Månad: januari 2018

Cyberspionage og russiske kvinder, der forsøger at lokke danske soldater i fordærv.

Det har været hovedfokus i omtalen af det danske soldaterbidrag på 200 mand, hvoraf 120 af dem i dag er draget til Estland i en Nato-ledet mission. For de danske soldater skal ikke nødvendigvis forberede sig på konventionelle kamphandlinger. Rent faktisk er det meget usandsynligt, at der udbryder krig…

Ifølge Forsvarsakademiet vil de 4.000 Nato-soldater dog være noget nær chanceløse, hvis Rusland beslutter at invadere. Missionen er nemlig udfordret af, at ’de baltiske lande med al sandsynlighed ikke lader sig forsvare, medmindre Nato beslutter sig for at udsende langt større styrker, end tilfældet er i dag’. De danske soldater bør dog ikke forvente krig, lyder det fra Jens Ringmose fra Forsvarsakademiet, der er en af forfatterne bag missions-briefet.

– Risikoen bliver yderligere formindsket af, at vi sender soldater af sted, fordi det bidrager til at afskrække russerne fra overhovedet at overveje den slags ting.

– I virkeligheden må man nok antage, at risikoen for, at de styrker, vi sender afsted, faktisk kommer i kamp, er forsvindende lille, siger han. Läs artikel

Sittande presidenten Sauli Niinistö betonar fred i alla dess former i sin valkampanj och håller dörren öppen för ett finskt Nato-medlemskap.

Sauli Niinistö har tidigare representerat Samlingspartiet (motsvarande Moderaterna). Nu ställer Niinistö upp för omval med stöd av en partipolitiskt obunden medborgarrörelse. I sin kampanj betonar Sauli Niinistö sin erfarenhet och fred i alla dess former.

– Jag framhåller fred i alla dess former. Då menar jag inte bara att det är viktigt att undvika konflikter och krig, utan att det är viktigt att skydda klimat och miljö. Jag vill också värna om samhällsfreden, att vi står enade som ett enhetligt folk.

Enligt Sauli Niinistö kan ett Nato-medlemskap bli aktuellt för Finlands del i framtiden.

– Just nu har vi ingen anledning att ansöka om medlemskap i Nato. Men världen förändras, som vi vet. Det kan hända att vi behöver fundera över det på nytt.

Hur ska Finland sköta relationen till grannlandet Ryssland?

– Så som jag har gjort. Att Finland gör klart att vi själva har beslutat om sanktionerna mot Ryssland. Och att vi klargör att vi har en annorlunda åsikt än Ryssland i vissa frågor. När man har gjort det är det fritt fram att diskutera andra saker.

Enligt Niinistö ska Finland värna den direkta kontakten till Ryssland.

– Vi är ändå grannländer. Det skulle vara märkligt att sköta relationerna via Brysse Läs intervju

Idag den 8e januari 2018 tillträder Sverige som ordförande i Open Skies Consultative Commission (OSCC). OSCC är det verkställande organet för Open Skies-avtalet, som trädde i kraft i januari 2002 och som i dagsläget undertecknats av 34 stater.

Det råder oenighet inom Alliansen kring vägen fram till ett svenskt Nato-medlemskap. När Försvarsberedningens senaste rapport presenterades lyckades de fyra partierna inte enas kring en gemensam linje.

– Det är naturligtvis inte bra, säger Liberalernas försvarspolitiska talesperson Allan Widman…

De senaste åren har den politiska kartan i frågan ritats om rejält då flera partier svängt. Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna är fortfarande emot ett medlemskap, men hösten 2015 röstade både Centerstämman och Kristdemokraternas riksting för att Sverige bör ansluta sig till Nato. Det innebar att alla Allianspartierna nu var inne på samma linje, då både Moderaterna och Liberalerna varit positiva till ett medlemskap sedan tidigare.

Men C sa samtidigt att en anslutning bör ske i bred politisk samsyn i Sverige och att man gärna ser att Finland går med samtidigt. Och trots att Alliansen nu är enad i målet i frågan är man inte eniga om när. Inför valet 2018 har man fortfarande inte gett något konkret besked om hur man ska gå vidare i frågan om man vinner regeringsmakten.

Och när Försvarsberedningen lämnade över senaste rapport till regeringen blev skiljelinjerna återigen tydliga då Alliansen inte lyckades enas kring en gemensam linje i Nato-frågan. Läs artikel

I 2018 skal USA bruke nesten 40 milliarder norske kroner på å avskrekke Russland. Norge spiller en stadig større rolle i planene.

Det amerikanske marinekorpset skal kjøpe inn 2648 nye par ski, for til sammen over 100 millioner norske kroner. Skiene skal blant annet brukes til vintertrening i Norge.

Det er det amerikanske nettstedet Military.com som melder om utstyrskjøpet. Nettstedet siterer marinekorpsets øverstkommanderende Robert Neller, som sier at vintertrening er avgjørende for å møte det han mener er trusselen fra Russland. Treningen er del av en større amerikansk plan for å ruste opp i Europa. Norge spiller en liten, men stadig større rolle i den amerikanske opprustingen.  …

Før jul i fjor meldte TV2 at det amerikanske luftvåpenet planlegger å bygge ut hangarer og oppstillingsplass for fire kampfly på Rygge i Østfold. Flybasen er en av en rekke prosjekter som USAs luftvåpen skal gjennomføre rundt om i Europa i 2018. Rygge skal bygges ut for omtrent 90 millioner norske kroner, mens utbyggingene rundt om i Europa har et totalt budsjett på omkring 1,6 milliarder kroner.

Den amerikanske riksrevisjonen understreker i rapporten som ble offentliggjort i desember, at utbyggingene er «varige». For Norges del er det likevel USAs marine og marinekorps som blir viktigst. Läs artikel

Russland økte øvingsaktiviteten betydelig i 2017. Nordflåten gjennomførte blant annet 213 øvelser med fokus på utskytninger av missiler, og økte aktiviteten i nordområdene med over tretti prosent i forhold til året før. Dette – sammen med kinesisk opprustning, og lavt tempo i USAs oppgradering av sin flåte, bekymrer forsker Ståle Ulriksen ved Sjøkrigsskolen…

En fersk oppsummering av aktivitetsnivået fra russisk side bekrefter dette. Det russiske nyhetsbyrået TASS opplyser at den russiske nordlåten i 2017 gjennomførte cirka 4.700 aktiviteter der man trente på stridsevnen – der man ved drøyt halvparten av disse gjennomførte øvelser med praktisk bruk av våpen.

Videre opplyses det at av disse ble det gjennomført 213 øvelser med fokus på utskyting av missiler, hvor to av øvelsene involverte trening på utskyting av ballistiske, interkontinentale missiler fra ubåtene «Yury Dolgoruky» og «Bryansk». Läs artikel

Medan Sveriges militära samarbete med Finland har fördjupats har samarbetet med Norge inte fungerat på länge. Länderna är som siamesiska tvillingar med kommunikationsproblem…

Insikten sprids också om att den nordiska regionen – Norden, Baltikum och Nordkalotten med omgivande havsområden – är en sammanhängande strategisk region under ökat hot. Det går inte att föreställa sig fred i en del av regionen samtidigt som en öppen konflikt pågår i en annan del. Geografi, delade grundläggande värderingar, ömsesidigt beroende ekonomier och militärteknologisk utveckling binder oss allt tätare samman…

För att kunna stärka den hårda säkerheten i Norden kan det norsk-svenska samarbetet utvecklas på åtminstone fyra olika sätt:

Ett operativt samarbete främst för kris och krig – det för bägge länderna farligaste fallet – bör vidareutvecklas. Dagens samarbete mellan det norska, finska och svenska flygvapnet i norr bör gå mot ökad intensitet, komplexitet och frekvens. Det bör också skalas upp till operativ nivå där alla försvarsgrenar kan ingå. Samarbetet bör vara öppet för andra likasinnade stater. Läs artikel

Under hösten blev det klart att FMV har fått klartecken att inleda förhandlingar med USA om en anskaffning av luftvärnsrobotsystemet MIM-104 Patriot som nytt medelräckviddigt luftvärn för Sverige. Valet har under några år stått emellan Patriot och det franska systemet SAMP/T. Det första har redan 30 år på nacken, men har utvecklats i flera steg under denna period, där Sverige sannolikt tittar på de senaste modellerna av robotar och ledningssystem. Det franska systemet är i princip helt nytt och har än så länge bara levererats i landversion till de franska och italienska försvaren, även om samma system redan finns på en rad olika örlogsfartyg. Systemen har båda sina för- och nackdelar. Den osäkerhet som nu råder gäller hur mycket luftvärn Sverige egentligen kommer att få för pengarna om Patriot beställs…

Som synes spelar valet av luftvärnssystem mindre roll när det finns så stora problem som fullständig bemanning av dagens ringa organisation. Att förbandssätta Rbs 23 BAMSE är ett exempel på en materiellt lågt hängande frukt, men personellt förblir detta en utopi. Det är heller inte luftvärnet som är huvudfokus för detta inlägg. Vidtas inte handfasta åtgärder omedelbart så kommer Sverige inom några år att ha ett försvar som lider mycket allvarliga personalbrister, inte minst när det gäller ledning och chefer. Två saker står klara. Det ena är att för varje dag som man sitter på händerna så förvärras konsekvenserna. Det andra är att de åtgärder som Försvarsmakten behöver vidta kommer att kosta, varvid det krävs medel för att täcka ökade personalkostnader. Det måste nu till tydlig, omedelbar och långsiktig ledning från politisk nivå för att reducera de ofrånkomliga konsekvenserna i personalförsörjningen p.g.a. tidigare beslut. Det här är inte en fråga som kan överlåtas till Försvarsberedningen att diskutera för att inlemmas i 2020 års försvarsbeslut. Att vidta åtgärder för att minimera konsekvenserna av personalnedgången kommer att kosta, men vad är alternativet? Läs artikel

I en DN/Ipsos-undersökning om svenskt medlemskap i försvarsalliansen Nato går nej-sidan fram med fyra procentenheter, från 40 till 44 procent, sedan förra årets mätning.

– Den är ju en bekräftelse på att den politik regeringen bedriver också har en bred folkacceptans och att det finns stöd för den linje som vi har. Det vill säga, ett: öka vår militär förmåga. Två: fördjupa våra internationella samarbeten bilateralt och multilateralt, säger försvarsministern Peter Hultqvist (S)…

Du räknar upp ett antal militära samarbeten som Sverige är med i. Är det inte lika bra att ansöka om ett medlemskap också i så fall?

– Nej. Vi gör det här utifrån en militärt alliansfri position. Vår bedömning är att vi kombinerar en militär alliansfrihet med konkreta samarbeten, då måste man också utveckla praktiska idéer om vad det är man samarbetar om. Jag tror att en av de viktigaste aspekterna är att Sverige levererar det man har kommit överens om. Det är det som långsiktigt bygger trovärdigheten, säger försvarsministern. Läs artikel

När Paavo Väyrynen nu för fjärde gången gett sig in i kampen om att bli Finlands president har veteranen framför allt ett budskap han vill få fram. Folket är vilselett i Nato-frågan och det är självaste president Sauli Niinistö som ligger bakom…

Därför satsar Paavo Väyrynen på att gång på gång i intervjuer och valdebatter måla fram en bild av Finlands högsta politiska ledning i färd med att montera ned Finlands alliansfrihet. Huvudmålet för de här krafterna är att få Finland med i Nato, enligt Väyrynen. Att det finska folket upprepade gånger i mätningar visat att man inte stöder ett Nato-medlemskap väger lätt, tror Paavo Väyrynen.

– Titta på det som händer, man har närmat sig Nato på ett annat sätt. Avtalet med Nato från 2014, som inte har behandlats i riksdagen, är ett steg. Det finns flera, olika slags gemensamma militära övningar och nu planerar man en stor övning i framtiden.

– Och det viktigaste är att man inom den Europeiska unionen öppet försöker alliera sig och ändra unionen till en militär allians och det skulle ge ju leda till ett Nato-medlemskap. Läs artikel