…Det finns inget i avtalet som förbjuder kärnvapen som hindrar militära samarbeten, vare sig bilaterala eller multilaterala, så länge det inte rör sig om kärnvapen. Sverige har idag inga samarbeten som bygger på kärnvapen med vare sig USA eller något annat land. Även inom Nato finns olika syn på kärnvapen, där vissa stater har nationella regelverk som förbjuder vapnen på deras territorium.Danmark, Norge och Spanien tillåter till exempel inte utplacering av kärnvapen på deras territorier under fredstid. Island och Litauen tar det ännu längre och tillåter inte att kärnvapen utplaceras på deras mark, utan att göra skillnad på freds- och krigstid. Island, Norge och Danmark förbjuder även kärnvapenbärande fartyg att lägga till i deras hamnar.

Moderaternas Karin Enström och Hans Wallmark skriver i Svenska Dagbladet att förbudet mot kärnvapen riskerar att underminera arbetet för kärnvapennedrustning men utvecklar inte varför så skulle vara fallet. De nämner att Cypern och Malta har röstat för avtalet, men glömmer att inkludera att även traditionella svenska samarbetspartners så som Österrike, Irland, Schweiz samt Nya Zealand röstade ja. Centern å sin sida menar att avtalet kan hota det globala icke-spridningsavtalet. Det är ett argument vi har stött på under många år men än har ingen lyckats förklara HUR de ser att detta ska ske. Som vi beskrivit ovan gör många med oss den omvända analysen, att förbudet implementerar och förstärker icke-spridningsavtalet. Läs artikel

Som Natomedlem skulle vi inte kunna neka till mera långtgående samarbete, såsom mottagande av stridsmateriel och trupper.

Både Nato och Ryssland har på senare tid ökat sin militära närvaro i Östersjöområdet och båda sidor har genomfört stora övningar. Det kan inte ligga i Sveriges intresse att bidra till att ytterligare öka spänningarna, skriver Stig Henriksson, försvarspolitisk talesperson för Vänsterpartiet.

I dag upprörs även många av de ansvariga för den oansvariga privatiseringen av samhällets nyckelfunktioner som skandalen med Transportstyrelsen blottat. Men lika lite som privatiseringsivrarna vill se själva grundproblemet, lika blinda är man för att Sverige är i full färd med att outsourca landets försvarsförmåga.

Detta sker samtidigt som Ryssland genomför den stora övningen Zapad 17 vilken hålls tillsammans med Vitryssland. Det kommer alltså bli trångt på, över och under Östersjöns yta, då Aurora bland annat kommer tilldra sig på Gotland där amerikanska Patriotmissiler lär ska placeras ut. Risken för farliga incidenter är stor samtidigt som omgivningen kan ges uppfattningen att vi på svensk mark redan nu förbereder för placering av utländsk trupp. Läs artikel

Regeringen är inte redo att underteckna FN:s konvention för att avveckla alla kärnvapen. Först ska en rejäl analys göras. USA:s försvarsminister varnar att ett undertecknande kan försvåra det svensk-amerikanska försvarssamarbetet och Allianspartierna ser stora risker.

Från den 20 september kan de 122 länder som i juli röstade för ett globalt förbud mot kärnvapen underteckna FN-konventionen. Men den svenska regeringen kommer inte att stå först i kön.

– Vi måste titta på den här konventionen som kom till under väldigt kort tid och med ett antal skrivningar, som vi menar att vi måste titta på ur samarbets- och folkrättslig synpunkt. Den tiden kommer vi att ta oss nu, säger utrikesminister Margot Wallström (S) till TT. Målet är fortfarande att kunna underteckna FN-konventionen.

NATO said Wednesday it will send three experts to observe military exercises between Russia and Belarus next month but alliance Secretary-General Jens Stoltenberg wants the two countries to allow broader monitoring.

Russia and Belarus say the Zapad 2017 exercise, which runs from Sept. 14 to Sept. 20 not far from the borders of NATO allies Estonia, Latvia, Lithuania and Poland, will involve less than 13,000 troops. Under international rules, the two should allow wider access to monitors if troop numbers exceed that figure.

NATO spokeswoman Oana Lungescu said the three experts will attend “Visitors’ Days” in Belarus and Russia after they were invited to attend. Läs artikel

När väktare i privata svenska vaktbolag visade sig ha avsevärt högre lön än anställda soldater havererade rekryteringen till försvaret. Försvarsmakten lyckades bara få tag i drygt hälften av de 4 000 som varje år skulle anställas och står i dag med en brist på ungefär 7 000 män och kvinnor.

Detta hos ett försvar med 9 000 officerare, knappt 6 000 soldater och cirka 5 000 civila. Därtill kommer drygt 20 000 i hemvärnet.

Av ungefär 100 000 ungdomar i varje årskull ska nu 13 000 kallas till mönstring varje år. Av dessa väljs 4 000 ut till ”allmän värnplikt” med låg dagpenning. Men detta är otillräcklig bättring av vad Sveriges tidigare ÖB för ett par år sedan kallade en veckas-försvar. Han menade att Sverige bara skulle klara att hålla stånd mot ett anfall i en riktning österifrån i väntan på hjälp från väst.

Utan personal blir det ingen effekt av investeringarna som görs i materiel för att stärka Sveriges försvarsförmåga, skriver Officersförbundets ordförande Lars Fresker…

För det första är det min uppfattning att de underlag som Försvarsmakten redovisat utgår från en alldeles för liten personalram, vilket innebär att den orimliga arbetssituationen kommer bestå. Det gör att behovet av personal är större än vad politikerna utgår ifrån. För det andra är personalkostnaderna som redovisats beräknade utifrån en lönenivå där till exempel lägst lönen för en soldat/sjöman är 18 000 kronor i månaden och för yrkesofficerare några tusenlappar till. Det är löner som möjligen var attraktiva för fem år sedan. I dag borde lägsta lönen vara minst 20 500 kronor i månaden för soldater/sjömän och 25 000 kronor för yrkesofficerare.

Behovet av ändrade villkor för den militära personalen har lyfts fram i utredningar under senare år och riksdagen har gjort några tillkännandegivande till regeringen i samma ämne. Jämförelser med andra länder visar att Sverige lägger avsevärt mindre del av försvarsanslaget på personalförsörjningen. Trots alla förslag har det inte blivit någon förändring. Läs artikel

Kampen mot kärnvapen får inte på något sätt rubba Sveriges internationella försvarssamarbeten. Det slår försvarsminister Peter Hultqvist (S) fast efter DN:s uppgifter om att flera stormakter varnar Sverige från att skriva på en konvention om kärnvapenförbud.

– Sverige ska ha en aktiv roll när det gäller att bekämpa kärnvapen. Det är en 50-årig tradition som vi ska fortsätta med. Det som inte får ske är att våra internationella samarbeten på det säkerhetspolitiska området i någon mening rubbas. De måste vara intakta, säger försvarsministern till DN.

Som DN redovisat är alla Sveriges grannländer emot den kärnvapenkonvention som utrikesminister Margot Wallström (S) öppnat för att skriva på. Det skedde i en debattartikel i fredags i SvD. Men stormakterna USA, Frankrike, Storbritannien har varnat för att Sveriges försvarssamarbete med dem kan hotas om Sverige ansluter sig till konventionen…

Vårt arbete mot kärnvapen ska fortsätta. Men vi ska inte i någon mening bidra till att rubba våra internationella samarbeten som vi med stor möda och energi på olika sätt byggt upp. Sedan får jag återkomma med kommentarer. Läs artikel

The United States has sent a reinforced detachment of fighter planes to police the skies over NATO members Lithuania, Latvia and Estonia during a major Russian military exercise in the Baltic region next month.

The Zapad war games from Sept. 14 to 20 in Belarus, western Russia and Russia’s exclave of Kaliningrad, have caused unease in the region, though Russia has said the large-scale exercise will rehearse a purely defensive scenario and will not be a springboard for invasion.

Seven U.S. F-15C fighters landed at Siauliai airfield this week to patrol skies over the Baltic countries, three more than normally used since the NATO policing mission was upgraded after the Crimean crisis in 2014. The three Baltic states do not operate their own fighter aircraft and rely on their NATO allies for patrols. Läs artikel

I ett hemligstämplat brev till sin svenske kollega Peter Hultqvist varnar USA:s försvarsminister James Mattis för konsekvenserna om S-MP-regeringen undertecknar konventionen om en kärnvapenfri värld, erfar SvD. Enligt Mattis skulle det påverka försvarssamarbetet mellan USA och Sverige negativt…

I det nyskrivna brevet till Hultqvist varnar James Mattis nu istället för att ett svenskt-amerikanskt samarbete på försvarsområdet försvåras om regeringen skriver på konventionen, och redovisar alltså en annan uppfattning än Margot Wallström har gett uttryck för.

Enligt uppgift till SvD är Mattis tydlig på den punkten även om USA i diplomatiska termer inte lägger sig i vilka beslut den svenska regeringen fattar. Innebörden är att om regeringen skriver under en konvention som förbjuder alla kärnvapen, inklusive på svenskt territorium, skulle det påverka både försvarssamarbetet i fred och möjligheterna till militärt stöd från USA till Sverige i ett krisläge negativt. Läs artikel