Månad: december 2022

ABC Nyheter møter 54 år gamle Tormod Heier i lokalene til Forsvarets høgskole på Akershus festning i Oslo sentrum. Professoren i militær strategi og forskningslederen ved Stabsskolen har hatt et hektisk år, hvor han nærmest ble kjent for Norges befolkning over natta etter Russlands invasjon av Ukraina 24. februar.

Heier har vært blant ekspertene som har vært mest i mediene, og utspillene hans har til tider blitt kritisert […]

Heier forteller at det som har overrasket han mest med krigen er at Russlands president Vladimir Putin i det hele tatt valgte å gå til krig. Grunnen til at det overrasket Heier er fordi russerne gikk til krig med 190.000 soldater, som ble spredt på tre forskjellige frontavsnitt. Heier mener den russiske invasjonen var naiv.

– Samtidig hadde Ukraina 250.000 soldater, og en militær tommelfingerregel, enten man bor i Moskva eller i Oslo, er at man helst bør være tre ganger så mange soldater når man angriper et annet land. Og når Ukraina hadde 250.000, så burde russerne hatt 750.000 soldater. De manglet litt over en halv million, det var derfor jeg trodde at Putin aldri i verden ville være så dum at han ville ende opp i en hengemyr i Europas nest største land, samt risikere å få USA og et samlet Vesten på nakken. […]

54-åringen har en variert bakgrunn, og har blant annet tjenestegjort i Afghanistan.

– Det var en lærerik opplevelse, men jeg kom hjem som en desillusjonert offiser. Etter hvert valgte jeg å slutte i Forsvaret, fordi jeg mente den måten vi førte krig på gjorde bare vondt verre.

Siden 2009 har Heier vært tilknyttet Forsvarets høgskole. Tidligere har han blant annet jobbet i Etterretningstjenesten og Forsvarsdepartementet. […]

– Anser du deg selv som kontroversiell?

Heier tenker seg om og drar på svaret i mange sekunder før han svarer:

– Jeg tror enkelte vil se på meg som kontroversiell. Det er veldig mange i dette landet som er opptatt av å ikke kritisere USA og Nato. I tillegg er vi veldig opptatt av å kritisere Russland. Jeg har satt som et mål i seg selv å bare komme opp med ulike perspektiver. Hvis det er mange perspektiver som bare går i retning for USA og Nato og anti-Russland, så er det ett poeng i seg selv å få frem andre sider av saken også. Dette er et fagfelt hvor det ikke er to streker under svaret, svarer en svært engasjert Heier. Läs  intervjun

Gunshots were fired in an area in northern Kosovo where NATO troops were patrolling on Sunday, officials with the trans-Atlantic military alliance said.

While no injuries were reported, the incident comes at a time of heightened ethnic tensions in the region between local Serbs and Kosovar authorities. The spat initially began over Kosovo banning Serbian license plates.

NATO’s mission in Kosovo, KFOR, confirmed that shots were fired in the area of Zubin Potok, close to the border with Serbia.

KFOR said in a statement that the NATO patrol vehicle was undamaged and there were no injuries. Further details on the shooting were unclear. NATO did not comment on where the shots came from. NATO has bolstered its presence in northern Kosovo to maintain the fragile peace, with over 3,700 troops in the country.

Earlier on Sunday, some Serbian media reported that ”fighting” had broken out after Kosovar authorities attempted to dismantle a barricade erected by local Serbs. Läs artikel

On December 7, the European Commission proposed a new sanctions package to coerce Russia to end its invasion of Ukraine. After the previous eight sanctions packages, the costs of the sanctions regime for Europe are mounting. With winter approaching and temperatures dropping, and as a direct consequence of severing trade with Russia, Europe is preparing for electricity outages, a lack of lighting and heat, and temporary cuts in internet and mobile service. Yet the war continues, with Russia escalating to a campaign of missile strikes against Ukrainian energy infrastructure.

Indeed, it is the collective nature of the sanctions—the process of their development and implementation—that allows Russia to circumvent the worst of the intended economic pain. Each member of the sanctioning coalition is incentivized to decrease the individual burden felt from severing economic relations with Russia. This not only reduces the effectiveness of the ultimate compromise, but also provides Russia with lead time to adjust to future sanctions and incentivizes Western firms to increase trade with Russia before sanctions are imposed. […]

The other way to increase the sanctions’ leverage is to ensure that Russia can’t adjust to the effects of the sanctions package before it is enforced. This requires getting India and China, as well as other smaller yet key economies, on board with the sanctions regime. To tempt India, at the very least, the West would need to offer oil at a cheaper rate than Russia. Of course, this would be no guarantee of Indian participation; the expected outcome would merely level the playing field with Russia. It is hard to imagine what could get China to agree on a sanctions package against Russia. It is even harder to imagine the West being willing to pay that price. Yet, as long as Russia has viable alternative markets for its key exports and alternative trade partners willing to sell it necessary products, sanctions will not be able to apply sufficient pressure to change Russia’s policy in Ukraine.

To facilitate an end to the war in Ukraine, the West will need to look to alternative tools. At this juncture, diplomacy is the tool most likely to succeed. As Russia has nuclear weapons, even a decisive military victory by Ukraine that pushed Russian troops beyond the border is not a guarantee of war termination. Russia can continue shelling Ukrainian infrastructure from its territory. Moreover, a Ukrainian incursion into Russian territory would carry significant risks of nuclear retaliation. Läs artikel

Over the past 16 years, website WikiLeaks has shaken up politics in the U.S. and other countries by releasing classified government documents and videos related to Washington’s wars in Iraq and Afghanistan and countless other matters that the authorities preferred to keep out of the spotlight.

This work has put Julian Assange, WikiLeaks’ Australian founder, in the crosshairs of the U.S. legal system and those of its allies since 2010. He is currently held in a high-security U.K. prison facing extradition to the U.S. on espionage charges for which he faces a potential sentence of 175 years.

Australian Prime Minister Anthony Albanese deserves applause for calling for an end to Assange’s long legal saga. The intervention this month by Albanese, who took office in May as the first Australian Labor Party prime minister in nine years, could help set in motion the release of Assange, arguably the world’s highest profile prisoner of conscience.

Albanese staked out his position in a comparatively quiet way. He did not hold a news conference or issue a press release, but simply put on record the following in parliament after a member raised a question about Assange’s case: ”My position is clear and has been made clear to the U.S. administration: That it is time that this matter be brought to a close.”

No other Australian political leader has been so clear-eyed. Läs artikel

Canada filed an addendum on Monday to extend its continental shelf in the Arctic, increasing significantly its overlaps with claims by Russia.

The addition is to Canada’s 2019 partial submission that claimed approximately 1.2 million square kilometres of the Arctic Ocean seabed and subsoil.

“This addendum to that partial submission regarding the outer limits of the continental shelf in respect of the Arctic Ocean covers an additional area of continental shelf extending beyond the limits provided for in that partial submission, encompassing the full length of the Central Arctic Plateau,” the government said in the Dec.19 document filed with the U.N.’s Commission on the Limits of the Continental Shelf.

The United Nations Convention on the Law of the Sea (UNCLOS) gives coastal states a 200 nautical mile continental shelf claim that allows countries the right to exploit resources in the seabed and subsoil of their respective areas.

The activities could be anything from deep seabed mining and fishing, to oil and gas exploration.

Canada has been working on gathering data to support its claims in the Arctic and Atlantic Oceans since 2003. But UNCLOS allows continental shelves to be extended if a state has scientific data to prove that particular underwater geological or geographical features are actually extensions of their continental shelves. Läs artikel

You might have thought David Johnson would be famous by now. He started Johnson’s Russia List (JRL) in 1996, three or four days a week compiling a list of articles about Russia, attaching the articles themselves, and sending it all via email to those who asked for it.  After ten months Sarah Koenig wrote up the controversy surrounding the enterprise in The New York Times: On Johnson’s List, Russia Watchers Watch Each Other.

Of the many ventures that have stirred Internet uproar, David Johnson’s Russia list has been one of the most tempestuous …. Since its debut in May, his list’s vitriolic spats over NATO expansion or the shiftiness of Russia’s presidential pretender, Aleksandr I. Lebed, have deeply irritated some of the world’s leading analysts. But they can’t stop reading it. Läs artikel

JRL finns att läsa här.

Åbo stads protokollchef Mika Akkanen utlyser julfreden den 24 december 2022 kl. 12.

Tillställningens gång enligt bekant mönster:

• kl. 11:57 Vår Gud är oss en väldig borg – psalm 154; 1, 4
• kl. 12 Åbo domkyrkas klocka slår 12. Inledningsfanfar ur marschen Marskalkens silverhorn, komp. Artturi Rope
• Åbo utlyser julfred, protokollchef Mika Akkanen
• Vårt land (1. finska, 1. svenska, 2. finska)
• Björneborgarnas marsch

Yle sänder utlysningen av julfreden som både på tv och i radio. Den kan också ses via nätet.

Utlysningen av julfreden är en tradition som inleder julfirandet och som officiellt förklarar julen inledd. Från traditionens första århundraden finns inga exakta formuleringar bevarade, men det centrala innehållet har bevarats: den höglästa utlysningen påminner om att julfreden börjar, den uppmanar till att tillbringa högtiden i god sämja, hotar dem som bryter mot freden med stränga straff och önskar god jul.

Utlysningen av julfreden i Åbo är en näst intill oavbruten, 700 år lång tradition som upprätthållits sedan 1300-talet. Julfreden har utlysts från Brinkkalahusets balkong sedan 1886. I sin nuvarande form har julfreden utlysts sedan 1903.

Julfreden utlystes förmodligen inte

• under stora ofreden 1712–1721,
• möjligtvis under 1809–1815,
• under milisstrejken 1917
• och på grund av rädslan för flygbombningar 1939.

Julfreden utlyses kl. 12 på julafton på Gamla Stortorget på finska och svenska. Utlysningen av julfreden i Åbo har sänts i radio sedan 1935. Tv-sändningarna startade 1983 i Finland och från och med 1986 sänds utlysningen av julfreden på tv också i Sverige. Numera kan man följa med utlysningen av julfreden i direktsändning via webben över hela världen.

[…]Strax efter den ryska invasionen gjorde Magdalena Andersson analysen att ett svenskt Natomedlemskap riskerade att destabilisera läget i ”den här delen av Europa” och bidra till ökad spänning, för att senare komma fram till att det bästa för svensk säkerhet är ett medlemskap i Nato.
– För mig var det faktum att vi fick säkerhetsförsäkringar väldigt viktigt för beslutet att det var rätt att ansöka om medlemskap i Nato. När historien beskrivs har det fått lite lite utrymme, hur viktigt det var.
Vilka säkerhetsförsäkringar tänker du på?
– USA, Storbritannien, Tyskland, Frankrike, de nordiska länderna. Det var viktigt att vi skulle ha den tryggheten under den här processen. Jens Stoltenberg var den som var optimistisk om att det här skulle ta några månader. Vår bedömning var ju att det kan ta ett år.
Magdalena Andersson håller inte med om beskrivningen att Socialdemokraternas säkerhetspolitiska linje inte höll när det blev skarpt läge med ett krig i Sveriges närområde.
– Det har uppenbarligen varit en bra linje, eftersom vi har undvikit krig och konflikt i flera hundra år. Med det sagt befinner vi oss i en annan verklighet än vi gjorde tidigare. Vi har haft en lång period där vi har närmat oss Nato och har haft ett väldigt djupt samarbete. På så sätt är steget mindre än om man hade fattat ett sådant här beslut på 70-talet.
Även om det pågår ett samarbete med Nato är det ju en avgörande förändring av Socialdemokraternas politik att vilja söka medlemskap i Nato.
– Ja och så klart också i nära samarbete med Finland. Det är klart att när diskussionen också svängde i Finland, så påverkade det det svenska ställningstagandet. Det var verkligen en parallell process som vi och Finland hade.
Var det Finland som styrde ert ställningstagande?
– Nej, det tycker jag inte. Däremot, att Finland ändrar sig gör att ett argument för att inte gå med i Nato faller bort. Det gör att vår kalkyl blir annorlunda.
Magdalena Andersson söker efter orden när hon ska förklara varför hon svarar nej på frågan om Socialdemokraternas säkerhetspolitik inte höll när det blev skarpt läge, när Ryssland invaderade Ukraina.
– Jag skulle inte hålla med om det påståendet. Jag vet att jag tänkte mycket på det under våren och skulle nog egentligen behöva gå tillbaka för att komma på varför jag svarar nej på den frågan. Den var prövad i skarpt läge under andra världskriget. Då fanns i och för sig inte Nato. Man kan också säga att den svenska socialdemokratins linje har heller aldrig prövats när det uppstod en Natodiskussion i Finland. Den finska debatten gjorde ju att ett svenskt ställningstagande hamnade i en annan situation.
När intervjun är avslutad har Magdalena Andersson kommit fram till hur hon egentligen ville svara på frågan:
– Varför håller jag inte med om påståendet att vår politik inte höll i ett skarpt läge? Jo, för vi vet inte hur många skarpa lägen som har undvikits tack vare den politik vi har fört. Läs intervjun

In November 2022, General Mark Milley, chairman of the U.S. Joint Chiefs of Staff, sent shock waves through Western capitals when he declared that the war in Ukraine is unwinnable by purely military means. Milley suggested that Ukraine is now in a position of strength and that this winter might be the moment to consider peace talks with Russia. He also recalled World War I, when the adversaries’ refusal to negotiate led to millions of additional deaths, suggesting that failure to “seize” the moment could lead to greatly more human suffering. His remarks challenged not only the position of Kyiv but also that of many of its Western backers, including Poland, the Baltics, North America, and the United Kingdom, which have endorsed Ukraine’s pursuit of complete military victory. […]

But a grinding war of attrition has already been hugely damaging for Ukraine and the West, as well as for Russia. Over six million Ukrainians have been forced to flee, the Ukrainian economy is in freefall, and the widespread destruction of the country’s energy infrastructure threatens a humanitarian catastrophe this winter. Even now, Kyiv is on financial life support, maintaining its operations only through billions of dollars of aid from the United States and Europe. The costs of energy in Europe have risen dramatically because of the disruption of usual oil and gas flows. Meanwhile, despite significant setbacks, Russian forces have regrouped and have not collapsed. Läs artikel