Forsvarsforsker Tormod Heier mener Norge har lagt seg på en farlig linje når amerikanske soldater «nærmest inviteres til Norge på permanent basis»

– Vi har blitt så redde for Russland at vi nærmest inviterer amerikanerne inn på permanent basis. Det betyr at alle får mindre sikkerhet, ikke mer, sier Tormod Heier, oberstløytnant i Hæren og forsker ved Forsvarets høgskole.[…]

Nylig ble det klart at regjeringen vil ha enda flere amerikanske soldater på norsk jord. Ordningen med en rotasjonsbasert amerikansk styrke ble innført i fjor, og 330 marinesoldater ble stasjonert på Værnes. Nå er planen å doble antallet og plassere halve styrken i Indre Troms. I tillegg har den amerikanske marinen etablert seg på Andøya med maritime overvåkingsfly. Amerikanerne ønsker også å operere fra Rygge med egne kampfly.

– Den økte amerikanske tilstedeværelsen på norsk jord er et konkret uttrykk for at Norge ikke lenger har et selvstendig nasjonalt forsvar. Vi er ikke i stand til å håndtere selv små nasjonale kriser. Det som nå skjer, viser bare at avhengigheten til USA har økt, sier Heier.

– Det skyldes den kortsiktige forsvarspolitikken som ble gjennomført på 2000-tallet, da Russland fortsatt var en partner og venn. Norge la ned store deler av det nasjonale forsvaret for å frigjøre friske midler til ekspedisjonsstyrker som skulle operere over lang tid utenfor landets grenser. […]

– Sammen med de andre landene i Norden, var Norge en buffer og brubygger mellom øst og vest. Nå søker vi i stedet sikkerhet i et hardere og mer uforsonlig nullsumspill som i liten grad tar hensyn til russiske sikkerhetsinteresser. Vi får en helt ny geopolitisk situasjon fordi USA får et stadig sterkere militært fotfeste. Norge er ikke lenger en fredelig flanke, men en strategisk front i forsvaret av så vel USA og Europa, fordi vi ligger ved siden av den russiske nordflåten på Kola.[…]

Han mener regjeringens uttalelser om at det handler om trening og øvelse, faller på sin egen urimelighet og undergraver folks tillit til politikerne.

– Alle ser at dette handler om en bredere amerikansk strategi om å holde russerne ute av Europa. Og her er norske landområder viktig. Man trenger ikke en doktorgrad i statsvitenskap for å skjønne det. Läs artikel

I dag startet Nato-øvelsen Dynamic Mongoose. Ti Nato-land er med på øvelsen som foregår utenfor kysten av Sør-Troms og nordre Nordland.

Oberstløytnant ved Forsvarets høgskole Tormod Heier sier øvingsaktiviteten på begge sider viser at nordområdene er blitt viktigere, men understreker at det økte fokuset i nord, ikke betyr et mer aggressivt Russland i våre nærområder.

– Russland er både økonomisk og militært liten i forhold til USA, Nato og Vest-Europa. Det er ingenting som tilsier at Russland ønsker å starte noen større konflikt. Dette er en ren øving for å bygge opp igjen en kompetanse som har vært sterkt nedadgående de siste 20 årene, sier han.[…]

– USA og Nato-landene bruker 12 ganger så mye på forsvar som det Russland gjør. Selv om Russland har en militær overlegenhet rett utenfor Norges grenser eller ved de baltiske statene i Østersjøen, er de underlegne når amerikanerne kommer på banen, sier Heier. Läs artikel

[…] Rådet erinrar om att, eftersom medlemsstaterna har ”en enda uppsättning av styrkor” som de kan använda inom olika ramar, kommer utvecklingen av medlemsstaternas förmåga genom GSFP och med användning av EU-instrument därmed också att bidra till att stärka den
förmåga som potentiellt står till FN:s och Natos förfogande. […]

Rådet betonar att de enskilda medlemsstaternas suveränitet, nationella beslutsfattande och konstitutionella krav, även när det gäller deras nationella territorium och militära rörelser och transporter, deras säkerhets- och försvarspolitiks specifika karaktär, samt andra överväganden, inbegripet miljöbestämmelser och miljöprinciper, förblir av avgörande betydelse och kommer att respekteras fullt ut i samband med denna gemensamma insats. […]

Rådet upprepar att samarbete och samordning med Nato om militär rörlighet bör eftersträvas ytterligare inom ramen för den gemensamma uppsättningen förslag för genomförandet av den gemensamma förklaring som undertecknades i Warszawa i juli 2016 av Europeiska rådets ordförande, Europeiska kommissionens ordförande och Natos generalsekreterare för att säkerställa en samstämmig strategi och synergier mellan EU:s och Natos respektive initiativ. Läs dokumentet

– Om statsmakterna vill att vi ska börja tillväxa rejält, då måste man omformulera det uppdraget så att det tydliggörs att vi ska prioritera det på bekostnad av vissa andra saker, säger överstelöjtnant Lennart Ek.

Försvarets budget har höjts de senaste åren och de borgerliga partierna och Sverigedemokraterna vill höja den ännu mer de kommande åren och flera talar om en fördubbling på kanske tio år. Även Försvarsmakten är inne på samma linje och Socialdemokraterna har inte stängt dörren för fler höjningar. I dag, med anställda soldater, kan förbanden inom några dagar försvara Sverige. Men den beredskapen eller beredskapen för internationella insatser och att utveckla försvaret behöver dras ner och i stället fokus läggas på utbildning om Försvaret ska växa fort. Det krävs helt enkelt politisk prioritering, enligt Försvarsmakten. Dessutom krävs snabbt beslut om ökad kapacitet hos Rekryteringsmyndigheten som mönstrar värnpliktiga och om nya vapensystem och exempelvis miljötillstånd för skjutfält. Då kan försvaret växa enligt Lennart Ek.

– Får vi den hjälpen och de tidiga besluten, då bedömer vi att det går, säger Lennart Ek. Läs artikel

I en artikel på SvD Debatt den 20 juni argumenterar 14 svenska och finska säkerhetspolitiska debattörer för att Sverige och Finland bör bli medlemmar av Nato. Deras grundargument är att Ryssland hotar säkerheten i Nordeuropa och att ett svensk-finskt Natomedlemskap skulle bidra till att avskräcka Ryssland från aggression och därigenom stärka våra länders säkerhet.

Argumentationen är enögd. Den grundar sig nästan uteslutande på Rysslands agerande i Ukraina utan försök till bredare granskning av landets utrikespolitiska ambitioner och militära förmåga. Premissen om ett allmänt aggressivt Ryssland som är berett att oprovocerat anfalla de nordiska och baltiska länderna saknar grund.[…]

Ett svensk-finskt Nato-medlemskap skulle, i motsats till vad författarna skriver, leda till ökad spänning i Nordeuropa, vilket är till nackdel för våra länder. Det är inte så att Sverige och Finland i sig skulle utgöra några hot mot Ryssland. Däremot skulle Nato-medlemskapet medföra en ytterligare framflyttning av Natos militära strukturer närmare ryska kärnområden i S:t Petersburg, Kaliningrad och i Murmanskområdet. […]

Med ett svenskt medlemskap i Nato skulle de svenska stridskrafterna och hela vår försvarsordning i en krigssituation vara direkt underställda amerikanskt befäl. Därtill blir Sverige som ansluten till kärnvapenalliansen i en konflikt ett potentiellt mål för ett ryskt kärnvapenangrepp enligt den ryska kärnvapendoktrinen. Läs artikel

På SvD Debatt den 20 juni försöker 14 framstående diplomater och militärer från Finland och Sverige, inklusive förre kabinettssekreteraren Frank Belfrage, förklara varför Sverige och Finland bör gå in i Nato. Med hänsyn till författarnas breda erfarenhet och kompetens är det lite förvånande att deras resonemang bygger på ett så ensidigt militärstrategiskt tänkande. […]

Nato-medlemskap innebär också att vi offrar en del av vårt utrikespolitiska oberoende och våra möjligheter att konstruktivt bidra till konfliktförebyggande och avspänning i världen. Vi ser redan hur USA utövar påtryckningar för att få Sverige att överge sin väletablerade politik mot kärnvapen. President Trumps nyckfulla agerande påminner oss om faran i att underordna oss USA:s ledning. […]

Det är bra att ha lite is i magen när vi diskuterar våra relationer till Nato och till Ryssland. Ryssland kan vara en besvärlig granne på många sätt, men kan inte hota vår självständighet eller territoriella integritet. Hotet ligger på andra plan, till exempel genom cyberattacker, destabiliserande propaganda via sociala media, hotfullt uppträdande, med mera. Men där hjälper inte ett Nato-medlemskap. Däremot bör vi stärka vårt eget försvar, både det militära, cyberförsvaret, det psykologiska försvaret och civilförsvaret.

En svensk, och finsk, Natoanslutning skulle i nuläget göra mer skada än nytta. Däremot skall vi hålla Natooptionen öppen – och klargöra för Ryssland att ett aggressivt ryskt uppträdande östersjöområdet kan framtvinga ett svenskt-finskt Nato-medlemskap. Tills vidare är Natomedlemskap bäst som hot. Så jag tycker att det är bra med Belfrages med fleras artikel. Bara vi inte tar den på för stort allvar. Läs artikel

Under den kalde krigen la supermaktene opp til at Norge ble episenteret i en storkrig. Det bør vi ta lærdom av, og styrke vårt eget forsvar. […]

Moralen er at det er grenser for hvor mye oppmerksomhet man faktisk bør ønske seg fra allierte som kanskje ikke har helt sammenfallende interesser med oss. Norge bør anerkjenne at Russland har legitime sikkerhetsbehov i nord. Vi skal alltid være naboer med russerne, og vi har tross alt en del felles interesser med dem.

Men Norge må også sikre seg når det russiske regimet spiller et høyt og aggressivt spill, og synes å ønske seg høy militær spenning. Derfor har Norge definitivt bruk for et meget godt forhold til USA og vi skal være glade for det nære militære samarbeidet vi har. Norge bør også, som amerikanerne krever, gjøre mer for å styrke eget forsvar. For vår egen del.

Stortinget har vedtatt at «Norsk sikkerhets- og forsvarspolitikk har som hovedformål å sikre Norges suverenitet, territorielle integritet og politiske handlefrihet.» Det siste kan bli vanskelig om Norge er så svakt at avhengigheten av USA bare øker. For hva vil USA kreve i gjengjeld? I de siste ukene har Trump erklært handelskrig mot sine viktigste allierte.

Hans folk har beskyldt Canada for forræderi. Så lovte Trump Nord-Koreas leder å stoppe de årlige militære øvelsene som sikrer at amerikanske og sørkoreanske styrker skal kunne operere effektivt sammen. Trump skrøt av at dette ville USA spare penger på.

Han prioriterte altså en liten innsparing for USA foran sikkerheten til en av landets viktigste allierte. I Seoul oppfatter nok mange dette som et svik. Läs artikel

Stater som overlater forsvaret av eget landområde til andre, blir et lydrike. Er det det som skjer med Norge nå? Blir vi et lydig land? […]

Dagens situasjonminner sørgelig om 1930-tallet, da Norge følte seg trygg bak flåtemakten og interessesfæren til den tidens stormakt i nordområdene: Storbritannia. I tiltro til at dette ville avskrekke andre makter, forsømte Norge sitt landlandforsvar. Det gikk dårlig, som kjent.

I dag kobles norsk forsvars – og sikkerhetspolitikk stadig tettere til USAs interesser i nordområdene. Forsvaret bygges rundt strategien om en lokal militær konflikt raskt kan trappes opp til et nivå som trekker USA inn – og at USA da vil inn.

Mens hærenvår er så liten at den knapt kan det forsvare en norsk kommune, bygges Norges forsvar rundt rådyre våpensystemer som angrepsflyet F35 og ubåter med raketter. Det skal gjøre oss i stand til å besvare et angrep mot norsk territorium med motangrep inn på angriperens territorium. De norske angrepene kan ikke bli annet enn nålestikk, men som politisk signal demonstrerer de viljen til raskt å eskalere konflikten. Selve juvelen i tilpasningspolitikkens krone er regjeringens og stortingsflertallets aksept av at amerikanske marinestyrken som øver og trener i i Norge skal dobles til 700, og at de ikke bare skal stasjoneres på Værnes i Trøndelag, men også på Setermoen i Troms.

Samtidig vil amerikanske overvåkningsfly begynne å operere fra Andøya, og amerikanske kampfly fra Rygge i Østfold. Det siste viser at amerikanerne ikke bare bruker Norge som base for nordområdene, men også mot Baltikum. Det ble forøvrig også demonstrert da amerikanske soldater fra Værnes sist høst øvde på å rykke fram til Østersjøen gjennom Sverige. Läs artikel

Utvecklingen av Norges försvar har också kommenterats på den här sajten: Nato-anpassat eller nationellt försvar

The United States, the European Union, the Arab League, Turkey, Canada and Australia have collectively taken measures since 2011, and the United States since 1979, to destroy Syria’s economy. The measures are illegal under international law, which prohibits states from using economic pressure, outside the framework of the UN Security Council, to coerce other states. With Syrians fleeing sanctions-induced economic collapse, joblessness, crumbling infrastructure and a public health care system in tatters, the UN’s Special Rapporteur on Syria has spoken out. But is anyone listening? […]

These measures, implemented without the imprimatur of the UN Security Council, are “contrary to international law, international humanitarian law, the [UN] Charter and the norms and principles governing peaceful relations among States”. […]

The coercive economic measures inflicted on Syria by the United States:

• Began long before the 2011 Islamist unrest in Syria, challenging the view that they are a reaction to the Syrian government’s response to the jihadist revolt (presented in the West dishonestly as a democratic uprising);
• Are illegal, impugning the view that the United States and its allies seek to uphold the rule of law and a rule-governed international order; Läs artikel

Pax Romana upphörde. Pax Britannica upphörde. Varför skulle då Pax Americana vara för evigt? ”Allt fast och beständigt förflyktigas, allt heligt profaneras, och människorna blir slutligen tvungna att betrakta sin levnadsställning och sina ömsesidiga förbindelser med nyktra ögon”, förkunnade Karl Marx. Hur rätt hade han inte! […]

Invandring, sjukvård, lag och ordning ligger i topp bland de valfrågor som svenska väljare prioriterar som viktigast. Med kursen som det trumpifierade USA slagit in på borde det vara upprustningen av vårt nationella försvar. Läs artikel

Publicerat i Corren 21 juni.

31. oktober er det duket for en storkonflikt sør for Trondheim. Tre internasjonale brigader fra den fiktive staten Murinius angriper sørover og barker sammen med tre allierte brigader som skal forsvare Norge, og komme med motangrep.

Med 40.000 soldater fra 29 land, hvorav 5000 norske, i tillegg til 10.000 kjøretøyer, 130 fly og 70 marine fartøy blir «Trident Juncture» den største militære øvelsen på norsk jord siden 1984.

Øvelsen skal simulere en situasjon der Norges territoriale eller politiske sikkerhet er truet – slik beskrevet i artikkel 4 i Nato-traktaten. Hendelsen utvikler seg til et fullskala angrep og dermed et angrep på hele alliansen etter artikkel 5.[…]

Imidlertid lå det aldri på bordet å legge Nato-øvelsen i Troms og Finnmark – det mest nærliggende stedet for starten på en fremtidig konflikt – på grunn av hensynet til Russland.

– Å ta 40.000 mann opp til Finnmark ville ha vært galimatias, sier Jakobsen. Läs artikel

[…] I intervjun får vi höra varför Richtoff anser att detta riskerar bli en teknisk och ekonomisk felsatsning som kostar 10-tals miljarder utan att ge oss det vi behöver. Bakgrunden är alltså att försvarsminister Peter Hultqvist överraskade i november 2017 genom att meddela att regeringen bestämt sig för att köpa den föråldrade amerikanska luftvärnsroboten Patriot. I samband med detta uppdrog man åt FMV att begära in offert från USA vilken förhandlades under statsminister Löfvéns möte med president Trump i USA. Tre saker var särskilt förvånande:

Regeringen beslutar först vilket system som ska köpas. Därefter begär man pris i en offert. Man beslutar också att inte begära in ytterligare offerter. Dvs hela processen går baklänges mot vad som är normalt och tar inte in alternativ. Systemet är föråldrat och alldeles för dyrt jämfört med det europeiska systemet som FMV har var mest intresserat av. Det går inte enkelt att applicera på våra korvetter vilket kanske är den viktigaste tillämpningen Patriots radar har ett begränsat synfält som gör att systemet inte klarar det kanske främsta hotet som är kryssningsmissiler. Det missar hot som ligger utanför radarns begränsade synfält. Dessutom är Patriotsystemet kanske dubbelt så dyrt som den europeiska lösningen samt har betydligt högre underhållskostnad. Det kräver flera hundra personer för att hantera en avfyrningsplats. Läs utskriften