Är Turkiets sak vår? Per Gustafsson i Skaraborgsbygden

Vinterns Nato-diskussion i Sverige tystnade när Nato-landet Turkiets president Erdogan i somras förklarade krig mot kurderna och PKK.

Den 23 juli inledde Turkiet attacker mot IS i Syrien. Ett dygn senare anföll Turkiets stridsplan PKK-gerillans baser i Irak. Samtidigt greps hundratals kurder i det egna landet. Över en natt raserades de fredliga ansträngningarna mellan regimen och den kurdiska minoriteten. Nu fruktar många återupptagna repressalier, arresteringar och tortyr. Presidenten agerar för omval, där han hoppas bli kvitt ett kurdiskt parti i parlamentet.

Detta sker trots att Turkiet är medlem i Nato. Övriga Nato-länder låg lågt. Anfallen mot IS applåderades visserligen. Men att Turkiet passade på att också attackera kurderna måste ha blivit pinsamt för Nato-bröderna. Läs artikel

Svar från Peter Hultqvist på interpellation om Ålands betydelse för det svensk-finska försvarssamarbetet

Kommentar av Rolf Andersson:

Försvarsministern vidhåller i sitt svar ( Svar på interpellation) regeringen inställning i frågan om Natomedlemskap: ”När det sedan gäller enskilda länders säkerhetspolitiska val har vi från regeringen varit oerhört tydliga i regeringsdeklarationen med att Natomedlemskap inte är aktuellt. Det är inte aktuellt från regeringens sida att driva en linje att ansöka om ett Natomedlemskap. Vi har valt en samarbetslinje i förhållande till Nato precis som den har skisserats först i Försvarsberedningens rapport och sedan i inriktningspropositionens beslut. Det är någonting som är styrande för vårt agerande, och det är någonting som också 75 procent av riksdagen står bakom utifrån det beslut som är fattat. Jag anser därför att vi har en stark parlamentarisk grund för det agerande vi har. Vi är inte beredda att vidta åtgärder som ändrar en utvecklad och invand säkerhetsordning för vår del av Europa. Det bygger också på att vi inte ska göra förändringar som sätter press på andra länder att i någon mening förändra sin position.”

Läs merSvar från Peter Hultqvist på interpellation om Ålands betydelse för det svensk-finska försvarssamarbetet

Lågvattenmärken av Mats Johansson i ny bok, Mats Björkenfeldt

Boken är ingen akademisk avhandling, ja, den är inte ett dugg akademisk, då utgångspunkten i boken är dels en ”väntan på […] medlemskap i vår försvarsallians Nato”, dels ett påstående om att Sverige är ”fredsskadat”. Därtill visar det sig att den sexsidiga litteraturförteckningen inte innehåller boken Bevara Alliansfriheten – Nej till Nato-medlemskap (Celanders förlag, 2014). Förteckningen verkar inte innehålla några alster alls som påpekar fördelarna för Sverige att förbli alliansfritt.

Johansson verklige vapendragare genom hela boken är journalisten Edward Lucas. Om denne Lucas skriver Anders Björnsson på denna sajt den 29 juni 2015:   

”Lucas är nu en extrem figur, också i sitt hemland… Men i Sverige, av alla länder, blev Mr. Lucas förra veckan obegripligt nog tagen på allvar.

Lucas hade nämligen signerat en rapport från den amerikanska tankesmedjan Cepas, Center for European Policy Analysis, med säte i Washington D.C. Cepas beskrevs i de svenska tidningarnas redogörelser såsom ’fristående’. Dock är den inte mera fristående än att dess rådgivande kommitté består av idel högermän från västvärlden, däribland Madeleine Albright, Anne Appelbaum, Carl Bildt, Zbiegnew Brzezinski, Toomas Hendrik Ilves (Estlands nuvarande statschef!) […]

Läs merLågvattenmärken av Mats Johansson i ny bok, Mats Björkenfeldt

Svenskt NATO-medlemskap ökar konfliktrisken, Jörgen Svedbom på DN.ÅSIKT

Under 70-, 80-talen var jag, som värnplikt skyddsingenjör i ”högre stab”, ansvarig för skyddet mot atom-, biologiska och kemiska stridsmedel (ABC). Jag hade då tillgång till kvalificerat hemlig information om stormakternas strategiska planer för krigföring med ABC-stridsmedel. Det var inte precis någon lugnande nattlektyr! Högre svenska officerare räknade vid den tiden med ett tidigt sovjetiskt kärnvapenanfall mot Sverige i händelse av en väpnad konflikt mellan Nato och Warszawapakten! Vi övade också för sådana scenarier. Läs artikel

“Moskva troligtvis skulle uppfatta ett svenskt Nato-medlemskap som en cementering av hotet från väst”, Linus Hagström

Linus Hagström, professor i statsvetenskap vid Försvarshögskolan, om Nato-frågan.

Hur tolkar du centerns och kristdemokraternas svängning i Nato-frågan?

– Den befäster bilden av en alltmer ensidig svensk försvarsdebatt. Den kan ses som ett tecken på att det börjar ses som helt naivt och politiskt illegitimt att tycka att Sverige ska stå utanför Nato. De som har argumenterat mot ett svenskt medlemskap, som jag själv, har mött ett massivt motstånd och till och med blivit beskyllda för att vara landsförrädare. Somliga menar att centerns och kristdemokraternas nya linje helt enkelt är en reaktion på ett mer aggressivt Ryssland. Men forskningen visar att hot är oerhört svåra att fastställa objektivt och att de ironiskt nog ofta förstärks eller förverkligas just för att de börjar behandlas som sådana. Läs intervjun i Fokus

Nej till Nato, ja till försvaret, Dan Andersson i Skånska Dagbladet 8 september

Är det en bra idé att gå med i Nato? Det anser numera flera av allianspartierna. Det tycker inte socialdemokrater. Varför? Beslut om vår egen säkerhet måste bygga på en analys av hotbilden i hela världen. NATO är en förkortning av North Atlantic Treaty Organization. Den skapades som försvarspakt efter andra världskriget mellan de allierade och riktad mot Sovjets växande makt. Är det samma hot i dag?
Härom veckan skrev New York Times att den amerikanska administrationen ser att hotet från västra Asien och Norra Afrika, och det som felaktigt kallas den Islamska Staten (IS) som ett större hot än Putins Ryssland. Så kan det vara, för de extrema radikala grupperna slåss inte för ett territorium utan för en idé. En sådan fiende är det svårt att slå med konventionella metoder. Det ser vi nu i Syrien. Flyktingströmmar är en konsekvens av krig i dessa regioner.
Det låter enkelt och betryggande att ingå i stor allians med stora länder med mycket större krigsmakt än den svenska. Men att be någon annan om skydd är inte gratis. Läs artikel

Dan Andersson är f d chefsekonom på LO.

Militaer konfrontasjon bekymrer, från Norges Forsvarsforening

Gro Harlem Brundtland er blant tidligere europeiske ledere som krever at NATO-sjef Jens Stoltenberg umiddelbart setter seg ned med Russland for å redusere faren for en militær konfrontasjon i Europa. Det er VG som skriver dette.

Gro og 74 andre europeiske ledere er så bekymret for en militær konfrontasjon mellom NATO og Russland, at de krever at Stoltenberg ser bort fra det frossede forholdet til Russland og lager en avtale som kan minske faren for krig. I ett brev som ble publisert tirsdag formiddag av tenketanken European Leadership Network, krever en rekke prominente europeere at at NATO Russland-rådet blir hasteinnkalt for å forhandle fram regler som skal øke sikkerheten i luften og til havs, etter er rekke nesten-hendelser det siste året. Läs artikeln på Norges Forsvarsforening

Inriktning för Försvarsmaktens verksamhet för åren 2016 till och med 2020

Regeringsbeslut 2015-06-25, Fö2015/00953/~FI

“Målet för det militära försvaret är därmed att från och med 2016, enskilt och tillsammans med andra, inom och utom landet, försvara Sverige och främja vår säkerhet. Detta ska ske genom att hävda Sveriges suveränitet, värna suveräna rättigheter och nationella intressen, förebygga och hantera konflikter och krig, skydda Sveriges handlingsfrihet vid politisk, militär eller annan påtryckning och om det krävs försvara Sverige mot incidenter och väpnat angrepp samt skydda samhället och dess funktionalitet i form av stöd till civila myndigheter.

Det militära försvaret ska stärkas. Genom ett tydligare fokus och genom ökade ekonomiska medel ska krigsförbandens krigsduglighet öka och därmed stärka den samlade förmågan hos det militära försvaret att lösa sin grundläggande uppgift att verka krigsavhållande. Därigenom ska det svenska totalförsvaret stärkas”. Läs regeringsbeslutet

Political Alternatives to Militarization of the Baltic Sea Area, Sven Hirdman

Anförande 6 september 2015 på konferens i Helsingfors om NATO and Russia in the Baltic Sea Area

  1. In recent years, the Baltic Sea area has been turned from being an area of low tension into an area of high tension between Russia and the West. The reasons are Russian policies in Ukraine and elsewhere and NATO’s and EU’s responses. This is a dangerous development for all the Baltic Sea states which easily may get out of hands. What we witness is a Cold War 2 situation here but without some of the restraints that existed during Cold War 1.
  2. In this situation, it is to my mind essential that Sweden and Finland should not become members of NATO since that undoubtedly would increase the tension further and heighten the risk of war involving our countries.
  3. There are a number of measures that can and should be undertaken to de-escalate the tension. It is important to remember that tension and conflict are grounded in the minds of people – in their memories of historical injustices, in their fear and prejudices of foreign people. To overcome these feelings, security must be built from the bottom-up through people-to-people contacts, not only top-bottom through government agreements. Dialogue, trying by all means to understand each other, is much more important and effective than sanctions and boycotts. Almost never has a country been successful in imposing its will on another people for any length of time. United States in Vietnam or in Iraq or with respect to Iran is a case in point, the Soviet Union in Afghanistan or in East Europe another.

Läs merPolitical Alternatives to Militarization of the Baltic Sea Area, Sven Hirdman

Frågan om Ryssland och garanten för vår säkerhet, Anders Björnsson

Den ryska frågan har funnits i europeisk politik så länge Europa har funnits, i tre hundra år ungefär. Med segern i Stora nordiska kriget blev Ryssland en maktfaktor som ingen annan nation kunde bortse ifrån. Hela Östersjöområdet fick en ny politisk dimension. Sankt Petersburg, grundlagd 1704, blev snart den viktigaste nordiska staden.

Dessa geopolitiska koordinater har rått sedan dess. Alla försök att förneka den ryska närvaron i Europa och Rysslands intressen som en europeisk stat har varit fatala missbedömningar. Ryssland med sin väldiga landmassa och expansiva läggning må vara annorlunda än många andra europeiska stater men inte mera annorlunda än det transoceana Storbritannien eller det revolutionära Frankrike en gång var.

Läs merFrågan om Ryssland och garanten för vår säkerhet, Anders Björnsson

Ut ur garderoben, Per T Ohlsson , Sydsvenskan 6 september

Nu i veckan inträffade något märkligt och rent av sensationellt i svensk politik. Det handlar inte om utgivningen av den förre statsministern Fredrik Reinfeldts bok, Halvvägs. Inte heller om flyktingpolitiken. Och nej, det handlar inte om att Stefan Löfven (S) svepte en snuttefilt kring koalitionspartnern Miljöpartiet med ett regeringsbeslut som skyddar gotländska Ojnareskogen från kalkbrytning. Det handlar om en tung politiker som kommit ut ur garderoben. Peter Hultqvists artikel på DN Debatt i måndags var anmärkningsvärt långtgående för att komma från en socialdemokrat som dessutom anses tillhöra partiets vänsterflygel. Läs artikel

C-stämma kan bli Natobatalj, TT den 7 september

Det kan bli strid om Centerledningens förslag om att Sverige bör bereda vägen för att bli medlem i Nato, när partiet håller stämma om några veckor. – Det är ju en ny position för Centerpartiet, säger partisekreteraren Michael Arthursson. Fyra av partistyrelsens ledamöter har reserverat sig mot förslaget till stämman att ”starta en process för att Sverige ska söka medlemskap i Nato”.

Många motioner som de 421 ombuden ska behandla under fyra dagar i Falun 24-27 september handlar om landsbygdsfrågor, miljö, migration och integration. Där räknar Arthursson också med mer debatt än i andra frågor, men inga revolter mot partiledningen.

– Min bedömning är att partistyrelsens linje har stort gehör. Och det beror inte minst på att många uppfattar att Annie Lööfs ledarskap är väldigt starkt och tryggt och att man upplever att hon är en lyssnande ledare, säger partisekreteraren. Notis på TT