Nato er ikke forberedt på å drive kollektivt forsvar i tillegg til internasjonal innsats, dessuten er Nato-landene uenige om Natos rolle, går det frem av en forskningartikkel.

Någon direkt blixt från klar himmel var det knappast när USA:s utrikesminister Pompeo i dag meddelade att USA avser att lämna det s k INF-avtalet.

Lite historia kan vara på sin plats.

När den nukleära kapplöpningen mellan USA och Sovjetunionen inleddes hade man forfarande inte utvecklat missiler med interkontinental räckvidd. USA utvecklade bombflygplan för att kunna nå Sovjet, medan Sovjet satsade hårdare på missiler som med bas i den teknologi från tyska V2 man hämtat in efter andra världskriget kunde nå mål i västra Europa. Läs blogginlägget

Det svensk-finska samarbetet mellan Nylands brigad och Amfibieregementet är sedan länge etablerat. De första övningarna länderna emellan genomfördes i slutet av 90-talet och sedan dess har förmågan utvecklats allt eftersom.

Tidigare i höstas genomförde chefen för Nylands brigad ett besök på Amfibieregementet. Under besöket diskuterade cheferna för respektive förband hur Swedish-Finnish Amphibious Task Unit, SFATU, som är en del av Swedish-Finnish Naval Task Group, SFNTG, ska utvecklas mot full operativ förmåga 2023. SFATU består av enheter ur Amfibieregementet och Nylands brigad, och utgör en gemensam amfibiestyrka som ska kunna användas såväl på svensk som finskt terriotrium. Det är alltså en del av det omfattande svensk-finska militära samarbetet som föranletts av politiska beslut.Läs pressmeddelande

Finland innehar EU:s ordförandeskap under årets andra halva. Härnäst vill jag peka på några områden som kommer att vara på agendan under vårt ordförandeskap. Det är också områden där EU måste kunna samarbeta närmare och samtala mer effektivt. […]

Säkerhets- och försvarssamarbetet är också viktigt och måste intensifieras.

Finland har aktivt uppmanat till ambitiösa framsteg inom säkerhets- och försvarssamarbetet, även tillsammans med Frankrike. Vi välkomnar nu framstegen.

Skapandet av Europeiska försvarsfonden och PESCO har också varit steg i rätt riktning. Nu bör vi koncentrera oss på genomförandet och att uppnå resultat.

EU har också stärkt sin kapacitet att motverka hybridhot. European Centre for Countering Hybrid Threats i Helsingfors bidrar till beredskapen inom Nato och EU-länderna mot dessa hot. Jag vill tacka de 19 deltagande länderna, varav 16 är EU-medlemmar, för deras starka engagemang. Jag välkomnar också alla övriga medlemsländer att ansluta sig till centret. Läs talet

I detta inlägg diskuteras frågan om ingenjörsresurser och deras betydelse för våra manöverförband. Jag kommer att avgränsa mig till Norrland eftersom det i nuläget nästan helt saknas resurser för fältarbeten i denna landsända.

År 2004, under den eviga fredens tid, lades förbandet Ing 3 ner och övergick så småningom till att vara ett Ingenjörskompani ingående i I19, Norrbottens regemente. Detta kompani lades dock ner 2011 och därmed försvann alla tyngre ingenjörsresurser norr om Eksjö. Den enda förmågan till fältarbeten norr om Eksjö som kvarstår är de två pionjärplutoner som ingår i de mekaniserade bataljonerna samt en mindre minröjningsenhet. Jag kommer att återkomma till de förstnämnda.

Förmågan till fältarbeten är sannolikt något vars betydelse alla är överens om. Hur värdefullt är det inte för en brigad att kunna korsa en flod tack vare att man har tillgång till flytbroar? Hur mycket effekt har inte en väl förberedd minering på en motståndare? Eller vilken effekt har inte en uppgrävd väg på motståndaren, i synnerhet om den är hjulburen. Insatserna för fördröjande fältarbeten är resurseffektiva. När man nyttjar exempelvis mineringar innebär det en låg risk för egen sida samtidigt som de har en rätt stor effekt mot en motståndare. […]

Vid sidan av våra egna officerares, i pionjärtjänst, befintliga kunskaper har våra vänner i Finland redan en god kompetens på området. Nyligen gick en officer från I19 en kurs i fördröjande fältarbeten i Finland och det bör inte vara omöjligt att kunna skicka fler officerare över gränsen och dra lärdom av deras sätt att genomföra fördröjande fältarbeten. Synergieffekten är givetvis att vi knyter kontaker över gränsen vilket båda länder i slutändan drar nytta av.

Att snabbt kunna bygga upp kompetenta förband är en stor utmaning. En utmaning som dock behöver tas. I strid är ingenjörsresurser mer än önskvärda. Ett lätt ingenjörskompaniet kan användas som bas för att på lång sikt bygga en ingenjörsbataljon som har samma resurser som de vid Ing2. Läs artikel

​​​​​​​«Forebygging» er erstattet med «avskrekking». Det utfordrer Norges handlefrihet og nasjonale trygghet.

«Forebygging» og «avskrekking» er ikke synonymer. Avskrekking er en del av krigsforebygging, mens å forebygge krig betyr også at dimensjonen beroligelse er med.

Det gjør således  inntrykk at Norges forsvarssjef, Haakon Bruun-Hanssen,  slår fast at det er et økende sikkerhetspolitisk tomrom i Nord-området og at det er lett for «andre» å fylle dette. Det er et ubestridelig faktum at vår landsdel er mest utsatt sikkerhetsmessig med en nedrigget hær, manglende sjøforsvar og luftforsvar.

I min logikk betyr dette at Langtidsplanen for Forsvaret ikke innfrir det vi  som nasjon må kreve av et slik kostbar plan: At den leverer i form av økende sikkerhet og ikke skaper det motsatte.

Ulykken for det norske forsvar heter F-35. Norges politikere satset alt på ett eneste kort i Norges-historiens dyreste våpenkjøp med konsekvenser for  resten av forsvaret, inkludert  en hel landsdel som  mistet et forsvar som hadde stor tillit i folket. At dette skapte og vedlikeholder en sterk mistillit er både legitimt og veldig bra.

Vi har ikke sett sluttregningen for 52 stk F-35, med milliardsluket på Ørlandet og så ditto milliarder til tankfly for at F-35 skal kunne gjøre jobben i nord. Beskyttelsen av Nord-Norge forutsetter flystyrker i nord. Bare spør NATO og våre allierte. […]

I vår tid og i vår del av verden er heldigvis væpnet konflikt, krig, nesten utenkelig. Bak ligger forebygging og beroligelse  i den vellykkende forsvarspolitikk Norge har ført helt siden vi ble med i NATO for 70 år siden.  Dette er nå endret. Norge legger nå mesteparten av sine ressurser på et særdeles offensivt kampsystem. Vi deltar således i våpenkappløpet i Arktis. Ikke uten grunn reagerer erfarne forsvarsledere på utviklingen.

I stedet for beroligelse  har vi fått et linjeskifte til  avskrekking og avstraffelse, og dermed bidratt til økt spenning, for å sitere tidl. Brig N-sjef, oberst Eldar Berli i Nordlys 28. nov i fjor. Läs artikel

Forsvarets operative hovedkvarter (FOH) erkjenner at det for øyeblikket er utfordrende for Forsvaret å greie å ivareta en tilfredsstillende situasjonsforståelse fra nordområdene.

Årsaken er at Luftforsvaret ikke lenger makter å produsere nok operative tokt med de maritime P-3 Orion overvåkingsflyene (MPA) på Andøya flystasjon. Samtidig ligger Etterretningstjenestens fartøy M/S Marjata til kai i Horten, der fartøyet får utført vedlikehold og reparasjonsarbeider.

Det gjør at Forsvarets forutsetninger for øyeblikket til å produsere et løpende situasjonsbilde fra nordområdene er sterkt redusert. En talsmann for Forsvarets operative hovedkvarter (FOH) bruker begrepet «utfordrende» for å beskrive situasjonen. Läs artikel

Jens Stoltenberg er den eneste som kan gi svar på hva som skjedde da Norge besluttet å bombe i Libya, mener Rødt-leder Bjørnar Moxnes.

– Det er helt avgjørende å få Jens Stoltenberg til Stortinget for å få fakta på bordet om hva den norske regjeringen visste da de gikk til bombekrig mot Libya. Det var Stoltenberg som var pådriveren for krigen, sier Rødt-leder Bjørnar Moxnes til Dagbladet.

4. februar skal utenriks- og forsvarskomiteen på Stortinget avholde høring om Norges deltakelse i Libya-krigen våren og sommeren 2011. Der bør nåværende generalsekretær i Nato, Jens Stoltenberg, altså møte, ifølge Rødt-lederen. […]

Det er spesielt tre svar Moxnes krever Stoltenberg svarer på:

• Stoltenberg sa i Stortinget 29. mars 2011 at «Norge er i folkerettslig forstand ikke i krig». Forsvarsdepartementet konkluderte noen få dager tidligere med at Norge faktisk var i krig i Libya
• Stoltenberg-regjeringen sa 9. mai til Stortinget at intervensjonen I Libya « ikke omfatter regimeendring påført utenfra». Moxnes mener det raskt var åpenbart at sannheten var stikk motsatt.
• Stoltenberg må svare på om han visste at bakkeoffensiven mot Tripoli, som Norge og Nato støttet fra luften, ble ledet av en kjent al-Qaida-kommandant. Läs artikel