dokument

“Partisankrig i snö, skog och berg” av Axel W C Gyllenkrok

Introduktion av Bengt Holtze , kan läsas i sin helhet här

Axel G vann tidigt erkännande som trupputbildare och instruktör. Han var en framstående idrottsman och utmärkt skytt. Också som generalstabsofficer gjorde han sig gällande med självständiga idéer om organisation, utbildning och disciplin.[…]

Sina erfarenheter från tjänstgöringen under beredskapstiden som infanteribefälhavare i Karlskrona och brigadchef i västra Skåne sammanfattade G i två arbeten 1942 med kritik och synpunkter rörande utbildning, som ivrigt studerades vid förband och skolor. Per Albin Hanssons paroll i jan 1943 om motstånd till det yttersta i alla lägen inspirerade G till den lilla skriften Partisankrig, som mycket lovordades i pressen. G ansågs ha givit en första och temperamentsfull skiss till sv gerillataktik. Boken som kom ut i flera upplagor spreds illegalt i Danmark och Norge.

Partisankrig i snö, skog och berg, av Axel W C Gyllenkrok, kan laddas ned här: Partisankrig i snö, skog och berg

Sommarrepris: SIPRI Annual Lecture. 28 May 2018 – Is the world on the road to peace or war? sipri.org

Hans Blix

Vi återpublicerar här en artikel för sommarläsning (Utgivarna)

Just 20 years lapsed between the First and the Second World War but since 1945 we have had more than 70 years without any global conflagration.  Which are the factors that help maintain peace and which lead to war? One simple and much cited answer is the Roman line: ‘If you want peace, prepare for war’ — ‘Si vis pacem, para bellum’. A better line, I submit, is ‘if you want peace, prepare for peace’ —‘si vis pacem, para pacem’.

Läs merSommarrepris: SIPRI Annual Lecture. 28 May 2018 – Is the world on the road to peace or war? sipri.org

Utrikesminister Östen Undén – realpolitikern!

Karl Molin

Vi återger här en värdefull text av historieprofessorn Karl Molin, Östen Undén, the Soviet Peace Offensive and the Swedish Foreign Policy Debate. Texten ger många exempel på hur Sveriges dåvarande utrikesminister under Chrusjtjov-eran hanterade Sveriges grannlaga relationer till stormakterna, i synnerhet Sovjetunionen. Karl Molin har skrivit flera betydande verk om det kalla krigets period, bland annat Omstridd neutralitet. Experternas kritik av svensk utrikespolitik (1991) och (som medförfattare) Sveriges säkerhet och världens fred: Svensk utrikespolitik under kalla kriget (2008).

Östen Undén, the Soviet Peace Offensive and the Swedish Foreign Policy Debate av Karl Molin

Läs merUtrikesminister Östen Undén – realpolitikern!

Havsrättskonventionen och Ryska Federationens beslag av tre ukrainska örlogsfartyg med mera

Per Boström

Bakgrund

 När Ukraina deklarerade sin självständighet den 24 augusti 1991, inkluderades också halvön Krim, som blivit överförd till Ukraina 1954. Frågorna om var gränsen skulle gå mellan Ryska Federationen och Ukraina var svårlösta. Ukraina proklamerade 1999 ensidigt en havsgräns i Kertj-sundet som inkluderade den långsmala ön Tuzla som ukrainskt territorium. Ön ligger mitt i sundet och närmare den östra, ryska, sidan. Det smala Kertjsundet, cirka 45 kilometer långt och endast cirka 4 kilometer brett i smalaste delen, utgör den enda förbindelsen mellan Svarta havet och Azovska sjön. En kanal genom sundet byggdes 1877, och den är den enda möjliga passagevägen för större fartyg. Kanalen löper väster om Tuzla nära Krimsidan. Mindre fartyg har också kunnat passera öster om Tuzla, nära östra sidan av sundet fram till 2003, då Ryska Federationen anlade en vall med väg ut till Tuzla. Händelseutvecklingen utlöste en politisk kris. Parterna lyckades dock samma år ingå dels ett fördrag om gränser mellan nationerna, dels också Avtalet om Azovska sjön. (Se inofficiell översättning av sistnämnda på alliansfriheten.se.)

Läs merHavsrättskonventionen och Ryska Federationens beslag av tre ukrainska örlogsfartyg med mera

Avtalet om Azovska sjön från 2003

Avtalets artikel 1 och artikel 2 i svensk översättning av Ingemar Folke:

Artikel 1

Azovska sjön och Kertjsundet utgör historiskt den Ryska Federationens och Ukrainas inre vatten. Azovska sjön delas av den statsgränslinje som överenskommits mellan parterna. Regleringen av frågor, som hänför sig till Kertjsundets havsområde, sker genom överenskommelse mellan parterna.

Artikel 2

  1. Handelsfartyg och örlogsfartyg, ävensom andra statsfartyg under den Ryska Federationens eller Ukrainas flagg och som utnyttjas för icke-kommersiella ändamål, åtnjuter sjöfartens frihet i Azovska sjön och Kertjsundet.
  2. Handelsfartyg under en tredje stats flagg får gå in i Azovska sjön och passera genom Kertjsundet, om de är på väg till en rysk eller ukrainsk hamn eller återvänder därifrån.
  3. Örlogsfartyg och andra statsfartyg tillhörande en tredje stat och som utnyttjas för icke-kommersiella ändamål, får gå in i Azovska sjön och passera genom Kertjsundet, om de med anledning av besök eller rutinbesök(bunkring, proviantering, reparationer, vila o. dyl.) är på väg till en hamn tillhörig den ena parten efter dennas inbjudan eller tillstånd och vartill den andra parten lämnat samtycke.
  1.  Källa

Carl von Clausewitz om folkbeväpning!

Rolf Andersson

Carl von Clausewitz (1780 – 1831) föreläste om ”det lilla kriget” under åren 1811 och 1812 vid Allmänna krigsskolan i Berlin. Han kom därvid in på frågor om partisankriget (eller gerillakriget, om man så vill). Hur skulle man se på sådana krig i relation till det större kriget, som typiskt sett utkämpades eller borde utkämpas samtidigt?

Gerillakriget hade under Clausewitz´ samtid sannerligen haft inverkan, kanske avgörande sådan, i samband med det spanska folkkriget (1808 – 1814), när Napoleon försökte göra sig till herre över Spanien. Kriget har grymt illustrerats av Goya i en rad av bilder, varav flertalet emellertid klart defatistiska. Men det spanska folket gjorde motstånd, kanske närmast ”totalt” sådant. Ordet ”guerilla” har antagligen sina rötter i detta försvarskrig, som bidrog till att driva ut Napoleons soldater ur landet.

Ett annat samtida exempel är de kontrarevolutionära bönderna i Vendée, som under åren 1778 – 1796 genom gerillakrigets former och metoder bekämpade revolutionärerna.

Läs merCarl von Clausewitz om folkbeväpning!

Boken Lagen mot krig- om FN-stadgans våldsförbud och aggressionskrigen. Finns nu för nedladdning

Thage G Peterson i förordet till boken:

“Denna bok är ett viktigt bidrag i fredsarbetet. Denna bok är också ett värdefullt och nödvändigt fredsdokument för alla som vill veta mer om folkrätten och om de viktiga principerna bakom den. Boken är skriven av väl ansedda och kunniga författare och jurister som under många år arbetat med folkrätten och som förtjänstfullt engagerat sig mot krig.”

Ladda ned boken här: Lagen mot krig

Försvarssamarbetet mellan Sverige och Finland, MoU, defmin.fi

Respecting the long-standing security and defence policy cooperation that exists between Finland and Sweden and wishing to continue and further develop the relation in the field of defence;
Recognizing that the Participants share common geostrategic interests and views on the security challenges and that a strengthened bilateral defence cooperation is of mutual benefit;
Wishing to contribute to the security in Europe and the steadfast enhancement of stability in the Baltic Sea Region, as well as to international peace and security;
Noting that the ability to act jointly also raises the threshold against incidents and armed attacks;
Aiming to increase operational effect and to optimise the use, sustainability and development of the Participants’ defence capabilities; […]

Mål:

1.The defence cooperation between the Participants aims at strengthening the defence capabilities of the Participants, creating prerequisites for combined joint military action and operations in all situations, and to further common interests in the defence domain, including strengthening the security of the Baltic Sea region.
2. The Participants will achieve increased operational effect through combined use of resources, increased interoperability, increased capability to act jointly both domestically and internationally and a closer dialogue on common security interests and challenges.
3. The defence cooperation covers peace, crisis and war. No predetermined limits will be set on deepening the bilateral defence cooperation. This MoU does not contain mutual defence obligations. Execution of bilateral military action and operations is subject to separate national decisions.
4. The defence cooperation includes all levels of the Participants defence, the policy and military levels including the strategic, operational and tactical level. Läs MoU

Sommarrepris: Rysslands rustningar och Finland, Pekka Visuri

Vi återpublicerar under sommaren några tidigare inlägg till sajten. Här artikel från oktober 2017:

Nedanstående uppsats av översten, doktor Pekka Visuri ingår i en nyligen utgiven antologi, Vakaus Vaakalaudalla. Ajatuksia turvallisuuspolitiikkamme suunnasta (Stabiliteten i vågskålen. Tankar om vår säkerhetspolitiks riktning), med Timo Hakkarainen som redaktör. Andra medverkande i antologin är Arja Aalto, Mats Bergquist, Tytti Erästö, Maarit Feldt-Ranta, Gustav Hägglund, Markku Kivinen, Matti Klinge, Keijo Korhonen, Seppo Kääriäinen, Jaakko Laakso, Markku Nikkilä, Pentti Sainio, Esko Seppänen, Heikki Talvitie, Erkki Tuomioja, Jarmo Virmavirta, av vilka flera säkerligen är bekanta för en svensk läsekrets. Uppsatsen publiceras med tillstånd, och översättningen är gjord av Larserik Häggman, som också medverkar med ett bidrag i antologin.

Läs merSommarrepris: Rysslands rustningar och Finland, Pekka Visuri

Ingen ny folkrätt på plats. Anmälan av tre nya böcker.

Mats Björkenfeldt

I den nyutkomna boken The Use of Force in International Law. A Case-Based Approach (red. Tom Ruys och Olivier Corten, Oxford 2018, 961 sidor) analyserar 76 framstående folkrättsexperter 66 olika internationella händelser efter andra världskriget (och dessutom ”Carolina Incident” som utspelade sig 1837 men som det fortfarande hänvisas till), där väpnat våld har kommit till användning. Några författare från de nordiska länderna finns inte med, vilket kanske beror på avsaknad av internationellt infly­tande hos våra folkrättsexperter.

Boken är uppdelad i tre delar.

Del 1 tar upp händelser under det kalla kriget (1945–1989)

Läs merIngen ny folkrätt på plats. Anmälan av tre nya böcker.

Iranavtalet om kärnenergi

Mats Björkenfeldt

I anslutning till president Donald Trumphs ”ending United States Participation in an Unacceptable Iran Deal” den 9 maj får jag via PostNord den amerikanske professorn Nader Entessars och den amerikansk-iranske statsvetaren Kaveh L. Afrasiabis bok Iran Nuclear Accord and the Remaking of the Middle East (Rowman & Littlefield Publishers 2017). Det ska direkt sägas att den senare författaren under 2004–2005 var rådgivare åt det iranska förhand­lingsteamet, så det är fråga om två mycket initierade författare.

I bokens första kapitel finns en kronologisk redogörelse, som är av största intresse:

Läs merIranavtalet om kärnenergi

Huvudlinjer i svensk utrikespolitik , SOU 1972:4, Gunnar Lange, Torsten Gustafsson, Bengt Gustavsson, Olle Göransson, Allan Hernelius, Sven Wedén , 1972

Sajtredaktionen har fetmarkerat del av texten .

Det främsta målet för svensk utrikespolitik är att hålla vårt land utanför ett framtida krig med bibehållen frihet och självständighet. För att nå detta mål driver statsmakterna en politik som beskrivs som alliansfrihet i fred syftande till neutralitet i krig. Bakom denna politik står den överväldigande majoriteten av svenska folket. Neutraliteten i krig, liksom alliansfriheten i fred, är inte internationellt garanterad eller traktatbunden. Sverige har självt valt sin neutrala linje. Vid en avvägning mellan fördelar och olägenheter av medlemskap i militärallianser har vi kommit fram till, att Sverige bäst betjänas av att inte tillhöra någon allians och att härigenom möjligheten att hålla sig neutralt i krig är störst. Detta medför att trovärdigheten hos vår politik inte är avhängig av internationella garantier eller skyldigheter utan vilar på den politik som Sverige för. En väsentlig förutsättning för denna politik är att omvärlden hyser förtroende för vår vilja att orubbligt hålla fast vid den valda linjen. För att denna avsikt skall bli klart förstådd och respekterad krävs att politiken inte göres beroende av tillfälliga faktorer utan förs med konsekvens och fasthet. Man skall kunna lita på vår avsikt att i händelse av krig hävda neutraliteten och på att den handlingsfrihet som alliansfriheten i fred innebär tjänar samma syfte.

Läs merHuvudlinjer i svensk utrikespolitik , SOU 1972:4, Gunnar Lange, Torsten Gustafsson, Bengt Gustavsson, Olle Göransson, Allan Hernelius, Sven Wedén , 1972