Redaktionen

Står stabiliteten på spel? demokraatti.fi

av

Bokanmälan: Vakaus vaakalaudalla. Ajatuksia turvallisuuspolitiikkamme suunnasta.  toim. Timo Hakkarainen. Into kustannus, 2017. 287 sidor.

Nästan gång jag hör påståendet att Nato-motståndarna inte engagerar sig i den säkerhetspolitiska debatten viftar jag med denna pamflett och ber om kommentarer, skriver Folke Sundman om den nya antologin om stabilitet och säkerhetspolitik…

Denna höst nämligen utgivits  en pamflett med titeln VAKAUS VAAKALAUDALLA , Ajatuksia turvallisuuspolitiikkamme suunnasta (Stabiliteten i vågskålen. Tankar om vår säkerhetspolitisk riktning). Antologin är redigerad av journalisten Timo Hakkarainen, och innehåller bidrag av bl.a. Erkki Tuomioja, Seppo Kääriäinen, Gustav Hägglund, Matti Klinge, Heikki Talvitie och Esko Seppänen, för att nämna de mest kännspaka namnen bland skribenterna. Maarit Feldt-Ranta och Larserik Häggman, som skrivit en artikel om Nordens roll, inte att förglömma.

Med tanke på det konstanta gnället om brist på seriösa debattinlägg från den här åsiktsriktningen är det något förvånande att den här pamfletten åtminstone hittills nästan helt ignorerats i ledande media och den allmänna debatten…

Den svenska ambassadören Mats Bergquists inlägg hör till höjdpunkterna i pamfletten. Det är en uppdaterad version av Bergquists bidrag till den svenska pamfletten Bevara alliansfriheten som utkom 2014 och diskuterar hindren för svenska och finländskt medlemskap i Nato.

Det avslutande och mest övergripande bidraget till pamfletten står Erkki Tuomioja för. Han utgår från hur geopolitiken och realpolitiken historiskt har präglats Finlands säkerhetspolitiska val, och hur vi strävat till att anpassa detta arv till nya förhållanden, samt hur det ökande ömsesidiga beroendet stater emellan radikalt har påverkat politikens förutsättningar. Han redogör också ingående för de tankegångar som ligger bakom den fortsättningsvis oförändrade konklusionen, att  Finland har större fördelar av att stå utanför Nato än att ta det avgörande steget och ansöka om medlemskap. Läs presentationen

 

 

 

Nato bereder sig för insatser världen över?

av

Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg förklarade den 31 oktober att Nato står solidariskt med Asia-Pacific-regionen.

Uttalandet kom efter ett tredagarsbesök i Japan. ”Det är dags för det internationella samfundet att skicka en klar, enad och stark respons”, sade Stoltenberg och underströk vikten av att stå fast vid sanktionerna mot Nordkorea. Nato-chefen och Japans premiärminister Shinzo Abe var överens om att utveckla ett nytt samarbetsprogram innefattande cyberförsvar, marin säkerhet, icke-spridning av kärnvapen samt terroristbekämpning. Under sitt besök i Japan beskrev Stoltenberg hur säkerhetsfrågorna numera är globala och krävde att Nordkorea en gång för alla överger sitt kärnvapenprogram. Under andra dagen av sitt besök förklarade Stoltenberg att ”Nato och Japan är naturliga partners” samt betonade behovet av samarbete . Hotet från Nordkorea var ett globalt hot som krävde en global respons.

Nato har alltsedan mitten av 1990-talet gått in i konflikter som ligger utanför försvaret av alliansens medlemmar. Tydligt kom denna out-of area-politik först till uttryck 1999, då Nato i strid med folkrätten bombade Jugoslavien. Därefter ledde Nato de utländska styrkorna i kriget i Afghanistan (Isaf-styrkan 2003–2014 och sedan RSM från 2015). Nato ledde även bombkriget mot Libyen 2011.

Läs mer

Frykter for landets forsvarsevne med nye kampfly, p4.no

av

Skal Norge ha en solid forsvarsevne må det kuttes i antall nye kampfly.

Det sier forsvarsekspert og pensjonert flaggkommandør, Jacob Børresen.
I morgen lander de tre første av totalt 52 nye F35-kampfly i Norge, med en kostnad på totalt 270 milliarder kroner, skriver Dagsavisen.
Børresen sier til avisen at Norge ikke trenger mer enn 40 fly, og at overskuddet bør gå til å styrke sjøforsvaret og bakkestyrker. Läs artikel

”Fria idéer” som skenade iväg, Viveca Dahl, vasabladet.fi

av

En kommitté på Försvarsministeriet har suttit och tänkt. ”Hur kan den lede ryssen tänkas tänka inför nästa års presidentval i Finland?”..

Ilta-Sanomat publicerade tankarna i måndags och på måndagskvällen dök de upp under tv-­debatten mellan presidentkandidaterna. Kommen­tarerna från debattörerna var inte nådiga. Den ­sittande presidenten, till exempel, sa tämligen rakt ut att säkerhetsexperter med uppgift att förhindra ”trollande” (spridande av tvivelaktiga uppgifter för att uppnå ett visst syfte) nu i stället själva sysslat med just det…

Stämningen kring det ryska hotet är uppeldad­ och det inte helt utan skäl, men desto större ­anledning att ha is i magen. Finland är inte USA ­utan ett litet land som den stora grannen knappast­ satsar väldigt mycket krut på. Debatten inför ­presidentvalet ska föras på finländska premisser, inte utifrån oförankrade. Läs ledaren

Kommer Björnen? Mats Björkenfeldt

av

Jag prenumererar på Svenska Dagbladet och Dagens Industri, men det är först när jag läser Mattias Göranssons bok Björnen kommer (Filter 2017), sidan 352, som jag får reda på att Putin ”tvingas kapa försvarsbudgeten med 25 procent, den mest radikala minskningen sedan 1990-talet” (s. 352). Varför lyfts inte det fram i den svenska debatten, frågar Göransson. Boken är utgiven i rättan stund.

Författarens genomgående vidräkning med till exempel DN:s förmente försvarsexpert Mikael Holmström är övertygande, liksom hans dito med Aftonbladets favoritgeneral, Karlis Neretnieks (s. 355 ff: ”det […finns] (inte) många på Försvarsstaben som tar Karlis Neretnieks på allvar”). Istället lyfter Göransson fram att flertalet officerare delar Hans Blix’ och Sven Hirdmans uppfattning att ”den ryska hotbilden är främst frammanad av en liten högljudd grupp extremister” (s. 360).

Läs mer

Maud Holma von Heijne: Det måste kosta för mycket att angripa Sverige, svd.se

av

Svenskarnas försvarsvilja och vår förmåga att klara av samhällsfunktionerna är avgörande för höja tröskeln för att angrepp på Sverige, skriver Folk och Försvars generalsekreterare Maud Holma von Heijne…

Regeringen och Försvarsmakten gör bedömningen att Sverige inte är det primära målet för en angripare, men att konflikter i vårt närområde kan komma att involvera oss. I så fall är inte bara det militära försvarets kapacitet av betydelse, utan folkets försvarsvilja och vår förmåga att klara av samhällsfunktionerna är avgörande för vår tröskeleffekt, d v s upplevelsen hos en motståndare att det ”kostar för mycket” att angripa landet…

Det är en utmaning att komma tillbaka till den folkförankring som fanns förr. Det behövs en omfattande upplysning om vad var och en förväntas klara av i ett läge med höjd beredskap och vad man kan förvänta sig av samhället. Vi behöver tydligt öka medvetenheten hos medborgarna och återuppväcka försvarsviljan. Samtidigt ser man vilken enormt samlande kraft det finns hos folk när kriser händer. Både vid t ex flyktingkrisen 2015 och terrordådet i år på Drottninggatan har vårt folk visat att de ställer upp och är engagerade.

Försvarsmaktens största övning på över 20 år, Aurora 17, har nyligen avslutats. Debatter och diskussioner följde inför övningen. Efteråt har många artiklar handlat om hur folket reagerat positivt på Aurora 17. Många vittnar om det stora besökarantalet på t ex Försvarsdagen på Gärdet i Stockholm och de positiva tilltal och applåder som övande soldater har mötts av ute i landet under övningen…

För att vara trovärdiga måste vi kunna visa att vi att vi vill och är beredda att försvara oss. Först då erhåller vi verkligen tröskeleffekt för ett angrepp mot Sverige. Läs artikel

 

Sveriges feministiska utrikespolitik: Exempel på tre års genomförande, regeringen.se

av

Som första land i världen bedriver Sverige en feministisk utrikespolitik. Syftet är att bidra till jämställdhet och alla kvinnors och flickors fulla åtnjutande av de mänskliga rättigheterna…

Sverige har använt en rad olika plattformar, roller och verktyg för att främja kvinnors och flickors fulla åtnjutande av de mänskliga rättigheterna. Sverige har bland annat exporterat den svenska sexköpslagstiftningen, publicerat landrapporter om mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer i 135 länder, ökat utvecklingssamarbetets fokus på jämställdhet, inklusive genom en ny strategi, samt på olika sätt stöttat civilsamhällets arbete för kvinnor och flickor. Läs pressmeddelande

 

Statsminister Stefan Löfvén, Presentation av Sveriges ordförandeskapsprogram i Nordiska ministerrådet, Helsingfors den 31 oktober 2017, regeringen.se

av

…Det avslutande kapitlet – Ett tryggt och öppet Norden – handlar om det breda säkerhetsbegreppet ur ett nordiskt samhällsperspektiv, med trygghet och öppenhet som ledord.

Sverige vill lyfta och synliggöra de breda säkerhetsfrågorna i Norden med syfte att utbyta erfarenheter och kunskap. Förbättrad interoperabilitet mellan våra länders insatspersonal och resurser för civil säkerhet är en viktig fråga i vårt ordförandeskapsprogram.

Samarbete för att förebygga radikalisering prioriteras, framför allt via det nordiska nätverket Nordic Safe Cities. Ett nytt nordiskt samarbetsprogram för justitiesektorn tas fram under 2018 med fokus på att motverka organiserad brottslighet och terrorism. Vårt samarbete i Norden och med länderna kring Östersjön för att motverka människohandel intensifieras.

I det breda säkerhetsbegreppet ingår även frågor om olika slags hälsohot. Ett exempel är antibiotikaresistens. En framtida ödesfråga som sträcker sig över nationsgränser och påverkar såväl människors och djurs hälsa som miljön. Vårt goda resistensläge ska vi värna och utveckla.

Fria medier och källkritik blir allt viktigare i tider av desinformation och alternativa fakta. Vårt stöd till oberoende medier i Baltikum och till fristäder, utbyten och utbildningar för journalister fortsätter. Läs talet

SD om försvaret: Öka samarbetet med Finland – inte EU, altinget.se

av

Vi bör vara mycket försiktigt med att delta i säkerhets- eller försvarssamarbeten inom ramarna för EU, skriver Björn Söder (SD). Sverige bör inte bidra till att militarisera EU utan bör istället söka regionala samarbeten, främst med Finland.

I mars 2017 gav EU-kommissionen ut en vitbok om EU:s framtid. Som en uppföljning på vitboken presenterade kommissionen en tid senare ett ”diskussionsunderlag” som beskriver det europeiska försvarets framtid och EU:s väg mot att bli en säkerhets- och försvarsunion…

Det tredje och mest långtgående scenariot – kallat ”Gemensamt försvar och gemensam säkerhet” – skulle innebära att EU går mot ett gemensamt försvar och en gemensam säkerhetspolitik samt gemensamma upphandlingar av kapacitet. Inte minst går det tredje scenariot hand i hand med den vision EU-kommissionens ordförande Juncker uttalat: ”Med en egen armé skulle Europa kunna reagera mer trovärdigt på ett hot mot freden i en medlemsstat eller ett grannland” (Reuters World News den 8 mars 2015)…

Regeringspartierna och de borgerliga allianspartierna har tidigare poängterat att de anser att säkerhets- och försvarspolitik är medlemsstaternas kompetensområde, det vill säga ett mellanstatligt projekt. Men trots detta röstade ledamöterna från de svenska allianspartierna i Europaparlamentet för ett införande av ett gemensamt EU-försvar (inkluderande ett militärt EU-högkvarter och fasta militära EU-strukturer) när frågan behandlades i parlamentet den 22 november 2016.

Sverigedemokraterna anser att Sverige bör vara mycket försiktigt med att delta i säkerhets- eller försvarssamarbeten inom ramarna för den europeiska unionen. Sverige bör dessutom inte bidra till att militarisera EU. Istället bör Sverige söka regionala samarbeten, främst med Finland. Läs artikel

Tal vid säkerhetsrådets briefing om fred och säkerhet i Afrika, Margot Wallström, New York, 30 oktober 2017, regeringen.se

av

Stability in Mali is critical for the Sahel as a whole. Supporting the full, inclusive and effective implementation of the peace agreement must remain a priority, not least in view of the upcoming elections. It is our best chance at building a sustained peace, and preventing the further spread of instability. The sanctions regime established pursuant to resolution 2374 should be an active tool in our endeavours to achieve peace and stability in Mali. However, sanctions are not an end in themselves. They are a means of encouraging political momentum…

The collective efforts of the G5 Sahel countries to step up development efforts, and to move towards the full operationalisation of the G5 Sahel Joint Force, are therefore truly commendable. They have our wholehearted support. Considering the complex set of challenges on the ground, the manner in which the force performs its tasks will be critical to its results. Läs talet

Saab får beställning från finska försvaret, svenskverkstad.se

av

Under försvarsövningen Aurora 17, som genomfördes i Sverige, användes utrustningen av både svenska och finska soldater. Försvars- och säkerhetsföretaget Saab har fått en beställning från det finska försvaret gällande leveranser av pansarvärnsvapnet NLAW. Leveranser kommer att ske under 2017.

Det finska försvaret har använt NLAW sedan 2007, då de blev Saabs andra exportkund på systemet. Beställningen innebär att kunden löser ut en option inom ramen för ett tidigare kontrakt gällande leveranser av NLAW, offentliggjort under 2015.

”Intresset för NLAW har ökat enormt de senaste åren. Den här beställningen är ett tydligt bevis på det och vi ser fram emot att leverera ett system med hög kapacitet till det finska försvaret. NLAW ger den enskilde soldaten en unik förmåga att slå ut stridsvagnar, något som inte tidigare funnits”, säger Görgen Johansson, chef för Saabs affärsområde Dynamics.

Under försvarsövningen Aurora 17, som genomfördes i Sverige, användes NLAW av både svenska och finska soldater. Läs artikel

Trassligt svenskt vapenköp, Henrik Borgström, hbl.fi

av

När Finland köper nytt stridsflyg om några år betraktar sig Saab inom Wallenberg-sfären som huvudalternativ till amerikanska tillverkare. I svenskt näringsliv och politik hoppas man att Finland den här gången ska välja utan hänsyn till övergripande säkerhetspolitik.

Men nu ser det ut som om Sveriges populäre försvarsminister Peter Hultqvist (S), tidigare kommunalpolitiker, är på väg att göra självmål…

Två konkurrenter slåss om ordern på drygt tre miljarder euro för utrustning som ska duga i åtminstone 30 år från början av 2020-talet: Amerikanska Patriot (Raytheon) mot fransk-italienska Samp/T-Aster 30 med Airbus som delägare. Försvarets inköpare har hittills undvikit att förorda leverantör. Men det fransk-italienska systemet påstås vara mer modernt och kräver mindre personal. Saab har dessutom möjlighet att bli underleverantör. Försvarsminister Hultqvist visar sig nu efter två USA-resor frälst på det amerikanska systemet, dock inte på grund av pris och prestanda utan av säkerhetspolitiska skäl.

Hultqvist ville i oktober snabbt ta in offert endast från Patriot i USA. Men svenska utrikes- och finansdepartementen har stoppat detta, frågan hänger nu i luften. Vapenköp från USA i hopp om att få bättre skydd från amerikanarna är något som upprepade gånger stört Saabs försök att sälja stridsflyg i övriga Norden. Finland valde på 1990-talet amerikanska Hornet, licensbyggt av Patria, i stället för JAS Gripen. Det misstänktes att Finland den vägen genom köp från USA underförstått ville markera för Ryssland att man tillhör västlägret…

Franska och italienska försvarsministrarna har nu ryckt ut i brev till Peter Hultqvist och pläderat för ett gemensamt EU-luftvärn, alltså samma typ av argument som Saab använder för sitt stridsflyg. Läs artikel