Redaktionen

Svenskarnas försvarsvilja och vår förmåga att klara av samhällsfunktionerna är avgörande för höja tröskeln för att angrepp på Sverige, skriver Folk och Försvars generalsekreterare Maud Holma von Heijne…

Regeringen och Försvarsmakten gör bedömningen att Sverige inte är det primära målet för en angripare, men att konflikter i vårt närområde kan komma att involvera oss. I så fall är inte bara det militära försvarets kapacitet av betydelse, utan folkets försvarsvilja och vår förmåga att klara av samhällsfunktionerna är avgörande för vår tröskeleffekt, d v s upplevelsen hos en motståndare att det ”kostar för mycket” att angripa landet…

Det är en utmaning att komma tillbaka till den folkförankring som fanns förr. Det behövs en omfattande upplysning om vad var och en förväntas klara av i ett läge med höjd beredskap och vad man kan förvänta sig av samhället. Vi behöver tydligt öka medvetenheten hos medborgarna och återuppväcka försvarsviljan. Samtidigt ser man vilken enormt samlande kraft det finns hos folk när kriser händer. Både vid t ex flyktingkrisen 2015 och terrordådet i år på Drottninggatan har vårt folk visat att de ställer upp och är engagerade.

Försvarsmaktens största övning på över 20 år, Aurora 17, har nyligen avslutats. Debatter och diskussioner följde inför övningen. Efteråt har många artiklar handlat om hur folket reagerat positivt på Aurora 17. Många vittnar om det stora besökarantalet på t ex Försvarsdagen på Gärdet i Stockholm och de positiva tilltal och applåder som övande soldater har mötts av ute i landet under övningen…

För att vara trovärdiga måste vi kunna visa att vi att vi vill och är beredda att försvara oss. Först då erhåller vi verkligen tröskeleffekt för ett angrepp mot Sverige. Läs artikel

Som första land i världen bedriver Sverige en feministisk utrikespolitik. Syftet är att bidra till jämställdhet och alla kvinnors och flickors fulla åtnjutande av de mänskliga rättigheterna…

Sverige har använt en rad olika plattformar, roller och verktyg för att främja kvinnors och flickors fulla åtnjutande av de mänskliga rättigheterna. Sverige har bland annat exporterat den svenska sexköpslagstiftningen, publicerat landrapporter om mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer i 135 länder, ökat utvecklingssamarbetets fokus på jämställdhet, inklusive genom en ny strategi, samt på olika sätt stöttat civilsamhällets arbete för kvinnor och flickor. Läs pressmeddelande

…Det avslutande kapitlet – Ett tryggt och öppet Norden – handlar om det breda säkerhetsbegreppet ur ett nordiskt samhällsperspektiv, med trygghet och öppenhet som ledord.

Sverige vill lyfta och synliggöra de breda säkerhetsfrågorna i Norden med syfte att utbyta erfarenheter och kunskap. Förbättrad interoperabilitet mellan våra länders insatspersonal och resurser för civil säkerhet är en viktig fråga i vårt ordförandeskapsprogram.

Samarbete för att förebygga radikalisering prioriteras, framför allt via det nordiska nätverket Nordic Safe Cities. Ett nytt nordiskt samarbetsprogram för justitiesektorn tas fram under 2018 med fokus på att motverka organiserad brottslighet och terrorism. Vårt samarbete i Norden och med länderna kring Östersjön för att motverka människohandel intensifieras.

I det breda säkerhetsbegreppet ingår även frågor om olika slags hälsohot. Ett exempel är antibiotikaresistens. En framtida ödesfråga som sträcker sig över nationsgränser och påverkar såväl människors och djurs hälsa som miljön. Vårt goda resistensläge ska vi värna och utveckla.

Fria medier och källkritik blir allt viktigare i tider av desinformation och alternativa fakta. Vårt stöd till oberoende medier i Baltikum och till fristäder, utbyten och utbildningar för journalister fortsätter. Läs talet

Vi bör vara mycket försiktigt med att delta i säkerhets- eller försvarssamarbeten inom ramarna för EU, skriver Björn Söder (SD). Sverige bör inte bidra till att militarisera EU utan bör istället söka regionala samarbeten, främst med Finland.

I mars 2017 gav EU-kommissionen ut en vitbok om EU:s framtid. Som en uppföljning på vitboken presenterade kommissionen en tid senare ett ”diskussionsunderlag” som beskriver det europeiska försvarets framtid och EU:s väg mot att bli en säkerhets- och försvarsunion…

Det tredje och mest långtgående scenariot – kallat ”Gemensamt försvar och gemensam säkerhet” – skulle innebära att EU går mot ett gemensamt försvar och en gemensam säkerhetspolitik samt gemensamma upphandlingar av kapacitet. Inte minst går det tredje scenariot hand i hand med den vision EU-kommissionens ordförande Juncker uttalat: ”Med en egen armé skulle Europa kunna reagera mer trovärdigt på ett hot mot freden i en medlemsstat eller ett grannland” (Reuters World News den 8 mars 2015)…

Regeringspartierna och de borgerliga allianspartierna har tidigare poängterat att de anser att säkerhets- och försvarspolitik är medlemsstaternas kompetensområde, det vill säga ett mellanstatligt projekt. Men trots detta röstade ledamöterna från de svenska allianspartierna i Europaparlamentet för ett införande av ett gemensamt EU-försvar (inkluderande ett militärt EU-högkvarter och fasta militära EU-strukturer) när frågan behandlades i parlamentet den 22 november 2016.

Sverigedemokraterna anser att Sverige bör vara mycket försiktigt med att delta i säkerhets- eller försvarssamarbeten inom ramarna för den europeiska unionen. Sverige bör dessutom inte bidra till att militarisera EU. Istället bör Sverige söka regionala samarbeten, främst med Finland. Läs artikel

Stability in Mali is critical for the Sahel as a whole. Supporting the full, inclusive and effective implementation of the peace agreement must remain a priority, not least in view of the upcoming elections. It is our best chance at building a sustained peace, and preventing the further spread of instability. The sanctions regime established pursuant to resolution 2374 should be an active tool in our endeavours to achieve peace and stability in Mali. However, sanctions are not an end in themselves. They are a means of encouraging political momentum…

The collective efforts of the G5 Sahel countries to step up development efforts, and to move towards the full operationalisation of the G5 Sahel Joint Force, are therefore truly commendable. They have our wholehearted support. Considering the complex set of challenges on the ground, the manner in which the force performs its tasks will be critical to its results. Läs talet

När Finland köper nytt stridsflyg om några år betraktar sig Saab inom Wallenberg-sfären som huvudalternativ till amerikanska tillverkare. I svenskt näringsliv och politik hoppas man att Finland den här gången ska välja utan hänsyn till övergripande säkerhetspolitik.

Men nu ser det ut som om Sveriges populäre försvarsminister Peter Hultqvist (S), tidigare kommunalpolitiker, är på väg att göra självmål…

Två konkurrenter slåss om ordern på drygt tre miljarder euro för utrustning som ska duga i åtminstone 30 år från början av 2020-talet: Amerikanska Patriot (Raytheon) mot fransk-italienska Samp/T-Aster 30 med Airbus som delägare. Försvarets inköpare har hittills undvikit att förorda leverantör. Men det fransk-italienska systemet påstås vara mer modernt och kräver mindre personal. Saab har dessutom möjlighet att bli underleverantör. Försvarsminister Hultqvist visar sig nu efter två USA-resor frälst på det amerikanska systemet, dock inte på grund av pris och prestanda utan av säkerhetspolitiska skäl.

Hultqvist ville i oktober snabbt ta in offert endast från Patriot i USA. Men svenska utrikes- och finansdepartementen har stoppat detta, frågan hänger nu i luften. Vapenköp från USA i hopp om att få bättre skydd från amerikanarna är något som upprepade gånger stört Saabs försök att sälja stridsflyg i övriga Norden. Finland valde på 1990-talet amerikanska Hornet, licensbyggt av Patria, i stället för JAS Gripen. Det misstänktes att Finland den vägen genom köp från USA underförstått ville markera för Ryssland att man tillhör västlägret…

Franska och italienska försvarsministrarna har nu ryckt ut i brev till Peter Hultqvist och pläderat för ett gemensamt EU-luftvärn, alltså samma typ av argument som Saab använder för sitt stridsflyg. Läs artikel

…Forsvarsekspert, flaggkommandør (pensjonert) og Ap-medlem Jacob Børresen er blant dem som har tatt bladet fra munnen. Han reagerer på episoden 13. oktober – der forsvarsministeren hevdet det skulle komme to hundre nye stillinger til Hæren. Hun ga også sin debattmotstander Pål B. Nygaard det glatte lag…

«Svært trange økonomiske rammer i forhold til den krevende oppgaven det er å gjenreise et forsvar som er blitt systematisk bygget ned gjennom 25 år, resulterte i en ufullstendig langtidsplan for Forsvaret all den tid Hæren og HV ikke var utredet, og i en Landmaktproposisjon hvor nedbyggingen av Hæren og HV fortsetter. Det kan synes som en urimelig påstand, all den tid Hæren tilføres betydelig friske midler. Men det står fast at mens Hæren i 1970 hadde en kampstyrke på 350 000 soldater, er antallet nå nede i rundt 15 000. Og det er ingen ting i Landmaktstudien som tilsier at dette antallet vil øke nevneverdig. Tvert imot sitter vi igjen med en såkalt brigade i Nord Norge hvor den ene av de tre manøverbataljonene befinner seg i Sør Norge, og den andre skal på mob-status», skriver den pensjonerte flaggkommandøren på sin Facebook-side.

«Jeg har respekt for utfordringene knyttet til å rette opp dette i en tid hvor oljepengebruken og de offentlige utgiftene må ned. Men denne vanskelig situasjonen fordrer en helt annen ydmykhet og lydhørhet for velbegrunnede motforestillinger og innspill fra opposisjonen, enn den tonedøve, arrogante og skråsikre besserwisser-linjen FD hittil har lagt seg på. Det er ingen ting historisk i Regjeringens økning av forsvarsbudsjettet. Vi snakker om en høyst nødvendig, men sørgelig utilstrekkelig endring av en nedadgående budsjettrend som truet med å rasere Forsvaret fullstendig».

Aldrimer.no har to ganger bedt Forsvarsdepartementet (FD) og en gang bedt Utenriksdepartementet (UD) om svar. Vi har verken fått noen avklaring om de faktuelle forhold i saken, eller noe intervju med Ine Eriksen Søreide. FD har riktig nok henvist oss – uoffisielt og foreløpig – til side 23 i regjeringens landmaktproposisjon. Läs artikel

Norges nye forsvarsminister er ikke i tvil om at han kommer til å gjøre en god jobb. Frank Bakke-Jensen (52) innrømmer likevel en svakhet…

Bakke-Jensen har tidligere sagt at Norge har vært for naiv overfor Russland. Han understreker samtidig at det er viktig å vise det mangfoldige forholdet Norge har til sitt naboland.

– Vi har en litt spisset forsvarspolitisk situasjon nå, rett og slett på grunn av folkerettsbrudd i Ukraina. Samtidig har Norge et godt samarbeid med Russland innenfor fiskeriforvaltning, miljø, søk- og redningsoppdrag i Nord, og ramser opp flere kulturelle samarbeid mellom befolkningene.

Ifølge nordlendingen er det viktig å se det store bildet når vi skal diskutere Russland.

-Jeg er vokst opp i den kalde krigen. For meg, da jeg var inne til førstegangstjeneste, var Russland noe kaldt, fremmed og forholdsvis farlig på andre siden av grensa. Samtidig har jeg en datter som er 22 år, som har vokst opp med klassekamerater som har enten russisk far eller mor og russisk på ungdomsskolen. For henne er Russland det mest spennende nabolandet vi har.

Den ferske forsvarsministeren sier forholdet til Russland har endret seg opp gjennom årene:

– Jeg pleier å si at det viktigste jeg har lært, er at på hver side av grensen bor det mennesker som oss. Det var ikke forståelsen da jeg var 22 år, men det mener jeg er en viktig del av vårt det bildet vi skal ha av Russland i dag. Läs artikel

…Jim Townsend, som var ansvarig för Europa på Pentagon, vädjade till de långa och solitt byggda vänskapsbanden mellan USA och Europa, och i synnerhet med Sverige. Men frågan är om européerna har skäl att fortsätta lita på en makt som väljer en så nyckfull ledare och som gör så stor skada. Och till och med kanske väljer om honom 2020.

Frågan är också om vi har tid. Amerikaner bor långt bortom haven och kan dra sig tillbaka, vilket är en återkommande impuls. Européer bor omedelbart granne med ett aggressivt Ryssland, med kaoset i Mellanöstern och Nordafrika och har ett helt annat terrorhot i sina städer. Vi måste börja bygga vår egen säkerhet.

Svenskarna brukar ha svårt för att ta världen på allvar, men särskilt Tyskland funderar just nu på vilket ansvar landet ska ta framöver, hur och med vem. Vilken roll ska Sverige spela då? Det är när som helst en stor fråga för den svenska regeringen. Läs ledaren

Idag tecknade FMV avtal med BAE Systems Bofors AB om köp av granater av typen Bonus.