[…]Strax efter den ryska invasionen gjorde Magdalena Andersson analysen att ett svenskt Natomedlemskap riskerade att destabilisera läget i ”den här delen av Europa” och bidra till ökad spänning, för att senare komma fram till att det bästa för svensk säkerhet är ett medlemskap i Nato.
– För mig var det faktum att vi fick säkerhetsförsäkringar väldigt viktigt för beslutet att det var rätt att ansöka om medlemskap i Nato. När historien beskrivs har det fått lite lite utrymme, hur viktigt det var.
Vilka säkerhetsförsäkringar tänker du på?
– USA, Storbritannien, Tyskland, Frankrike, de nordiska länderna. Det var viktigt att vi skulle ha den tryggheten under den här processen. Jens Stoltenberg var den som var optimistisk om att det här skulle ta några månader. Vår bedömning var ju att det kan ta ett år.
Magdalena Andersson håller inte med om beskrivningen att Socialdemokraternas säkerhetspolitiska linje inte höll när det blev skarpt läge med ett krig i Sveriges närområde.
– Det har uppenbarligen varit en bra linje, eftersom vi har undvikit krig och konflikt i flera hundra år. Med det sagt befinner vi oss i en annan verklighet än vi gjorde tidigare. Vi har haft en lång period där vi har närmat oss Nato och har haft ett väldigt djupt samarbete. På så sätt är steget mindre än om man hade fattat ett sådant här beslut på 70-talet.
Även om det pågår ett samarbete med Nato är det ju en avgörande förändring av Socialdemokraternas politik att vilja söka medlemskap i Nato.
– Ja och så klart också i nära samarbete med Finland. Det är klart att när diskussionen också svängde i Finland, så påverkade det det svenska ställningstagandet. Det var verkligen en parallell process som vi och Finland hade.
Var det Finland som styrde ert ställningstagande?
– Nej, det tycker jag inte. Däremot, att Finland ändrar sig gör att ett argument för att inte gå med i Nato faller bort. Det gör att vår kalkyl blir annorlunda.
Magdalena Andersson söker efter orden när hon ska förklara varför hon svarar nej på frågan om Socialdemokraternas säkerhetspolitik inte höll när det blev skarpt läge, när Ryssland invaderade Ukraina.
– Jag skulle inte hålla med om det påståendet. Jag vet att jag tänkte mycket på det under våren och skulle nog egentligen behöva gå tillbaka för att komma på varför jag svarar nej på den frågan. Den var prövad i skarpt läge under andra världskriget. Då fanns i och för sig inte Nato. Man kan också säga att den svenska socialdemokratins linje har heller aldrig prövats när det uppstod en Natodiskussion i Finland. Den finska debatten gjorde ju att ett svenskt ställningstagande hamnade i en annan situation.
När intervjun är avslutad har Magdalena Andersson kommit fram till hur hon egentligen ville svara på frågan:
– Varför håller jag inte med om påståendet att vår politik inte höll i ett skarpt läge? Jo, för vi vet inte hur många skarpa lägen som har undvikits tack vare den politik vi har fört. Läs intervjun
