LENA ASPLUND (M): Herr talman! Ambassadör Krister Bringéus har nu lämnat över sin utredning om Sveriges försvar och säkerhetspolitiska samarbeten, inklusive Nato, till regeringen. Bringéus fastslår att västs samlade konfliktavhållande förmåga skulle öka med Sverige i Nato. I sin regeringsförklaring underströk statsministern vikten av samarbete när det gäller säkerhet. Därför, herr talman, vill jag fråga försvarsminister Peter Hultqvist varför det är så viktigt för regeringen att hålla dörren stängd till Nato.
Försvarsminister PETER HULTQVIST (S): Herr talman! Säkerhetspolitiken är liksom ingen kappvändarverksamhet, utan det krävs viss stringens, långsiktighet och stabilitet i det sammanhanget. Att ändra säkerhetspolitisk doktrin skulle få stora konsekvenser och framför allt också sätta press på Finland. Vi tror att situationen gagnas bäst av att vi håller fast vid den militära alliansfriheten, höjer den militära förmågan enligt det beslut som riksdagen har fattat och fördjupar våra samarbeten med andra länder, vilket vi gör på ett mycket omfattande och effektivt sätt i dag jämfört med hur det såg ut under den förra regeringsperioden.Läs protokollet

Det är full fart på hemvärnssoldaterna vid Kvarn. Cirka 360 frivilliga soldater finns ute i skogen och övar på att försvara landet.

Hemvärnet är allt annat än ett kamouflagegrönfärgat vuxendagis för medelåldersmän. Ute vid Kvarns militära skjutfält laddar frivilligsoldater, kvinnor som män, sig inför strid. Det pågår just nu krigsförbandsövning vid Kvarn där drygt 360 hemvärnsoldater tränas under ett par intensiva dagar. Östergötland är uppdelat i två hemvärnsbataljoner, 30:e i söder och 31:a i norr.

Hemvärnet, som är en del av Försvarsmaktens insatsorganisation, omfattar nästan hälften av Försvarsmaktens personal. Hemvärnsförbanden spelar en mycket viktig roll ur ett nationellt och territoriellt perspektiv. Hemvärnsförbanden är samtidigt krigsförband och har till huvuduppgift att skydda, bevaka samt stödja samhället vid kris.Läs artikel

Svar på interpellation 2015/16:791 om bilateralt samarbete jämfört med Natomedlemskap

Anf.  1  Försvarsminister PETER HULTQVIST (S): Herr talman! Hans Wallmark har frågat mig följande:   Vilka slutsatser drar försvarsministern av de utfästelser som gjorts av USA gentemot Sverige när det gäller vad de betyder i praktiken?  Hur ser försvarsministern på att de utfästelser USA gjort gentemot Sverige inte finns i något dokument som gör dem bindande?  Hur ser försvarsministern på skillnaden mellan USA:s utfästelser och Natos artikel 5?

 Hur bedömer försvarsministern att Ryssland uppfattar det uttalande Joe Biden gjorde, uppenbart riktat mot Ryssland, vid sitt besök i Sverige?  Försvaret av Sverige är ytterst vårt eget nationella ansvar. Detta gäller såväl vår nationella försvarsförmåga som förmågan att gemensamt agera med andra för att främja stabilitet och säkerhet.  De allt bredare bilaterala och multilaterala samarbeten som Sverige bedriver har en stabiliserande effekt i vårt närområde. Läs riksdagsdebatten

…Ett uttryck för detta är det replikskifte vi hört till leda mellan intervjuande journalist och intervjuad försvarspolitiker eller hög företrädare för Försvarsmakten, i samband med kriser, incidenter, rysk upprustning etc:

Fråga från aningslös intervjuare: – Föreligger det något hot mot Sverige?

Svar från tanklös (förlåt dålig ordvits) intervjuad: – Nej inte idag, men man kan inte utesluta det i framtiden.

Här trampar intervjuoffret fel på flera sätt.

För det första genom att falla in i det enfaldiga hotbildstänkandet. Ett demokratiskt lands försvarsmakt stärker dess säkerhet och ökar stabiliteten i dess omgivning genom att finnas till, även om inga tydliga hotbilder kan skönjas. Ett talande exempel framfördes av Akademiens f d styresman, framlidne professor Bo Huldt under 1990-talet. Han hävdade att Sveriges försvarsmakt, som tycktes onödigt stor efter de förstärkningar som beslutades före murens fall, gav oss en respektingivande status i de förhandlingar om rysk truppreträtt ur Baltikum där vi var aktiva. Läs artikel

Försvarsminister Peter Hultqvist tar avstånd från en bärande slutsats i betänkandet ”Säkerhet i en ny tid”. När det saknas gemensamma försvarsförberedelser mellan Sverige och USA och Nato hamnar båda sidor i ”ett planeringsmässigt mörkerland” i en krigssituation, enligt utredaren.

– Jag tycker inte att det är ett rimligt sätt att se det, säger Hultqvist till SvD…

– Finns det eller finns det inte någon form av förpliktelser eller åtaganden, öppna eller dolda, från USA:s sida?

Enligt Hultqvist innebär det svensk-amerikanska försvarssamarbetet ”inte gemensamma planer eller åtaganden”. Utredarens centrala slutsats är att det innebär att båda sidor försätts i ”ett planeringsmässigt mörkerland” och att militärt samarbete då måste ”improviseras”. Försvarsministern har tidigare inte kommenterat innehållet i betänkandet. Nu avvisar han den bedömningen:

– Jag tycker inte det är ett rimligt sätt att se det, säger Peter Hultqvist till SvD.

Varför inte?

– Man måste se de möjligheter som hela vårt samarbete bygger på. Det höjer tröskeln, det skapar handlingsmöjligheter i en krissituation. Samtidigt är det vårt ansvar att höja vår militära förmåga.Läs artikel

Under senaste tiden har jag kunnat läsa på sociala medier och här i Kb inlägg om värnplikten utan att se något i inläggen om att försvaret av landet är en moralisk plikt för alla.Ska vi vara en suverän stat med en statsmakt vars primära uppgift är att skydda sin befolkning då måste alla medverka. Det var ett felbeslut att lägga ned regementena och stoppa den allmänna värnplikten i malpåsen. Beslutet togs i euforin över Glasnost och Perestrojka samt Warszawapaktens upplösning. Nu är säkerhetspolitiska läget ett annat…

Till och med vår duktiga politiska ledarredaktör hemföll till en ledare i ämnet utan att tangera den moraliska skyldigheten. Istället talas vitt och brett om ungdomars behov av frihet, resor och studier istället för värnplikt och att vi behöver proffsiga soldater. En överste här på orten har enligt artikel i Kb uttalat att vi behöver ”någon form av värnplikt”.

Vi behöver en allmän värnplikt, bred och tillräckligt lång för att ge soldater och befäl möjligheter att klara en strid utan att direkt bli ”kanonmat”.Läs artikel

…I morgon får den svenska regeringen en ansökan om att dra gasledningen.

Planerna på att upplåta svenska hamnar oroar försvarsministern.

Det är ett försämrat säkerhetspolitiskt läge med mer militär övningsverksamhet och underrättelseverksamhet. Det är helheten vi måste ta ställning till när vi värderar en ansökan och utnyttjandet av svenska hamnar. I det ingår att vi har kontakt med berörda kommuner, säger Peter Hultqvist (S) försvarsminister.

Anders Karlsson (S) ordförande i Karlshamns hamn: – Så här långt ser vi inte det som ett problem utan som vilken affär som helst. Läs artikel

…Från militärt håll har det därtill stått klart att Sverige inte förmår skapa en tillräckligt stor yrkesarmé för att effektivt försvara hela landet. De sju bataljoner som finns, och som huvudsakligen övats för tjänstgöring utomlands, räcker inte ens när de är fullt bemannade…

Vi förväntar oss att regering och riksdag nu i höst och vinter rättar till tidigare felbeslut. Mer än 60 procent av svenskarna säger sig vilja ha tillbaka värn- eller tjänsteplikt för män och kvinnor. Vill vi ha ett försvar att inte bara visa upp i internationella sammanhang krävs att det byggs på värn-/tjänsteplikt för alla. Det vore också till fördel för det fördjupade militära samarbete som är under uppbyggnad mellan svenska och finska försvaret. Finland var klokt att aldrig avskaffa värnplikten. Sverige bör lära av Finland och nu återinföra värn- och tjänsteplikten. Det kan ske i den beredningsprocess som följer efter att pliktutredningen har lämnat sitt förslag. Och då är införandet av en modern värnplikt en absolut nödvändighet. Vi menar också att Sveriges försvarsanslag kan stegvis behöva höjas från nuvarande 1,1 procent och mot mera rimliga 1,5 och kanske 2 procent av BNP. På några års sikt. Läs artikel

– Socialdemokraterna har varit ledande i både Finland och Sverige då det gäller samtal och samarbete också kring säkerhetspolitiken – och det som skulle krävas idag och vore bättre för alla är att också de andra partierna utvecklade liknande kontakter mellan våra länder, slog riksdagsledamot Erkki Tuomioja och hans svenska kollega Kenneth G Forslund fast på torsdag, efter att de socialdemokratiska medlemmarna i den finländska och den svenska riksdagens utrikesutskott hållit möte i Helsingfors…

På onsdagen gavs beskedet att den svenska regeringens beslut att militärtrupper i fortsättningen ska finnas permanent på Gotland verkställs i förtid. I den svenska debatten är det en och annan som sett detta både som en ”onödig upprustning” – och ett Natonärmande. Men Kenneth G Forslund säger att det här varken är något nytt, sensationellt – eller misstänkt.

Erkki Tuomioja konstaterade att han enbart ser åtgärden som en markering som han, som finländare naturligtvis inte har något att anmärka på.

– Det förändrar ingenting militärt. Det är en del i att Sverige försvarar sitt territorium. Gotland är inte en avmilitariserad zon, som vårt Åland, sade han. Läs artikel

Sverige och Nato

Anf.  40  LENA ASPLUND (M): Herr talman! Ambassadör Krister Bringéus har nu lämnat över sin utredning om Sveriges försvar och säkerhetspolitiska samarbeten, inklusive Nato, till regeringen. Bringéus fastslår att västs samlade konfliktavhållande förmåga skulle öka med Sverige i Nato. I sin regeringsförklaring underströk statsministern vikten av samarbete när det gäller säkerhet. Därför, herr talman, vill jag fråga försvarsminister Peter Hultqvist varför det är så viktigt för regeringen att hålla dörren stängd till Nato.

Anf.  41  Försvarsminister PETER HULTQVIST (S): Herr talman! Säkerhetspolitiken är liksom ingen kappvändarverksamhet, utan det krävs viss stringens, långsiktighet och stabilitet i det sammanhanget. Att ändra säkerhetspolitisk doktrin skulle få stora konsekvenser och framför allt också sätta press på Finland. Vi tror att situationen gagnas bäst av att vi håller fast vid den militära alliansfriheten, höjer den militära förmågan enligt det beslut som riksdagen har fattat och fördjupar våra samarbeten med andra länder, vilket vi gör på ett mycket omfattande och effektivt sätt i dag jämfört med hur det såg ut under den förra regeringsperioden. Vi har fördjupat samarbetet med Finland bortom fredstida förhållanden och övar armé, flyg och marin. Vi har ett avtal med USA, vi har ett avtal med Storbritannien, vi har ett avtal med Polen och Danmark och vi har utvecklat vår relation till de baltiska länderna. Så ser samarbetslinjen ut. Läs riksdagsdebatten

”Skeptikerna anser att ryssarna är helt överlägsna men vi lever i en annan tid då inte ens Ryssland har en miljonarmé för att kunna försvara världens största land”, skriver Peter Mattsson.

Rysslands strategiska och operativa reserver räcker inte till offensiva operationer över större områden utan de defensiva uppgifterna dominerar än i dag i Ryssland.

Det är i dag osannolikt att Sverige ensamma skulle möta Ryssland i en militär konflikt.

Är stridsgruppen på Gotland verkligen chanslös mot en motståndare med högintensiv krigföring – typ Ryssland?

Nej, stridsgruppen kan bedriva effektiv krigföring med en liten numerär. Om en kontinuerlig övningsverksamhet förläggs till Gotland – som amerikanarna gör i Baltikum – och om olika stödfunktioner som luft- och sjöförsvarsförmåga utvecklas på Gotland ökar den militära förmågan.Läs artikel