Denne uka kom nyhetsmeldingene om amerikanske marinefartøyer som seiler inn i Svartehavet sammen med regionale allierte.

Hva hadde USA sagt om Russland og Cuba arrangerte flåtemanøvre i Mexicogulfen? I dette spørsmålet ligger realiteter i en prosess Natos generalsekretær Jens Stoltenberg står midt oppe. Som får mye å si for vår framtid i Norge. Han lager et forslag til et nytt strategisk konsept for militæralliansen med sine 30 medlemsland i Europa og Nord-Amerika.

Om noen måneder avgjør Nato-landenes stats- og regjeringssjefer det nye konseptet, Nato 2030. Det vil legge helt avgjørende premisser for norsk forsvarspolitikk, eller skal vi kalle det militærpolitikk.

Til nå har Norge «bidratt» i Afghanistan, Libya, mange andre land, og har etablert seg militært i Jordan(!). Her hjemme blir amerikanske bombefly nå stasjonert en måned, i tillegg til bortimot permanent amerikansk tilstedeværelse, reelt, om ikke formelt, i motsetning til basepolitikken utformet av Gerhardsen.

Nå kan det bli mer.

Man trenger ikke være spåkone for å anta at Natos nye retningslinjer hovedsakelig vil bli preget av den nye og mer aggressive administrasjonen i USA, heller enn et delt Europa i synet på hvor antagonistisk man skal opptre overfor Kina og Russland. […]

Heier påpeker at Norge etter den kalde krigen avviklet vernepliktforsvaret og dermed ikke lenger var i stand til å forsvare landet. Dessuten har Norge gjenværende militærmakt blitt omdisponert til å bidra for Nato i fjerne himmelstrøk. Her hjemme har man blitt avhengig av å få amerikansk bistand, med den opptrappingen av spenning det fører med seg. […]

Vi skal forbli en regional allianse for Europa og Nord-Amerika. Men utfordringene vi møter, blir stadig mer globale, sa Stoltenberg og slapp den nye Nato-motstanderen ut av sekken: Kina. Läs artikel

Amerikanske bombefly utplasseres på Ørland flystasjon, det får lokalpolitikere til å reagere. De mener det aldri var snakk om at flybasen skulle brukes på denne måten.

– Det var ikke dette vi sa ja til da det ble bestemt at flybasen skulle ligger her. Jeg må si vi er veldig bekymret over retningen dette tar, sier leder i Ørland SV, Øyvind Næss.

Det er første gang på flere tiår at amerikanske bombefly skal lande og øve ut fra en norsk flybase. Tidligere har bombeflyene kun øvd i norsk luftrom.

– Vi sa ja til en jagerflybase til eget forsvar av Norge, ikke til et militæranlegg som skal fungere som en base for USA. Vi ser forsvarsbegrepet bare utvides og utvides. Dette er ikke greit, sier Næss. […]

Lokalpolitikeren mener økt aktivitet fra USA i Norge vil være med på å øke konfliktnivået mellom stormaktene og at dette skaper usikkerhet blant innbyggere på Ørland.

–Vi er redd dette vil øke spenningsnivået mot vår store nabo i øst. Det kan bli mer utfordrende å bo her når det skjer ring rundt oss som vi ikke har kontroll på. Det blir mer utrygt. Folk er urolige. Vi ønsker ikke å ende opp som en slagmark, sier Næss. […]

Forsvarsminister Frank Bakke-Jensen (H) mener at det å ta imot de amerikanske bombeflyene er en naturlig del av samarbeidet med USA som Nato-alliert. Läs artikel

Rysslands arrestering och dom av oppositionsledaren Aleksej Navalnyj är ingen anledning att stoppa Nord Stream-rörledningen, menar tyska Kristdemokraternas ledare Armin Laschet. Det rapporterar Reuters.

Tyskland har mött ett ökande påtryck för att sluta fullgörandet av rörledningen efter affären, dels från potentiella koalitionspartier, men även från USA och andra europeiska länder.

Laschet har kritiserat attacken mot Navalnyj men menar att ”feel good”-moraliserande och inrikesslogans inte utgör utrikespolitik. Läs artikel

Så länge USA upprustar och placerar ut nya vapen i Europa med Natoländernas och Finlands och Sveriges stöd, upprustar även Ryssland. Det är på tiden att folken får säga sitt.

I början av veckan förklarade regeringen att kravet på negativt covid-19-test för inresa till Sverige skulle införas redan till helgen. Utländska medborgare som vill passera gränsen måste ha ett test som är max 48 timmar gammalt.

”Nu jobbar vi väldigt snabbt med det här. Jag träffade rikspolischefen för bara några timmar sedan och förklarade att jag har full förståelse för att de vill ha en viss förberedelsetid, men vi kommer att agera snabbt och sikta på att ha en lagstiftning igång till helgen. Det går att genomföra”, sa inrikesminister Mikael Damberg (S) i SVT.

Att döma av det uttalandet hade rikspolischefen Anders Thornberg inte mycket att välja på – utom att gilla läget och skrida till verket. […]

På journalisternas frågor nämnde rikspolischefen ”logistik och en del utrustning” och ”hjälp med sådana saker” och gav då intryck av att det rör sig om mindre väsentliga saker i sammanhanget. Han nämnde ingenting om bevakning av åtta vägar vid gränsen mot Norge enligt den begäran han själv skickat iväg, där det däremot inte står något alls om logistik och utrustning. […]

Ett par timmar senare valde Försvarsmakten att gå ut med egen information: ”Polisen har begärt stöd av Försvarsmakten för att upprätthålla regeringens inreseförbud och bevaka gränsen mot Norge”.

Varför rikspolischefen inte kunde tala klarspråk om vilket stöd han bett militären om vid pressträffen med regeringen kan bara han själv svara på. Läs artikel

Huvuddelen av den multinationella specialförbandsstyrkan Task Force Takuba är nu på plats i Mali.
– Den primära uppgiften för våra svenska specialförband är att agera som snabbinsatsstyrka när något händer. I övrigt är vårt fokus att assistera, rådge och medfölja de maliska säkerhetsstyrkorna, säger brigadgeneral Anders Löfberg, chef för specialförbandsledningen. […]

Sveriges engagemang i Mali är stort. Task Force Takuba består av 150 soldater samt helikoptrar och transportflyg. Sverige bidrar dessutom med trupp till den FN-ledda Minusma-insatsen och EU-styrkan EUTM Mali. Det svenska bidraget till Minusma består av cirka 215 soldater. I EU-insatsen bidrar Sverige med 8 soldater. […]

Den svenska delen av Task Force Takubabestår av en helikopterburen snabbinsatsstyrka grupperad i bland annat Ménaka, i nordöstra Mali. Ett svenskt transportflygplan är baserat i Niamey i Niger. I Task Force Takuba ingår, förutom Frankrike och Sverige, bland andra Estland och Tjeckien samt representanter från Danmark, Nederländerna och Belgien.

Sveriges deltagande i Task Force Takuba är beslutat av den svenska riksdagen efter en inbjudan från Mali och Malis grannland Niger. Task Force Takuba kan även verka i Niger. Task Force Takuba är en del av den större franskledda insatsen Operation Barkhane. Läs pressmeddelande

Läs även kommentar till den svenska insatsen som tidigare publicerats på den här  sajten.

Burkina Faso government said it is open to talks with militants to try to end a growing insurgency, echoing a position taken by authorities in neighbouring Mali.

“If we want to end the security crisis, we will need to find paths and ways to talk with those responsible for terrorist attacks so that we are in peace,” Prime Minister Christophe Dabire said in response to a question in parliament.

Attacks in Burkina Faso by fighters linked to al Qaeda and Islamic State have surged in Burkina Faso since 2018, contributing to a humanitarian crisis that has forced more than one million people to flee their homes.

Mali’s former president Ibrahim Boubacar Keita said a year ago that his government was prepared to negotiate with the local al Qaeda affiliate, and the current government has reaffirmed that position. […]

Former colonial power France, which has over 5 000 troops in the Sahel to fight the militants, has said it opposes talks with them. Läs artikel

Läs även kommentar till det svenska deltagandet i kriget.

Hva preger den norske debatten knyttet til hvordan Norge som en liten nasjon skal balansere mellom økt spenningsnivå, økt internasjonal tilstedeværelse, avskrekking og beroligelse? Er det realistisk at Norge skal kunne være «NATO i nord», og gjenspeiler denne ambisjonen seg i ord og handling? […]

På grunn av den sikkerhetspolitiske utviklingen fikk vi også en dreining i forsvarspolitikken. Det ble særlig tydelig med Langtidsplanen for Forsvarets (LTP) som kom i 2016 med tung vekting av strategiske kapasiteter, og hvor Forsvarets oppgave nummer én ble endret fra tidligere langtidsplaner. Dette er verdt å merke seg: Regjeringen gikk vekk fra at Forsvaret skulle «utgjøre en krigsforebyggende terskel med basis i NATO-medlemskapet» og over til at Forsvaret skulle «sikre troverdig avskrekking med basis i NATOs kollektive forsvar». […]

Når dette vippepunktet mellom avskrekking og beroligelse – når det kommer dit at vi avskrekker mer enn vi beroliger, så kan man si at det er god amerikansk strategi og en god NATO-strategi, men det er ikke nødvendigvis en god strategi for Norge. Det fordi det på unødig vis forverrer vårt forhold til våre naboland, samtidig som det også bidrar til å øke splittelsene i egen befolkning. Läs artikel

[…] Norske luft-, sjø- og landmilitære områder blir stadig viktigere oppmarsjområder for amerikanske styrker. Fra støttepunkter i Norge skal ikke bare de amerikanske styrkene forsvare Norge, Nato og det liberale verdifellesskapet med demokratiet i sin midte. Styrkene skal også true med å bombe russerne tilbake til steinalderen: «if deterrence fails», som det heter i Nato.

Men for en randstat som både må være en god alliert i vest og en god nabo i øst må det gjøres avveininger. For Norge er ikke Nederland, Belgia eller Danmark. Norge er også et mulig springbrett for amerikanske styrker, som i krise og krig er innrettet for å slå ut de russiske atomstyrkene på Kola. Sett med russiske øyne er derfor de amerikanske bombeflyene, i likhet med de amerikanske ubåtene, de amerikanske maritime patruljeflyene, marinesoldatene og flåtestyrkene i Barentshavet, en nasjonal sikkerhetsrisiko.

Norge derimot, med 5,3 millioner innbyggere, er ingen sikkerhetsrisiko. For russerne frykter ikke et lite norsk forsvar med så store mangler at styrkene knapt nok har utholdenhet i fredstid. […]

Men dagens strategi må imidlertid myndighetene ta konsekvensene. For når det settes hard-mot-hardt forsterkes nullsumspillet i nord: Sikkerhet for én blir automatisk mindre sikkerhet for en annen. For Norge er dette en tap-tap situasjon siden sikkerheten i de norsk-russiske grenseområdene er og blir udelelig. Som randstat risikerer nemlig landet både å bli et oppmarsjområde for styrkene fra vest.

Og et fremskutt forsvarsområde for styrkene fra øst. Denne strategien er det med andre ord bare stormaktene som tjener på. Norges tomteverdi er for viktig for USA og Russland, og Norge har ikke styrker igjen til selv til å opprettholde kontroll i eget nærområde. […]

Den norske strategien tas godt imot i den nye Biden-administrasjonen. Dette er fordi Demokratene har en større verdimessig avstand til Putin-regimet enn det Trump-administrasjonens pragmatiske America First-strategi hadde.

Dermed kan vi også forvente et økt amerikansk press mot Norge i tiden som kommer. Ikke minst i arbeidet for med å opprettholde en fast og uforsonlig strategi overfor naboen i øst. Særlig dersom det blir regjeringsskifte til høsten. I dette presset ligger det også klare amerikanske forventninger om å få ta et større stykke Norge i bruk. Særlig som utgangspunkt for luft-, sjø- og landmilitære operasjoner mot det som er USAs farligste trussel – de kjernefysiske styrkene til Nordflåten, som ligger 40-120 kilometer fra Finnmark. Läs artikel

Det er helt uvanlig og skremmende at bombefly fra USA nå skal lande og øve fra Ørland flystasjon.

USA og Russland er inne i en negativ spiral hvor spenninga mellom de to stormaktene stadig øker. Norge har ingen interesse av å delta i en ny kald krig med Russland. Norge burde derfor bidra til å dempe de militære spenningene mellom USA og Russland, i stedet for å ønske bombefly velkommen til Trøndelag.

Øving med bombefly fra norske flyplasser, og USA-soldater fast stasjonert på Værnes, er et klart brudd på norsk basepolitikk. Disse bombeflyene har kun en offensiv funksjon og kan ikke brukes til å beskytte Norge, kun til å ødelegge russiske byer og installasjoner. Norge burde i stedet bidra til lavspenning i nordområdene for å få til fredelig sameksistens mellom folk og land, og en bærekraftig høsting av naturressursene.

En tilspissetmilitær situasjon, hvor både USA og Russland tviholder på sin atomvåpenstrategi, kan gjøre Norge og Trøndelag til en krigsslagmark. Derfor krever Trøndelag SV: Send bombeflyene og soldatene hjem til USA! Läs artikel

Det nya investeringsavtalet mellan EU och Kina fick snabbt hård kritik, för att vara ”naivt” och för att inte ha bjudit in USA:s nya president Joe Biden. Men det fanns inget skäl för EU att vänta in ett allt mindre förutsägbart USA. Särskilt inte i ett läge där en amerikansk inblandning med största säkerhet skulle försvåra en överenskommelse.

De som kritiserar EU för naivitet om att Kina skulle ändra riktning vad gäller mänskliga rättigheter bör förstå att ingen är naiv här. Det handlar om att göra en markering, det är det enda man kan göra. Realiteten är att Sverige och EU alltid har handlat med länder som utövar förtryck och har dödsstraff, som Kina. Även EU:s största handelspartner USA utfärdar dödsstraff, och håller fortfarande runt 40 människor fängslade utan rättegång i Guantanamo. […]

Erfarenheten är att handel, inte politik, är grunden för växande ekonomier och framgångsrika internationella relationer. Det ömsesidiga ekonomiska beroendet hjälper oss sedan att klara de politiska utmaningarna. Inget land har i längden råd att säga nej till utbyte, även om Sverige, vars BNP till hälften består av exportinkomster, tillhör de mest handelsberoende. Och Tyskland, som drivit på avtalet med Kina, är det europeiska land som är mest ekonomiskt beroende av just Kina. I topp ligger Sydkorea, därefter kommer Australien, Brasilien och Ryssland. Men Kina är också hela EU:s största handelspartner efter USA. […]

I Sverige har den självständiga myndigheten Post- och telestyrelsen (PTS) stängt Huawei ute från 5G-tilldelning på säkerhetspolitiska grunder och pekat ut Kina som en farlig fiende. Samtidigt försöker vår utrikeshandelsminister Anna Hallberg främja handel med Kina, och hon har uttalat sig positivt om det nya avtalet. Det måste dock röstas igenom i EU-parlamentet och godkännas av alla länder innan det kan bli verklighet.

Sverige bör rösta ja, även om det innebär att Sverige tecknar avtal med ett land som sägs utgöra ett stort hot. Läs ledaren