, kvar finns bara en enhet på Kallinge flygplats i Ronneby. Läs artikel

Robert Karjel har varit med om mycket inom Försvarsmakten. Den 51-årige stridspiloten och författaren anser att Sveriges nedrustning lett till att vi nu är ohälsosamt beroende av USA, vilket inte kommer ändras inom överskådlig tid…

I kölvattnet av Aurora 17 ger han sin syn på situationen som råder med allt större spänningar. Till att börja med sätter han saker i ett tidsmässigt perspektiv.

– Flera saker har skett. Efter kalla kriget har vi rustat ned, men sedan blev inte världen inte riktigt vad vi hoppades på. Där har vi i Sverige senfärdigt börjat reagera.

Har vi svenskar varit naiva?

– Det vore för enkelt att säga. Det är högst medvetet som det har valts att satsa på andra saker som befolkningen velat, utan att försäkra oss om att ha en plan på vad som händer om det inte blir riktigt som vi har tänkt oss…

Karjel menar inte att det primära hotet är att Ryssland ska invadera Gotland, snarare att Sverige befinner sig i en situation som leder till en ohälsosam beroendeställning.

– Vi har inte ett försvar som andra upplever trovärdigt, vilket leder till att man lätt blir utsatt för påtryckningar och inte själv väljer vad man vill göra. Nu har Sverige slutit sig så nära Nato, och inte minst USA, att man har avtalat med USA om att få försvarshjälp om det hettar till.

En försvarshjälp som bygger på USA:s goda vilja, vilket kommer påverka Sveriges agerande i andra frågor.

– Det finns ett FN-förslag om kärnvapenförbud som Sverige har varit drivande i, vilket ogillas av USA. Nu kan vi inte skriva under det FN-förslaget för då kommer vi inte ha några garantier från USA om vi behöver hjälp. Det kommer heta att ”det utreds” och så vidare, men vi kommer inte att skriva under, säger Robert Karjel och fortsätter:

– Vi har tidigare varit måna om att vara alliansfria, och att kunna vara vår egen röst i världen. Så är det inte längre, för vi står med byxorna nere utan ett trovärdigt försvar. Läs artikel

”Jokainen joka apua saa sitä joskus tajuu myös antaa”.

Så lyder refrängen på finska i en sång av Pave Maijanen, fritt översatt: Den som får hjälp, förstår också att själv hjälpa andra. Sångens namn är ”Pidä huolta”, alltså ”visa omsorg”. Sången har ett träffande budskap, som på ett välfunnet sätt beskriver det internationella, militära samarbetets syfte och innehåll. I synnerhet gäller detta det ökande militära samarbetet mellan Finland och Sverige, som har långa traditioner. Den politiska styrningen för det finsk-svenska samarbetet finner man i skriftlig form i den senaste försvarspolitiska redogörelsen; ”För fördjupandet av det bilaterala försvarssamarbetet ställs inga restriktioner på förhand”…

Samarbetet grundar sig inte på avtal och avtalsförbindelser. Goda vänner emellan är sådana avtal och förbindelser dessutom överflödiga. En gemensam värdegrund och historisk bakgrund samt likheten hos våra försvarslösningar skapar en naturlig grund för ett fortsatt, fördjupat samarbete. En svensk stridsvagn på finsk mark eller en finländsk vagn i Sverige är praktiska exempel på ett fungerande samarbete, som inte är riktat mot någon. Samarbetet tillför båda länders försvar ett betydande mervärde utan att för den skull glömma det nödvändiga i att, för att återvända till rubrikens budskap, visa omsorg om ett trovärdigt, nationellt försvar. Och det är bra att komma ihåg det finska ordspråket, nämligen: Ingenting får man också utan att man ber om det. Det vill vi ju naturligtvis inte. Läs artikel

En av Sveriges fremste eksperter på militær strategi støtter kritikken mot norske forsvarsvalg. Tomas Ries ved Försvarshögskolan mener norske forskere tar opp «meget alvorlige spørsmål» – og tror ikke Norge nødvendigvis kan regne med NATO-støtte når det gjelder…

I går kom det ramsalt kritikk fra forsker Tor Ivar Strømmen ved Sjøkrigsskolen. Han mener norsk forsvarsplanlegging er bygget på sviktende forutsetninger og at hele Forsvaret som en konsekvens er på ville veier.

Det mest sentrale poenget er kanskje at vår egen forsvarsevne er ytterst svak, og at vi ikke kan regne med NATO-hjelp: Enten er de små NATO-styrkene opptatt andre steder, eller så er det sannsynligvis meget vanskelig å få dem fram til Norge. I tillegg mener Strømmen at Norges beliggenhet og strategiske betydning systematisk undervurderes. Den norske offentligheten tror vi er en utkant – i virkeligheten kan vi raskt bli trukket inn i en konflikt, argumenterer orlogskaptein og forsker Strømmen…

Ries har også selv brukt tid på undersøke hva slags kapasitet den såkalte hurtigresponsstyrken (NRF) til NATO har. Riktig nok har han konsentrert seg om et scenario med Baltikum i sentrum. Men han kommer til samme konklusjon som de norske forskerne: At det er veldig sannsynlig at styrken ikke er stor nok, ikke greier å komme seg dit den skal, eller allerede er opptatt et annet sted…

Tomas Ries kommer dermed til den samme konklusjonen som sine norske kolleger: Et av de mest sentrale fundamenter innen norsk militær tenkning er basert på tvilsomme eller rett og slett gale premisser. Norge kan ikke nødvendigvis stole på NATO-hjelp i en konflikt. Läs artikel

Något som kanske inte framgått för alla är att ganska många soldater som tjänstgjort under Aurora 17 är totalförsvarspliktiga som genomgått repetitionsutbildning. Värnplikten lades vilande 2010 men redan 2014 återinfördes repetitionsutbildning av de totalförsvarspliktiga som var krigsplacerade i insatsförband (ett drygt halvår efter att jag föreslagit det på denna blogg).

Den huvudsakliga bristen med den nya personalförsörjningen med anställda soldater och sjömän var att förbanden hade för stora vakanser och därigenom inte kunde öva med komplett förband. Luckorna fylldes med pliktpersonal och genom att dessa kan kallas in till repetitionsutbildning blir det möjligt att säkerställa att all krigsplacerad personal har relevant utbildning samtidigt som hela förbandet övas. Nu under Aurora 17 har ett antal förband övat med pliktpersonal vilket beskrivits på Försvarsmaktens hemsidor:..

Jag hoppas, och tror, att alla inom Försvarsmakten ser fördelarna med att kunna öva krigsförband och inte bara enskilda soldater och det känns som att man nu börjar återupptäcka fördelarna med värnplikten. Idag ryckte 200 pliktsoldater ut från Amfibieregementet och deras utryckningsmarsch sändes live på Amfibieregementets facebook. Riktigt bra att man på det här sättet visar sin uppskattning av pliktsoldaterna och vårdar totalförsvarsplikten som institution! Läs artikel