Ingen ny folkrätt på plats. Anmälan av tre nya böcker.

Mats Björkenfeldt

I den nyutkomna boken The Use of Force in International Law. A Case-Based Approach (red. Tom Ruys och Olivier Corten, Oxford 2018, 961 sidor) analyserar 76 framstående folkrättsexperter 66 olika internationella händelser efter andra världskriget (och dessutom ”Carolina Incident” som utspelade sig 1837 men som det fortfarande hänvisas till), där väpnat våld har kommit till användning. Några författare från de nordiska länderna finns inte med, vilket kanske beror på avsaknad av internationellt infly­tande hos våra folkrättsexperter.

Boken är uppdelad i tre delar.

Del 1 tar upp händelser under det kalla kriget (1945–1989)

Läs merIngen ny folkrätt på plats. Anmälan av tre nya böcker.

SIPRI Annual Lecture. 28 May 2018 – Is the world on the road to peace or war? sipri.org

Hans Blix

Just 20 years lapsed between the First and the Second World War but since 1945 we have had more than 70 years without any global conflagration.  Which are the factors that help maintain peace and which lead to war? One simple and much cited answer is the Roman line: ‘If you want peace, prepare for war’ — ‘Si vis pacem, para bellum’. A better line, I submit, is ‘if you want peace, prepare for peace’‘si vis pacem, para pacem’.

Läs merSIPRI Annual Lecture. 28 May 2018 – Is the world on the road to peace or war? sipri.org

Iranavtalet om kärnenergi

Mats Björkenfeldt

I anslutning till president Donald Trumphs ”ending United States Participation in an Unacceptable Iran Deal” den 9 maj får jag via PostNord den amerikanske professorn Nader Entessars och den amerikansk-iranske statsvetaren Kaveh L. Afrasiabis bok Iran Nuclear Accord and the Remaking of the Middle East (Rowman & Littlefield Publishers 2017). Det ska direkt sägas att den senare författaren under 2004–2005 var rådgivare åt det iranska förhand­lingsteamet, så det är fråga om två mycket initierade författare.

I bokens första kapitel finns en kronologisk redogörelse, som är av största intresse:

Läs merIranavtalet om kärnenergi

Huvudlinjer i svensk utrikespolitik , SOU 1972:4, Gunnar Lange, Torsten Gustafsson, Bengt Gustavsson, Olle Göransson, Allan Hernelius, Sven Wedén , 1972

Sajtredaktionen har fetmarkerat del av texten .

Det främsta målet för svensk utrikespolitik är att hålla vårt land utanför ett framtida krig med bibehållen frihet och självständighet. För att nå detta mål driver statsmakterna en politik som beskrivs som alliansfrihet i fred syftande till neutralitet i krig. Bakom denna politik står den överväldigande majoriteten av svenska folket. Neutraliteten i krig, liksom alliansfriheten i fred, är inte internationellt garanterad eller traktatbunden. Sverige har självt valt sin neutrala linje. Vid en avvägning mellan fördelar och olägenheter av medlemskap i militärallianser har vi kommit fram till, att Sverige bäst betjänas av att inte tillhöra någon allians och att härigenom möjligheten att hålla sig neutralt i krig är störst. Detta medför att trovärdigheten hos vår politik inte är avhängig av internationella garantier eller skyldigheter utan vilar på den politik som Sverige för. En väsentlig förutsättning för denna politik är att omvärlden hyser förtroende för vår vilja att orubbligt hålla fast vid den valda linjen. För att denna avsikt skall bli klart förstådd och respekterad krävs att politiken inte göres beroende av tillfälliga faktorer utan förs med konsekvens och fasthet. Man skall kunna lita på vår avsikt att i händelse av krig hävda neutraliteten och på att den handlingsfrihet som alliansfriheten i fred innebär tjänar samma syfte.

Läs merHuvudlinjer i svensk utrikespolitik , SOU 1972:4, Gunnar Lange, Torsten Gustafsson, Bengt Gustavsson, Olle Göransson, Allan Hernelius, Sven Wedén , 1972

Boken Försvaret främst – en antologi om hur Sverige kan och bör försvara sig, finns nu för nedladdning

I denna antologi utpekas en färdriktning – av politiker, historiker, militärer, publicister, diplomater, jurister, alla sakkunniga på sina områden. Med boken Försvaret främst lämnas ett viktigt bidrag till hur detta arbete bör bedrivas.

Medverkande: Rolf Andersson, Carl Björeman, Anders Björnsson, Per Blomquist, Arvid Cronenberg, Gunnar Fredriksson, Hans M. Gabrielsson, Lotta Gröning, Sven Hirdman, Peter Hultqvist, Gustav Hägglund, Gunnar Lassinantti, Lars-Gunnar Liljestrand, Bengt Loenbom, Lennart Palm, Thage G Peterson, Jan Wickbom, Ulf Wickbom och Kent Zetterberg. Ladda ned här: Forsvaret framst_med omslag

Boken Bevara alliansfriheten – Nej till Nato-medlemskap! Finns nu för nedladdnning

Utan att Sverige är militärt hotat från något håll har det uppstått en yvig debatt om Sveriges ställning som alliansfritt land. Steg för steg har politiska beslutsfattare och militärer ökat samverkan med den västliga militäralliansen Nato – utan att det finns några militära hot mot Sverige och utan att varje steg prövats mot bakgrund av Sveriges traditionella ställning som neutralt och fredssinnat.

Författarna: Anders Björnsson och Sven Hirdman har varit redaktörer, förordet har författas av Thage G Peterson och för texterna svarar Mats Bergquist, Carl Björeman, Anders Björnsson, Hans Blix, Hans Corell, Rolf Ekéus, Anders Ferm, Sven Hirdman, Katrine Marçal, Leif Pagrotsky, Pierre Schori, Sören Sommelius, Maj Britt Theorin, Erkki Tuomioja och Lennart Uller. Ladda ned boken här: Bevara alliansfriheten_med omslag

Boken Lagen mot krig- om FN-stadgans våldsförbud och aggressionskrigen. Finns nu för nedladdning

Thage G Peterson i förordet till boken:

“Denna bok är ett viktigt bidrag i fredsarbetet. Denna bok är också ett värdefullt och nödvändigt fredsdokument för alla som vill veta mer om folkrätten och om de viktiga principerna bakom den. Boken är skriven av väl ansedda och kunniga författare och jurister som under många år arbetat med folkrätten och som förtjänstfullt engagerat sig mot krig.”

Ladda ned boken här: Lagen mot krig

Den Hårda Kärnan (HK) , Jan Wickbom

Vi citerar här ur ett pågående arbete om försvarets hårda kärna (HK) av översten 1 gr Jan Wickbom, tidigare regementschef för I19/P5 i Boden och ledamot av Kungl. Krisgetenskapsakademien:

Sverige bör inte utöva militärt hot från svenskt territorium, varken mot Väst eller mot Öst. Men ett svagt försvarat svenskt territorium utgör ett hot för både Väst och Öst därför att båda dessa parter efter att ha ockuperat Sverige, skulle kunna hota den andra. Vår försvarsmakt måste vara så stark och uthållig att ingen stat, vare sig i Väst eller i Öst anser det mödan värt att söka ockupera oss.

Läs merDen Hårda Kärnan (HK) , Jan Wickbom

Tage Erlander i riksdagen den 24 november 1959 om neutralitetspolitiken, Rolf Andersson

Statsminister Tage Erlander besvarade i riksdagens andra kammare den 24 november 1959 en interpellation. Han utvecklade därvidlag klargörande sin syn på neutralitetspolitiken. Erlander tar stringent upp ett flertal grundläggande frågeställningar som alltjämt är högst relevanta.

Visst har läget i flera avseenden förändrats sedan svaret lämnades. En viktig skillnad är att vi inte längre har ett försvar som – för att tala med Erlander – ”kan skapa respekt för vår vilja att hävda neutraliteten åt alla håll och för vår förmåga att försvara oss, om vi ändå blir angripna”. Men detta är ju en förändring som beror på egen ansvarslös och kortsiktig försvarspolitik under flera decennier. Den motiverar ingen ändrad ”grand strategy”. Den allvarliga skada åren av desorientering åsamkat kan rättas till, även om det kommer att ta lång tid.

Läs merTage Erlander i riksdagen den 24 november 1959 om neutralitetspolitiken, Rolf Andersson

Rysslands rustningar och Finland, Pekka Visuri

Nedanstående uppsats av översten, doktor Pekka Visuri ingår i en nyligen utgiven antologi, Vakaus Vaakalaudalla. Ajatuksia turvallisuuspolitiikkamme suunnasta (Stabiliteten i vågskålen. Tankar om vår säkerhetspolitiks riktning), med Timo Hakkarainen som redaktör. Andra medverkande i antologin är Arja Aalto, Mats Bergquist, Tytti Erästö, Maarit Feldt-Ranta, Gustav Hägglund, Markku Kivinen, Matti Klinge, Keijo Korhonen, Seppo Kääriäinen, Jaakko Laakso, Markku Nikkilä, Pentti Sainio, Esko Seppänen, Heikki Talvitie, Erkki Tuomioja, Jarmo Virmavirta, av vilka flera säkerligen är bekanta för en svensk läsekrets. Uppsatsen publiceras med tillstånd, och översättningen är gjord av Larserik Häggman, som också medverkar med ett bidrag i antologin.

Läs merRysslands rustningar och Finland, Pekka Visuri

Statsminister Thorbjörn Fälldin vid Folk och Försvars konferens i Storlien, Rolf Andersson

Vi återger här ett utdrag ur ett tal som statsminister Thorbjörn Fälldin höll vid Folk och Försvars konferens i Storlien den 6 februari 1978. Han utvecklar i talet sin strategiska syn på hur ett litet land som vårt bäst kan lösa sitt säkerhetsproblem, omgivet som det är av rustade stormakter med skarpa motsättningar och avsevärda konfliktytor. Ett genomgående tema i talet är hur starkt han betonar försvarets betydelse för säkerhetspolitiken.

Dagens Centerparti välkomnar mer pengar till försvaret. Det är i och för sig bra. Bättre sent än aldrig; Centerpartiet har ju medverkat till det svenska försvarets förfall. Partiet intar vidare ståndpunkten att hela landet ska försvaras. Det är också bra. Men när det gäller frågan om hur detta ska åstadkommas är det vagare.

Läs merStatsminister Thorbjörn Fälldin vid Folk och Försvars konferens i Storlien, Rolf Andersson

Säkerhets- och försvarspolitiken, Karin Söder (c) Anders Dahlgren (c) Nils G. Åsling (c) m fl, riksdagen.se

Vi återger här en motion från Centerpartiet om säkerhets-och försvarspolitiken , 25 januari 1986

Målet för vår säkerhetspolitik är att bevara vårt lands oberoende. 1 fred lika väl som i krislägen skall vi trygga vår nationella handlingsfrihet politiskt, ekonomiskt, socialt och kulturellt. Bara därmed blir det möjligt att på demokratisk grund utveckla det svenska samhället. Nationell säkerhet och trygghet är en förutsättning för att de enskilda medborgarna skall känna personlig trygghet.

Den svenska säkerhetspolitiken är ett av våra viktigaste bidrag till stabilitet i vår del av världen och därmed till avspänning och fred. Dess fundament är den alliansfria utrikespolitik som skall garantera neutralitet i ofärdstider.

För att tjäna sitt syfte måste den vara trovärdig. Med en orubblig hållning måste vi hävda vår frihet och vårt oberoende. Vi måste lika starkt hävda vår rätt att själva bestämma villkoren för vår säkerhetspolitik. Denna måste inge förtroende och skapa respekt i omvärlden. Ingen misstanke får kunna uppstå om att vi är påverkbara i någon riktning. Den ena stormakten får aldrig ges föreställningen att vårt land kan bli en utpost för andra sidan. Det innebär att vi måste hävda vår territoriella integritet. Läs motionen