Sverige i stormaktspelet i Mellanöstern

Utgivarna

Sveriges utrikesminister Tobias Billström anser inte att Turkiet bryter mot folkrätten, då man intervenerar militärt med flygbombningar i norra Syrien.

Till Dagens eko 30 november säger Billström att Turkiet har rätt att försvara sig och att alla stater har rätt att slå tillbaka mot terrorism genom att intervenera militärt i andra länder.

Billströms tolkning av folkrätten saknar stöd bland den överväldigande majoriteten av FN:s medlemsstater. Turkiet har inte kunnat visa att Syriens regering stöder de kurdiska väpnade grupperna i norra delen av landet, som av Turkiet anklagas för att utföra terrorattacker mot Turkiet.

Folkrätten är tydlig vad gäller frågan om terrorister. En stat gör sig skyldig till aggression om den skickar eller stöder terroristgrupper som utför attacker mot en annan stat i strid mot FN:s Generalförsamlings resolution 3314, vilket vi kommenterat i ett tidigare inlägg. Syriens regering har tvärtemot tagit avstånd från de separatistiska kurdiska grupperna i norr. Det står naturligtvis Turkiet fritt att slå till mot terrorister som verkar på turkiskt territorium. Det är intern turkisk angelägenhet.

Däremot stöds kurderna i norra Syrien av USA, som därmed underblåser separatism och medverkar till att försvaga den lagliga syriska regeringen och kränker Syriens territoriella integritet. Med stöd av den kurdiska grupperingen YPG (inom paraplyorganisationen SDF) har USA ockuperat oljefälten i nordöstra Syrien och lagt beslag på oljan.

Läs mer

Veckans citat

”Danmark har blivit ett land som främst erbjuder sina militära kapaciteter utanför sitt eget territorium. Landets soldater har varit med på svåra uppdrag i exempelvis södra Afghanistan.

Norge har å andra sidan främst blivit en mottagare av hjälp och aldrig släppt fokus på sitt nationella försvar.

– Jag tror att det är naturligt att Finland kommer bli en typ av mottagare, i och med sin långa gräns mot Ryssland. Men vi i Sverige måste släppa tanken på att vi är någon typ av frontstat. Vi måste inta någon liknande roll som Danmark har gjort, säger Edström.

Han kallar tanken på en framtida rysk landstigning i Sverige som ”befängd” och därför måste landet, i stället för att fokusera på att rusta upp det nationella försvaret, hitta andra uppgifter kopplat till det kollektiva försvaret av Nato.

Den svenska synen på försvaret måste alltså ändras betydligt mer än den finska. Finlands armé kommer fortsättningsvis att fokusera på försvaret av nationen, på grund av Finlands långa landgräns mot Ryssland. Men för den svenska armén blir uppgiften en annan.

– Det är ju inte Sverige vi ska försvara, det är ju Nato. Genom att försvara Natos gränsområden så försvarar vi oss själva.”

Håkan Edström, docent i statsvetenskap och universitetslektor i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan i Stockholm, Svenska Yle 1 december