Finlands utrikesminister Timo Soini (Sannf) och Sveriges utrikesminister Margot Wallström tar ställning till Sveriges och Finlands försvarssamarbete i en debattartikel som publicerades i Helsingin Sanomat på måndagen.

Soini och Wallström skriver att Finland och Sverige är starkare tillsammans. Enligt dem är det naturligt att grannländerna ökar sitt utrikes- och säkerhetspolitiska samarbete.

Samarbetet väckte diskussion när man i den svenska utrikes- och försvarspolitiska rapporten talade om balanser i försvarssamarbetet mellan Sverige och Finland, det vill säga att Finland drar mer nytta av samarbetet än Sverige. Läs artikel

Det har inte förts någon politisk diskussion om Reservistförbundets erbjudande att erbjuda Sverige hjälp med den militära utbildningen, säger försvarsminister Jussi Niinistö (Sannf). Niinistö säger att det är Sveriges uppgift att bedöma hur värdefull de anser att hjälpen skulle vara. Bakgrunden till förslaget är att Sverige överväger att införa en selektiv värnplikt 2019.

– Låt oss först se hurdan värnplikt Sverige bygger upp. Sedan klarnar det vilket slag av hjälp som behövs av Finland, om någon hjälp ens behövs, säger Niinistö.

Försvarsmaktens kommendör Jarmo Lindberg säger att Sverige strävar efter att bygga upp ett självständigt system med en tillräcklig kapacitet av utbildare.

– Månne inte Sverige utgår från att de har ett självständigt och heltäckande försvar…

Niinistö säger att det viktigaste för Sverige är att fortsättningsvis utveckla det egna försvaret. Att delvis återinföra värnplikten ser han som en bra åtgärd.

– Den svenska armén har rent ut sagt en del utrymme för förbättringar. Sveriges flygvapen och marin är relativt starka, men armén är så liten att en hel del arbete återstår för att stärka det regionala försvarets trovärdighet. (FNB) Läs artikel

Även om diskussionen noga följs kring försvarssamarbetet i Sverige, har den färska svenska försvarsrapporten inte väckt någon förvåning.

– Det här är enda experts syn på saken. Låt vara att han (Krister Bringéus) är en erfaren diplomat, säger försvarsminister Jussi Niinistö (Sannf)

Ministern tycker det är bra att vi i Finland får en inblick i hur man tänker i Sverige. Men de bägge ländernas försvarssamarbete framskrider som tåget, vidhåller han.

I den svenska rapporten framgick att ett ökat försvarssamarbete med Finland kan medföra risker. Den ryska gränsen kommer mentalt närmare Sverige.

I samband med öppningen av den nationella försvarskursen säger försvarsministern ändå att Finland inte stöder sig på ett behov av någon svensk militär uppbackning.

– Finland litar inte på stöd från något håll, utan förbereder oss på att försvara oss själva. Läs artikel

Reservistförbundets ordförande Mikko Savola, som även är riksdagsledamot för Centern, påpekar att Finland hade en viktig roll med att förbättra Estlands försvarsförmåga efter att landet återfick sin självständighet. Nu skulle man enligt honom kunna erbjuda Sverige motsvarande hjälp.

– Det tar flera år innan Sverige har en betydande krigstidsförmåga inom armén igen. På så sätt är situationen litet lik den i Estland, som fick bygga upp sitt försvar ganska långt från noll på 1990-talet, säger Savola.Läs artikel

Vi länkar här till ett blogginlägg 2010 av Lars Gyllenhaal som har relevans för dagens  debatt om förvaret.

Blogginlägget:

Välkommen till ett nytt Sverige – ett Sverige utan värnplikt. De främsta anledningarna till att både politiker och allmänheten en dag lär sakna denna plikt rejält är dock vare sig demokratiska, ekonomiska eller nostalgiska.

Jag är medveten om att värnplikten – eller värnrätten om man så vill – nu bara är ”vilande” och alltså inte helt har avskaffats. Men i praktiken har den det, eftersom historien visar att regeringar, särskilt moderna svenska, i regel inte förmår ta försvarshöjande beslut i tid, utan först efter det att krig redan brutit ut.

Sedan har det dröjt flera år till dess att besluten har resulterat i något påtagligt. Exempelvis stod vi under andra världskriget klara att stå emot ett angrepp, alltså med goda chanser att lyckas, först 1944 eller 1945. Samlingsregeringens undfallenhetspolitik (avstegspolitik) var en konsekvens av detta förhållande.

Dagens huvudledare i DN om värnpliktens död är närmast skadeglad. DN: ”Det är sannerligen på tiden. Värnplikten har blivit både gammalmodig och ineffektiv” och ”Nu är det äntligen slut med det”. Läs hela ledaren, printa ut/klipp ur den och spara den för framtiden för att kunna jämföra DN:s ord med hur framtiden blev.

En sak är säker om framtiden: en dag kommer ett rikstäckande svenskt försvar åter att behövas – något som ett svenskt yrkesbaserat försvar aldrig kan bli. Inte ens om det skulle bli världens bästa. Sveriges relativt sett stora yta kan helt enkelt inte värnas av så få personer. Frågan är bara när behovet kommer.

.Läs blogginlägget

När media och opposition pressar regeringen så kan man dessutom hänvisa till att man inväntar den pågående utredningen, och att man således inte vill svara på frågorna och förekomma utredningens slutsatser. Väldigt listigt!..

En tredje utredning som kanske inte utgör något politiskt sprängstoff, men som jag personligen anser är en av de allra viktigaste är den som utredaren Ingemar Wahlberg ska leverera i slutet av året, nämligen översynen av Försvarsmaktens materiel- och logistikförsörjning. Det här är ett område som under lång tid har fungerat väldigt dåligt och där Försvarsmakten får orimligt lite effekt för varje investerad krona. För lite pang för pengarna, för att använda ett passande uttryck. Läs artikel

Utrikesminister Timo Soini (Sannf) säger att den svenska rapporten om ett Natomedlemskap visar att Finland och Sverige lever i samma säkerhetsomgivning. Det finns inte någon ödesgemenskap mellan ett finskt och ett svenskt Natomedlemskap men det vore en stor förändring för båda, anser Soini…

Vi är ju två länder i den här delen av världen och vi står utanför militäralliansen och också i övrigt idkar vi nära samarbete. Båda länder fattar ändå egna självständiga beslut så som självständiga länder brukar göra, konstaterar Soini. Läs artikel

Försvarsexperten Lars Gyllenhaal kritisk till Natorapporten och noterar att Barents hav och Arktis nämns vardera två gånger, Östersjöregionen 62 gånger…

– I Arktis har Ryssland nya arktiska brigader och man har byggt upp en ny toppmodern militärbas intill Svalbard. Att inte ta hänsyn till och ta med att Sverige utgör en del av Barents och Arktis gör att man inte kan dra korrekta slutsater om fördelar och nackdelar med ett Nato-medlemskap.

Han anser dock att Natofrågan ges för stor betydelse i försvarsdebatten.

– Det är lite sorgligt att den här frågan ofta lyfts fram så mycket och som den viktigaste frågan för det svenska försvaret. Oavsett om vi går med i Nato eller inte så är det så mycket annat som måste åtgärdas i försvaret. Debatten borde handla om resurser att försvara hela Sveriges territorium, inte bara en kommun utan flera delar av landet. Och kanske till och med samtidigt. En konkret debatt skulle tvinga politikerna att skärpa till sig och sluta svamla. Läs artikel

…Ett Natomedlemskap skulle inskränka Sveriges nationella suveränitet och begränsa den utrikespolitiska friheten, vår självständiga röst riskerar att tystna.

Det saknas i dag bred folklig förankring för ett sådant skifte, det saknas majoritet i riksdagen och Finland har inga planer på att ändra sin politik. Utan folkets stöd kan ingen säkerhetspolitik fungera och att Sverige skulle lämna Finland ensamt mellan Nato och Ryssland är rimligen helt uteslutet.

Paradoxalt nog är det största problemet för trovärdigheten i vår militära alliansfrihet just nu Natolobbyns kampanj. Genom att ständigt påstå att Natomedlemskap står för dörren skapar de intryck i både Moskva och Washington av att svensk säkerhetspolitik vilar på lerfötter.

Men i 200 år har vi hållit ­Sverige utanför krig med en kombination av militär alliansfrihet, starkt försvar och diplomatiskt fotarbete. Det ligger i vårt intresse att fortsätta politiken eftersom vi vet att den fungerar väl. Läs artikel