Redaktionen

Diskussions- och beslutspunkt

Ansvarigt statsråd: Margot Wallström och Peter Hultqvist

Förslagets innehåll: Rådet förväntas ha en diskussion om permanent strukturerat samarbete (Pesco). I samband med mötet förväntas de medlemsstater som avser delta i Pesco underteckna en gemensam underrättelse till rådet och unionens Höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik om denna avsikt.

Förslag till svensk ståndpunkt: Regeringen välkomnar upprättandet av Pesco och har för avsikt att underteckna underrättelsen. Regeringen bedömer att Pesco kan uppfylla två strategiska mål: att stärka den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken samt att bidra till stärkt europeisk sammanhållning. Regeringen välkomnar de viktiga framsteg som skett i genomförandet av EU:s globala strategi inom området säkerhet och försvar. Regeringen lägger stor vikt vid fortsatta framsteg för att stärka EU:s civila krishanteringsförmåga, liksom implementeringen av övriga prioriterade frågor i uppföljningen av den globala strategin, som resiliensbyggande och en integrerande ansats till kriser och konflikter.

Datum för tidigare behandling i riksdagen: Pesco behandlades senast i EU-nämnden inför Europeiska rådet den 18 oktober. Pesco behandlades senast i utrikesutskottet den 28 september och i försvarsutskottet den 21 september. Läs pressmeddelande

Försvarsminister Peter Hultqvist håller sig med en huvudprincip: vi gör allt som Natobegär bara vi, formellt, slipper undan medlemskap.

Hultqvist-doktrinen illustreras av den dagsaktuella mångmiljardbeställningen av ett svenskt luftförsvarssystem. Valet stod mellan amerikanska Patriot-systemet och det europeiska(fransk/italienska) SAMP/T…

Patriot-systemet kallas av experter för föråldrat och betraktas som dyrare än den europeiska konkurrentens. Den bedömningen gjorde också Försvarets materielverk (FMV) efter noggranna analyser. Raytheon har därför, i samverkan med Trump-administrationen, drivit en hård lobbyverksamhet, främst riktad mot Peter Hultqvist. Vapenbolagets chef Thomas A Kennedy skrev, mot krigsindustrins alla affärsprinciper, ett privatbrev till Hultqvist: ”Jag är mycket uppmuntrad av att höra att Patriot övervägs av Sverige”.

Trumps försvarsminister James Mathis bjöd Hultqvist till USA för samtal. Därefter blev FMV:s kritiska rapport om Patriot till makulatur, lika poänglös som president Macrons försök att förmå Sverige ingå i ett tänkt EU-försvar och i en europeisk försvarsindustri. I valet mellan Nato och EU tvekar inte Hultqvist. Han besegrade finans- och utrikesministern…

Patriot-systemet är en fundamental del av Nato:s militära uppbyggnad. Det installeras i Litauen och Rumänien och finns i Polen. Den amerikanske försvarsministern, på blixtbesök i Helsingfors häromdagen, klargjorde för de svenska och finska försvarsministrarna vad som gäller: Patriot ska vara norra och östra Europas luftvärnssystem. Hultqvist lovade betala startavgiften för Sverige: tio miljarder. Läs artikel

Som grannar i Östersjön har Sverige och Tyskland ett hav mellan sig. Samma hav förbinder också länderna genom handel och olika samarbeten. Den svenska och tyska marinen har inlett ett fördjupat samarbete som startar med ett svenskt örlogsbesök av Tredje sjöstridsflottiljen i Kiel under denna vecka.

Exakt i vad samarbetet ska bestå av ska nu diskuteras. Det kan omfatta exempelvis personalutbyte eller att man använder varandras utbildningsanläggningar. Oavsett vad detta mynnar ut i så ligger samarbete i tiden, inte bara för Sverige utan för andra nationer. Läs pressmeddelande

Sverige, Finland och USA möttes på tisdagen i Helsingfors för första gången i ett trepartssamtal om säkerhetsläget runt Östersjön.

– Det är klart att det är en säkerhetspolitisk signal att ha den här dialogen, säger försvarsminister Peter Hultqvist till SvD…

Vad handlade mötet om konkret? – Vi talade naturligtvis om situationen i Östersjöområdet och om erfarenheterna från Auroraövningen. Finland planerar att arrangera en liknande övning.

Peter Hultqvist nämnde tre punkter som det nya samarbetet kan komma att kretsa kring. – Det är övningsverksamhet, interoperabilitet och säkerhetsläget i vår del av Europa.

Vad kan det här få för betydelse? – Det är väldigt bra att Sverige och Finland för ett gemensamt resonemang med USA eftersom vi båda har ett Statement of Intent (läs: avsiktsförklaring, reds anm) om försvarssamarbete med USA. Läs artikel

Sveriges beslut om att köpa luftvärnssystem från USA i stället för en europeisk variant är en tydlig signal. Men kostnaden lär bli större än vad som sägs och risken är att systemet tränger undan annan verksamhet i Försvaret, säger en expert.

– Jag är väl inte så förvånad egentligen, det är ett system som används av andra europeiska länder, som Tyskland och Polen, vilket gör det lättare att samarbeta när grannar har ett sådant system, säger Stefan Ring, militärstrategisk expert verksam vid Försvarshögskolan.

Försvarsminister Peter Hultqvist (S) hävdar att Försvarsmaktens rekommendation låg bakom valet, något inte Stefan Ring köper fullt ut.

– Jag upplever väl ändå att man ytterligare vill förstärka samarbetet med USA. Och det är inte minst viktigt när utrikesdepartementet och försvarsdepartementet har lite olika agendor för vår säkerhetspolitik…

Samtidigt uttrycks från politiskt håll, även från Hultqvist, en viss oro för att det nya systemet kan bli en gökunge som tränger undan annan försvarsverksamhet. JAS Gripen och Patriot kan ta mycket pengar från armén och marinen…

Dessutom finns en risk i att Sverige blir alltför beroende av amerikansk försvarsindustri och om man beaktar det hade det varit bättre att satsa på det fransk-italienska alternativet, säger Stefan Ring. Läs artikel

Försvarsministrarna i det säkerhets- och försvarspolitiska forumet Norra gruppen möttes i Helsingfors den 7 november. Inbjuden till mötet, som bland annat diskuterade hur försvarssamarbetet kan utvecklas, var också den amerikanska försvarsministern James Mattis.

Norra gruppen initierades av Storbritannien 2010 och omfattar de nordiska och baltiska länderna samt Nederländerna, Polen, Storbritannien och Tyskland. Norra gruppen möts vanligtvis på försvarsministernivå två gånger per år och lika ofta på Defence Policy Director-nivå. Även andra möten, som till exempel på vice försvarschefsnivå förekommer.

Vid mötet i Helsingfors diskuterade försvarsministrarna bland annat det säkerhetspolitiska läget i norra Europa och de större militära övningar som genomförts under året. På dagordningen stod också samtal om fördjupning av samarbetet inom ett flertal säkerhets- och försvarspolitiska områden. Ministrarna enades även om att skapa ett roterande ordförandeskap och en stående agenda för framtida möten.
Till mötet var också USA:s försvarsminister James Mattis inbjuden.

Diskussioner hölls bland annat om att utveckla samarbetet på regional och europeisk nivå. I samband med Mattis besök hölls också ett trepartsmöte mellan USA, Finland och Sverige. Läs pressmeddelande

SD riktar kritik mot valet av det amerikanska luftvärnssystemet Patriot. Partiet hävdar att konkurrenten Samp/T är bättre och skulle gynna svensk försvarsindustri.

Sverigedemokraten Roger Richtoff, ledamot i försvarsutskottet, tycker att regeringens och Alliansens val av Patriot är ”fullständigt obegripligt”.

– Detta är ett system som inte har någon utvecklingspotential. Det har nått sin topp, säger han.

Fransk-italienska Samp/T är modernare och skulle, enligt SD, kunna användas med svensk radar om Samp/T-systemet utrustas med Aster 30- robotar. Richtoff anser att regeringen och Alliansen säger nej till att satsa på svensk försvarsindustri när man väljer Patriot. Han uppger också att Patriot inte kan monteras på stridsfartyg.

– Skjuter man av en Patriotrobot så blir det hål i botten, säger Richtoff. Läs artikel

Försvarsmakten har inför beslutet genomfört en militärstrategisk analys av hotbild, kravställning, ekonomi, leveranssäkerhet, vidmakthållande samt prioriteringar och ambitioner avseende internationellt samarbete. Mot denna bakgrund har Försvarsmakten förordat att en offert inhämtas från USA.
– Patriot har idag många användare. Detta ger goda förutsättningar till internationell samverkan med USA och andra länder och vi kan dela framtida utvecklingskostnader. Det är ett beprövat och färdigutvecklat system som lever upp till våra höga krav på operativ förmåga och leveranssäkerhet, säger arméchef Karl Engelbrektson.

Dagens regeringsbeslut är ett steg på vägen mot den största förstärkningen av svenskt luftvärn på ett halvsekel.
– Omvärldsutvecklingen visar att tillgång till luftvärn med medellång räckvidd är väsentligt för Sveriges säkerhet. Vi måste ha förmågan att kunna möta angrepp med taktiska ballistiska missiler och bekämpa ett stort antal mål samtidigt, inklusive stridsflyg, säger Karl Engelbrektso. Läs pressmeddelande

FMV skriver om beslutet: Affären är beräknad till drygt 10 miljarder kronor.

FMV kommer att överlämna ett så kallat Letter of Request for a government-to-government Letter of Offer and Acceptance till amerikanska ambassaden. Därmed är en process igångsatt som resulterar i att Sverige får en detaljerad offert.

– Det som händer nu närmast är att FMV startar samtal med våra amerikanska motparter och väntar in deras offert. Eftersom detta av USA klassificeras som så kallat Foreign Military Sales (FMS) av känslig materiel, så kommer också affären att notifieras i den amerikanska kongressen, säger Joakim Lewin, FMV.

– Vi har en ganska utmanande tidsplan. Samtidigt är det viktigt att ta den tid som behövs, så alla detaljer kring teknik, prestanda, tid och kostnader blir rätt. Det här är en omfattande investering i det svenska försvaret samt början på ett långsiktigt samarbete mellan Sverige och USA inom luftvärnsområdet, där våra diskussioner inte ens har börjat, avslutar Joakim Lewin. Läs pressmeddelande

En klar majoritet av finländarna motsätter sig ett medlemskap i försvarsalliansen Nato.

Enligt Helsingin Sanomats opinionsmätning säger 59 procent nej till ett medlemskap, medan bara 22 procent är för. Av de tillfrågade har 19 procent ingen åsikt i frågan. Natomotståndet dominerar inom alla befolkningsgrupper, oberoende av om man delar upp folket enligt ålder, kön, boningsort, arbete eller utbildningsnivå. Bland partianhängarna finns ändå ett undantag: de som stöder Samlingspartiet är för ett Natomedlemskap med knapp marginal. Bland anhängarna till de övriga partierna är nej-sidan klart starkare än ja-sidan.

I gallupen ställdes också frågan hur Finland ska göra om Sverige går med i Nato.

Sveriges agerande hade ändå ingen större inverkan på finländarnas åsikter. 52 procent anser att Finland borde stanna utanför Nato även om Sverige går med, medan 33 procent anser att Finland i så fall borde göra som Sverige…

Stödet för ett Natomedlemskap har minskat något under de senaste åren. I Helsingin Sanomats senaste mätning år 2014 sade 26 procent ja till Nato. Läs artikel

Sverige är åter på väg in i ett meningslöst krig i Afghanistan med USA och Nato som tongivande krigsherrar. Det är mycket sorgligt. Liksom tidigare lägger regeringen dimridåer kring ett fortsatt krig, skriver ett flertal debattörer.

Sverige har deltagit i USA:s och Natos krig i Afghanistan i mer än femton år. Nu vill regeringen att riksdagen skall besluta om en fortsättning av kriget. Vi trodde inte att detta var möjligt efter det att regeringens egen utredare dömde ut den tidigare svenska krigsinsatsen som ett totalt misslyckande. Den norska utredningen om kriget kom fram till samma slutsatser. Vi trodde att Sverige fått nog av krig i Afghanistan.

Regeringen föreslår i propositionen av den 26 oktober 2017 att riksdagen skall besluta om fortsatt 50 svenska militärer i Afghanistan. Det hävdas att Sverige skall fortsätta av sociala och humanitära skäl. Att vi också i det nya engagemanget skall ha en icke stridande trupp där. Men detta är i dag en fiktion som inte har den minsta trovärdighet. Sverige skall delta under Natos ledning och befäl i ett återupptaget storskaligt krig. Efter president Donald Trumps tal i augusti i år finns inte längre något tvivel om saken. Läs artikel