Månad: januari 2018

...Ulf Kristersson är tydligare än Fredrik Reinfeldt i Natofrågan. Den nye moderatledaren efterlyser en öppen och ärlig debatt om ett framtida medlemskap.

Om ni vinner valet, kommer ni då ansöka om medlemskap?

– Vi kommer inte kasta in en ansökan så fort det rent tekniskt är möjligt. Men Socialdemokraterna har inte heller evig vetorätt. Vi kommer metodiskt närma oss Nato och söka stöd för ett fullt medlemskap.

Måste Socialdemokraterna säga ja för att en regering ledd av de borgerliga partierna ska ansöka?

– Det finns inget självklart svar på den frågan. Lika lite som en snäv majoritet bör driva igenom ett medlemskap, lika lite bör en stor majoritet i evighet stoppa ett medlemskap. Båda besluten har stor betydelse. Jag är också helt säker på att Socialdemokraterna en dag kommer ändra sig.

Behövs en folkomröstning?

– Ju större stöd desto mindre aktuellt vore en folkomröstning. Det finns alltid en risk att folkomröstningar kommer att handla om helt andra saker. Men jag utesluter det inte. Någon kommer garanterat begära det. Läs artikel

…Försvarsberedningen konstaterar i sin senaste rapport att det svenska totalförsvaret behöver stärkas för att klara av att möta olika former av angrepp, enskilt och tillsammans med andra. Miljöpartiet delar denna slutsats. Sverige ska ha ett starkt och välfungerande totalförsvar, vi har därför förstärkt försvaret vid ett flertal tillfällen under denna mandatperiod.

Men det finns hot som varken Sverige eller något annat land kommer att kunna möta med militära medel. Kärnvapenhotet är ett sådant. Vår civilisation är i grunden hotad så länge kärnvapen existerar.

Vi i Miljöpartiet menar att det enda rationella är att förbjuda kärnvapen, precis så som världssamfundet gjort med klusterbomber, landminor och kemiska och biologiska stridsmedel. Sverige tog ett mycket viktigt steg när vi tillsammans med 121 länder i juli 2017 röstade ja till FN:s kärnvapenkonvention. Konventionen analyseras nu i en utredning som ska vara klar i september i år. Läs artikel

Det som saluförts som en stor satsning av den rödgröna regeringen och av övriga allianspartier som kom överens om försvarsbeslutet, visar sig vara ett demonstratorförsvar. Bredden i förmågor finns där; ett par ubåtar, markförband, några enstaka kustrobotar, några tiotal artilleripjäser, ett kompani som har förlagts till Visby. Huvudproblemet är att antalet enheter är alldeles för få av varje sort, att det varken finns uthållighet eller någon större geografisk yttäckning.

När regeringen under hösten aviserade anskaffning av nytt medelräckviddigt luftvärn (Patriot) blev problematiken än tydligare. Jämför man med vad andra länder betalar för samma system förstår man snabbt att våra pengar inte räcker långt. FMV anger tre till fyra skjutande enheter, vilket är generande lite i Europas femte största land. Polen, som också köper Patriot, har aviserat en investering i detta system som ekonomiskt är mer än åtta gånger större än Sveriges…

Armén är den försvarsgren som är mest personalkrävande när antalet förband ska ökas. Den återinförda värnplikten måste nu användas för att öka antalet brigader från dagens två planerade brigader (bara en som fungerar), till fem. Antalet värnpliktiga som kallas in till grundutbildning bör år 2025 uppgå till 10.000. Ett system med reservofficerare och värnpliktiga officerare bör återinföras. När antalet insatsförband minskades ner kraftigt under början av 2000-talet kom alltfler yrkesofficerare att placeras i mer eller mindre byråkratiska funktioner. Många av dessa måste nu tas i anspråk i en ny och bredare grundutbildningsorganisation.

Försvarsminister Peter Hultqvist håller på att bygga upp ett slags demonstrator-försvar, där det finns få enheter av varje sort. Den stora uppgiften för en ny regering i höst blir att öka volymen av såväl personal som materiel och högkvalificerade system. Det är dags att gå från snack till verkstad. Läs artikel

Utvalda landshövdingar ska få ökade befogenheter för att skydda civilbefolkningen vid kriser och mot krigets fasor. Regeringen tillsätter nu en utredning för hur det civila försvaret ska ledas och samordnas på central, regional och lokal nivå.

– Vi har ingen anledning att dra ut på det här. Vi ska kunna möta ett väpnat angrepp. Totalförsvaret innebär en djupt fungerande samverkan mellan samhällets civila och militära sida. Det utgör den samlade samhällsinsatsen för att värna Sveriges suveränitet i en ofredstid, säger försvarsminister Peter Hultqvist (S). Läs artikel

Kristdemokraterna vill dubbla försvarets anslag till 2027. Brigaderna, stridsfartygen och Gripenplanen måste bli fler, anser KD.

– Det är ett tydligt inspel och utmaning inför samtalen och förhandlingarna framöver, säger KD-ledaren Ebba Busch Thor och syftar på försvarsberedningens kommande överläggningar om resursbehov och anslag efter 2020.

– Har man sagt A måste man säga B. Vi har sagt att man inte kan utesluta ett väpnat angrepp och då måste vi också säga hur vi ska stärka försvaret, säger hon på en pressträff…

KD vill öka från två till fem armébrigader, ha ytterligare 4-6 fartyg för ytstrid och en Gripenflotta med minst hundra plan, mot nuvarande målet om 60. Partiet vill satsa på drönare, utveckla cyberkrigsförmågan och skaffa vapensystem med en räckvidd på upp till 10 mil. Antalet värnpliktiga och officerare måste upp kraftigt, anser KD. Enligt Mikael Oscarsson bör antalet värnpliktiga upp från 4 000 till 16 000 på sikt. Läs artikel

25 år har gått sedan Barents Euro-Arktiska region inrättades. Euforin efter Berlinmurens fall har lagt sig och förbytts i ett nytt kalla krigsliknande tillstånd. Det är dags att satsa mera på detta samarbete – som också har ett viktigt fredsfrämjande syfte. Satsa på livskraftiga nätverk, och begränsa myndighetsresurserna till ett minimum.

Michail Gorbatjov banade väg med sitt Murmansktal hösten 1987 om ett fredligt, civilt samarbete mellan Ryssland och Norden. Norges utrikesminister Thorvald Stoltenberg tog initiativ till regionen med motiveringen att bestående välfärdsklyftor mellan Ryssland och Nordeuropa kunde skapa nya kriser. Ryssland skulle integreras med Europa, inte isoleras, på så många områden som möjligt.

Det låter avlägset i dag. Ryska regioner fick för första gången rätt att samarbeta med motsvarigheter i Norden.

Hur har det gått? Starten var entusiastisk. Pengar avsattes till projekt. Många personer deltog. Norge satsade mest och byggde upp institutioner för samarbetet i gränsorten Kirkenes. Finland etablerade ett arktiskt center och museum i Rovaniemi. Utrikesminister Sten Andersson med nära kontakter till Stoltenberg rekommenderade nordliga länen och kommunerna att inleda vänsamarbete med nordvästra Ryssland. Läs artikel

…For det er nå mange ting som peker i retning av at Norge er i ferd med å bli en viktigere brikke i USAs stormaktspolitiske spill enn det vi (har likt å tro at vi) har vært tidligere. På tampen av fjoråret skapte det overskrifter da US Marines-sjef Robert B. Neller og hans undersått Ronald L. Green gjestet Værnes. For Green slo her fast at de 300 soldatene som amerikanerne nå har stasjonert på rotasjonsbasis i Norge, kan bli til 3000 over natta. Og hans sjef var ikke mindre drøy da han slo fast at «jeg håper jeg tar feil, men det er en krig på vei», før han ba sine soldater om å være rede til kamp…

Og i dette bildet er det også symptomatisk at USAs president både satte av god tid og tok med seg et toppet lag til sitt møte med Norges stats- og utenriksminister i Det hvite hus i går. Øverst på agendaen her sto forsvars- og sikkerhetspolitikken, og det er ingen tvil om at Trump og hans kompani anser Norge som både en velvillig og en strategisk viktig partner på en stadig mer konfliktfylt internasjonal arena. I utgangspunktet er det bra at vår viktigste allierte betrakter oss slik, men vi må ikke bli forledet til å tro at USAs velvillighet overfor Norge kommer uten en nedside. Og slik vi ser det, er økt spenningsoppbygging mot Russland på norsk territorium den klareste konsekvensen av denne nedsida.

Og det er det også flere som mener. Den pensjonerte flaggkommandøren Jakob Børresen har vært en ivrig kommentator av utviklingstrekkene i det norske Forsvaret gjennom de senere år, og overfor Aftenposten sa han i går følgende om den tiltagende «amerikaniseringa» av norsk sikkerhetstenking: «Jeg frykter en endring der amerikanernes tilstedeværelse gjør at Russland føler et behov for å treffe mottiltak. Noe som er negativt, ettersom jeg er genuint overbevist om at Russland ikke ønsker noen militær konflikt med Norge». Dette er en frykt vi deler, for bruddet med det beroligende fundamentet i basepolitikken kan fort endre vår strategiske posisjon i stormaktsspillet radikalt.

Er vår sikkerhetspolitikk på ville veier? Det er i alle fall er grunn til å spørre. Og også til å svare ja, dersom vi nå bruker utenlandske styrker for å tette hull i det Forsvaret vi selv ikke har råd til å ha. Läs artikel

Att skydda vår sjöfart och hålla leder och hamnar öppna kräver att omgivande kust-, havs- och skärgårdsområden kan kontrolleras och försvaras. För det krävs en väsentligt större marin. Sju ubåtar, långt fler ytstridsfartyg och en helt ny bas i Göteborg gör det möjligt att försörja Sverige i kris och konflikt.

Sverige befinner sig i ett avgörande säkerhets- och försvarspolitiskt läge. Det nordiska området med Östersjön och Västerhavet utgör nu, till skillnad mot tiden under det kalla kriget då vi enbart utgjorde en flank, konfrontationszonen mellan Nato och Ryssland. Det pågår en omfattande rysk modernisering och upprustning både av konventionella militära förmågor och kärnvapen i vårt närområde. Sverige kan tidigt komma att dras in i en konflikt mellan Nato och Ryssland, rent av före ett agerande mot Nato i förebyggande syfte från rysk sida. Det utövas en hård retorik från Ryssland inte minst kring bruket av kärnvapen. Läs  artikel

Massevis af data vil i fremtiden blive sendt direkte fra de nye danske F-35-fly til den private amerikanske våbenproducent Lockheed Martin, der har udviklet flyet.

Normalt er det danske forsvar ellers mere end normalt tilbageholdende med at dele ud af data om deres fly. Da Ekstra Bladet eksempelvis i november fik aktindsigt i en rapport om støjen fra Danmarks kommende kampfly var store dele af indholdet streget ud med sort tusch. Det gjaldt blandt andet, hvor meget en F-35-motor larmer i tomgang. Begrundelsen var hensynet til rigets sikkerhed og forsvar…

Alligevel er der lagt op til, at de nye, højteknologiske fly, der efter planen ankommer til Danmark i 2022, vil sende store mængder data om de danske fly, deres brug, missioner og så videre direkte til USA. Her bliver de samlet på en server hos Lockheed Martin i Fort Worth, Texas. Det betyder således, at en privat, amerikansk virksomhed får eksklusiv adgang til data fra det danske forsvar. Data bliver ikke kun sendt til Lockheed Martin fra danske fly, men også fra andre landes F-35-fly…

I Italien, Norge og Australien, der alle ligesom Danmark har købt F-35, frygter landenes respektive flyvevåben, at datastrømmen kan skade landenes suverænitet ved at udlevere følsom data, der kun har national interesse…

For at komme datadelingen til livs har Norge indgået et partnerskab med Italien, der også har købt F-35. Sammen vil de to lande udvikle et filter, der kan sortere i, hvilke data der deles.

– Italien vil i denne specifikke sag gerne opretholde sin suverænitet angående visse informationer ved at undgå unødvendige offentliggørelser, siger en talsperson for det italienske forsvar til Flight Global.

– For at opnå dette, ligesom andre lande gør, har Italien taget skridt for at sikre effektiv brug af våbensystemet uden at videresende data, der anses for at være følsomme. Läs artikel

Vi välkomnar samtalen mellan Nord- och Sydkorea i Panmunjom. Mot bakgrund av dessa samtal har Sverige tillsammans med Polen begärt att säkerhetsrådet idag har ett möte om Nordkorea. Det är viktigt att säkerhetsrådet nära följer utvecklingen och behåller Nordkorea högt på agendan, samt ger stöd till ansträngningar som syftar till avspänning och fredlig konfliktlösning. Läs pressmeddelande