”Alla stater har en armé, sin egen eller någon annans.” Denna tes brukar tillskrivas Mao. Det går dock inte att belägga att så är fallet. Men Mao kunde mycket väl ha satt den på pränt. Det han faktiskt skrev innebar ju detsamma. Mao var naturligtvis långt ifrån först. Härvidlag kan man söka sig mycket långt tillbaka i tiden. Men vi begränsar oss nu till en relativt tidig föregångare, som övertygande formulerade denna grundläggande sanning och som dessutom tog den på allvar och arbetade för dess förverkligande, nämligen Niccolò Machiavelli (1469–1527):
”Om alltså Ni och Ert hus vill fortsätta som dessa framstående furstar, vilka befriade sina länder, är det framför allt nödvändigt att Ni förser Er med en egen här, den enda verkliga grunden för alla krigsföretag, ty man kan inte få trognare, sannare och bättre soldater. Även om var och en av dem är en god soldat blir de bättre när de sammanförs och om de kommenderas av sin egen furste och om han visar att han uppskattar dem och bekymrar sig om dem. Man måste alltså anskaffa sådana trupper för att kunna försvara sig mot utlänningar med en duglig, helt italiensk här.”
Ur Fursten, sista kapitlet. Machiavelli torde ha författat denna klassiker 1513, men det dröjde åtskilliga år innan den trycktes.
Machiavelli avskydde systemet med kondottiärrer, som var så vanligt förekommande i hans italienska samtid; dessa skrupelfria och sveklösa legoknektar som saknade moral och tog sig an vilka uppdrag som helst om bara betalningen var den rätta. Sådana legoknektar ser vi ännu i vår egen tid i form av ”outsourcing” av försvarsmakt och interventionistiska militära trupper som saknar varje förankring i försvaret av det egna landet.
Machiavelli låg bakom en lag i december 1505, som gav order om att en florentinsk militia (ett lantvärn) skulle inrättas såsom en början till en här baserad på värnplikt för att öka oberoendet från främmande makter i den florentinska utrikespolitiken och bidra till stabilisering av de interna förhållandena. Machiavellis inställning var att försvaret av staten inte var en uppgift för en speciell, privilegierad klass utan en angelägenhet för alla dem som lever i samma samhälle. Såsom Clausewitz med rätta noterade hade Machiavelli ”en mycket sund uppfattning i militära saker”. Och Clausewitz integrerade en del av dennes teser i sina egna.
Machiavelli var själv ute på landsbygden för att rekrytera och organisera början till en sådan försvarsstyrka som han eftersträvade. Det är en sådan försvarshär vi själva behöver baserad på allmän värnplikt!