Försvaret beställer fler robotar från USA, svd.se

Försvarets materielverk (FMV) har gjort en ny beställning av robotar till luftvärnssystemet Patriot från USA, rapporterar SVT Nyheter.

Systemet, som inom det svenska försvaret går under benämningen luftvärnssystem 103, klarar bland annat av att bekämpa kryssningsrobotar. Fyra eldenheter beställdes från USA för fyra år sedan och har sedan dess levererats till Försvarsmakten. Hur många robotar som nu har beställts och vad de kostar är hemligt.

– De kommer att levereras i omgångar under de närmaste åren, säger Christer Mellgren, projektledare för luftvärnssystem 103 vid FMV, till SVT.

USA har tidigare beviljat ett tillstånd som medger en försäljning av högst 300 robotar till Sverige. Läs artikel

Utrikesministeriets redogörelse för Finlands verksamhet i Afghanistan överlämnad till riksdagen, valtioneuvosto.fi

Utrikesministeriet har lämnat en redogörelse för Finlands verksamhet i Afghanistan 2001–2021 till riksdagens utrikesutskott.

I redogörelsen ges en kortfattad helhetsbild av Finlands militära verksamhet, krishantering och utvecklingssamarbete i Afghanistan, och bedöms verksamhetens mål, resultat och genomslagskraft. I redogörelsen ingår också ett separat avsnitt om evakueringsinsatsen i augusti 2021.

Finlands deltagande i verksamheten i Afghanistan var en del av det internationella samfundets verksamhet. Finlands mål var att stabilisera säkerhetsläget i Afghanistan, främja Afghanistans återuppbyggnad, hållbara utveckling och mänskliga rättigheter, förbättra den internationella säkerheten och Finlands nationella säkerhet och stärka Finlands och EU:s internationella ställning och aktiva roll. Verksamheten i Afghanistan var på många sätt speciell och skedde i extremt svåra förhållanden under hela närvarotiden.

”Deltagandet i verksamheten i Afghanistan stärkte Finlands internationella partnerskap och Finlands ställning som en ansvarstagande, trovärdig och pålitlig aktör. Att delta i det internationella samfundets verksamhet i Afghanistan var också en viktig lärorik upplevelse som har påverkat såväl arbetet med att utveckla vår lagstiftning om krishantering och genomföra utvecklingssamarbetet som försvarsmaktens verksamhet. De viktigaste målen uppnåddes inte fullständigt eller på ett hållbart sätt, men många av de uppnådda utvecklingsresultaten är av sådan art att ingen kan bortse från dem”, säger utrikesminister Pekka Haavisto. Läs pressmeddelandet

Turkiet: Inga framsteg i Sveriges ansökan till Nato, svt.se

Turkiet uppskattar den svenska regeringens vilja att utveckla relationen mellan länderna. Det säger Turkiets utrikesminister Mevlut Cavusoglu på en presskonferens. Men inga konkreta framsteg har hittills nåtts i förhandlingarna om Sveriges Nato-ansökan.

– Mitt intryck är att Turkiet successivt förstår hur vårt system är uppbyggt. Men det innebär inte att det inte kommer behövas fler samtal, säger Tobias Billström till SVT Nyheter.

Utrikesminister Tobias Billström (M) har haft ett möte med sin turkiska motsvarighet Mevlut Cavusoglu. Under mötet påpekade Cavusoglu att Turkiet uppskattar Sveriges tagit flera steg mot att närma sig Turkiets krav men att det ”fortfarande finns mycket att göra”. Läs artikel

Turkiets utlämningslista växer – pekar ut 42 personer i Sverige, sverigesradio.se

Turkiet har pekat ut 42 personer med namn, som de vill ha utlämnade från Sverige. Det visar en genomgång som Ekot har gjort av Erdogan-trogna turkiska tidningar.

”Jag känner mig inte trygg”, säger journalisten och författaren Hamza Yalcin, en av de utpekade.

Bland de personer som hittills listats påstås 16 personer ha kopplingar till PKK, 12 personer till Gülenrörelsen, sju personer till olika turkiska vänstergrupper och sju personer för att ha begått kriminella handlingar.

Läs artikel

NATO stepped up pressure on Turkey over navigation in Black Sea straits — lawmaker, tass.com

NATO has stepped up its pressure on Turkey in a bid to make Ankara reconsider its steadfast compliance with the Montreux Convention Regarding the Regime of the Straits, a Turkish lawmaker said on Thursday.

”Lately, NATO stepped up its pressure on Turkey over the alliance’s presence in the Black Sea. The alliance is discontented by Turkey’s strict compliance with the Montreux Convention provisions,” the Aydinlik newspaper quoted Ahmet Berat Conkar, a lawmaker for the ruling Justice and Development Party and a deputy chair of Turkey’s delegation to the NATO Parliamentary Assembly.

According to Conkar, a Turkish parliamentary delegation faced increased pressure during a recent visit to the United States.

”US generals and diplomats placed a special emphasis on the Black Sea. It was guised as concerns over Russia’s growing dominance [in the Black Sea basin], over Black Sea being turned into a ‘Russian lake,’ the Turkish lawmaker said. Läs artikel

Finlands folkförsvar

Utgivarna

Intervjun nedan med finska försvarsmaktens kommendör (motsvarar närmast en svensk ÖB; Finlands president är högste befälhavaren), general Timo Kivinen, är belysande för hur finska försvaret utformas det står i bjärt kontrast mot det svenska försvaret.

Efter kalla kriget valde Finland- att behålla värnpliktsförsvaret, medan politikerna i Sverige i praktiken avvecklade värnplikten och satsade på ett yrkesförsvar. Finland kan snabbt mobilisera cirka 250 000 man och har flerdubbla antalet i reserver. Därmed kunde man vidmakthålla ett starkt territorialförsvar.

Finlands försvar med allmän värnplikt blev relativt billigt, då det inte krävde mer än 10 000 yrkesofficerare, med huvudsaklig uppgift att utbilda värnpliktiga och reservofficerare.

Läs mer

Armén stärker sin förmåga tillsammans med USA, forsvarsmakten.se

Delar ur arméns divisionsstab under ledning av divisionschefen Rickard Johansson besökte under vecka 50 USA-övningen Winter Strike 22. – Vi måste utveckla vår förmåga att strida med större förbandsformationer, såsom division, med hänsyn till ett kommande NATO-medlemskap, säger brigadgeneral Johansson. […]

– Vi har skapat en tydlig relation med 5:e kåren och 1st Infantry Division, och samarbetet kommer fortsätta med syftet att inhämta kunskap och erfarenheter för utveckling av vår egen division, säger brigadgeneral Johansson, och fortsätter:

– Delar av det vi fått oss till livs kommer omsättas direkt i våra metoder och stabsprocesser och andra delar kommer värderas för hur vi ska omhänderta dessa. Vi kan inte direkt överföra de metoder och stabsrutiner som en amerikans division använder sig av, utan kommer implementera det som vi uppfattar passar våra krav och behov ur ett svenskt perspektiv. Läs pressmeddelande

Den ryske försvarsministern berättade om motåtgärder för Finland och Sveriges Nato-medlemskap – ”Jag skulle närma mig det med misstänksamhet”, säger forskaren, yle.fi

Googleöversatt

Rysslands försvarsminister Sergej Shoigu sa på onsdagen att nya väpnade styrkor måste bildas i den nordvästra delen av landet eftersom Nato stärker sin väpnade närvaro vid Rysslands gränser. Enligt den statliga nyhetsbyrån RIA Novosti hänvisade Šoigu specifikt till Natos ”expansion” till Finland och Sverige.

Detta är ännu en utväg, med vilken Ryssland påminner oss om sin inställning till Finlands och Sveriges Nato-ansökningsprocess, säger seniorforskare Jussi Lassila från Utrikespolitiska institutet.

– Låt handlingarna tala för sig själva. Så mycket har hörts från Šoigus mun på vägen att det ska bli intressant att se om snacket leder till konkreta resultat.

På onsdagen berättade Šoigu också om Rysslands avsikter att öka de väpnade styrkornas totala styrka från en miljon till 1,5 miljoner soldater. Enligt Šoigu skulle detta omfatta nästan 700 000 kontraktssoldater. Dessutom bör den övre åldersgränsen för värnpliktiga höjas till 30 år, sa Šoigu. Läs artikel

Terrorstämpling av ryska politiska partier, riksdagen.se

Svar på skriftlig fråga 2022/23:156 besvarad av Utrikesminister Tobias Billström (M).

Björn Söder har frågat mig om jag avser verka för att terrorstämpla de ryska politiska partier som stöder den ryska regimens brutala aggression mot Ukraina och för att partiernas medlemmar ska hamna på sanktionslistor.

Den ryska statsledningens brott mot folkrätten ska utredas och ansvariga måste ställas till svars. Inom den ryska ledningen är det ytterst president Putin som bär ansvaret. Ryska beslutsfattare, inklusive president Putin, bär också ett individuellt straffansvar för aggressionen mot Ukraina. De bär ansvar för den repression som utförs mot den ryska befolkningen.

Sverige har inga nationella terrorismsanktioner utan agerar genom EU och EU:s gemensamma sanktionslista. Regeringen står fast vid att Sverige ska verka för en robust och principfast politik gentemot Ryssland bilateralt och inom EU. Vi kommer fortsätta arbetet med att skärpa sanktionerna mot Ryssland samtidigt som vi värnar enigheten inom EU. Flera medlemmar i Enade Ryssland och Rättvisa Ryssland är redan föremål för riktade sanktioner inom ramen för sanktionsregimen Ukraina territoriell integritet. Den 16 december antog EU också riktade sanktioner mot ryska partier som stödjer Rysslands aggression mot Ukraina.

EU har sedan 2014 infört en rad restriktiva åtgärder mot ryska makthavare. Sverige är drivande för att stärka EU:s sanktioner och öka trycket på Ryssland. Läs svaret

Remarks by President Biden and President Zelenskyy of Ukraine in Joint Press Conference, whitehouse.gov

[…] Now, you say, “Why don’t we just give Ukraine everything there is to give?”  Well, for two reasons.  One, there’s an entire Alliance that is critical to stay with Ukraine.  And the idea that we would give Ukraine material that is fundamentally different than is already going there would have a prospect of breaking up NATO and breaking up the European Union and the rest of the world.

And the other piece of this is, you may recall, one of the reasons why I have spent — well, I won’t tell you the calculation, but I’ve spent several hundred hours face-to-face with our European allies and the heads of state of those countries, and making the case as to why it was overwhelmingly in their interest that they continue to support Ukraine.

They understand it fully, but they’re not looking to go to war with Russia.  They’re not looking for a third World War.  And I think it can all be avoided by making sure that Ukraine is able to succeed in the battlefield.

So, anyway, there’s more to say, but I probably already said too much.  Thank you. Läs referatet 

Maktforskyvning i nordområdene – norske myndigheter på etterskudd? fhs.brage.unit.no

Håvard Klevberg, oberst

• En russisk strategisk fremposisjonering i nordområdene har funnet sted siden 2007-2008. Den har blant annet tatt form av militær opprustning, nye baser, økt aktivitet og moderne våpenteknologier.
• På norsk side ser fremposisjoneringen ut til å ha bli møtt med tilbaketrekking på viktige områder, med manglende oppfølging av NATOs byrdefordeling, redusert forsvar og nedlegging av forsterkningsbaser i  nord.
• For å motvirke maktforskyvningen i nord og å bidra til langsiktig stabilitet, kreves en ny bevissthet om anvendelsen av maktmidler som blant annet internasjonal rett, avskrekking og forsvar.
• Det kreves også ny bevissthet om de avstemmende virkemidlene, som restriksjoner mot norsk og alliert virksomhet i nord, slik at disse ikke svekker maktmidlene, men likevel hindrer uforvarende destabilisering. […]

Norske myndigheter har lagt vekt på utvikling og overholdelse av internasjonal rett, og har konsekvent vært opptatt av gradvis å bygge robuste juridiske fundamenter for å beskytte norske interesser. En regelbasert verdensorden bygget på staters ukrenkelighet har bidratt til å ivareta småstatenes interesser og sikkerhet i møte med stormakter. Norsk linje har vært å forholde seg strengt til internasjonal rett, ikke minst i havområdene. Da den økonomiske sonen på 200 nautiske mil ble etablert, holdt Norge en tilbakeholden profil som også skyldtes sikkerhetspolitiske hensyn. Tilbakeholdenheten hadde hensynta[1]gende kvaliteter i forholdet til Sovjet. Avtalen om delelinjen mellom Russland og Norge i Barentshavet er et annet eksempel på at utvik[1]ling av internasjonal rett krever tålmodighet og kontinuitet. Avtalen om delelinjen ble underteg[1]net i 2010 og ratifisert i 2011. Läs artikel

Zelenskyj togs emot som en hjälte i Washington – Biden: Vi står vid Ukrainas sida så länge det krävs, svenska.yle.fi

[…] Biden kom också med ett efterlängtat besked till ukrainarna. USA har godkänt ett nytt militärt biståndspaket värt 1,85 miljarder dollar som innehåller det avancerade luftvärnssystemet Patriot.

En missilsköld ukrainarna länge begärt. Med hjälp av det effektiva Patriot-systemet kan Ukraina betydligt effektivare försvara sig mot robotattacker och upprätthålla infrastrukturen i landet.

Det kommer ändå att ta tid, åtminstone flera veckor, innan Patriot kan tas i bruk, först ska ukrainarna utbildas att använda det. Det krävs omkring 100 soldater att hantera luftvärnssystemet.

Zelensky var ändå tydlig med att understryka att Patriot-systemet kommer att stärka det ukrainska luftförsvaret väsentligt. Läs artikel