Försvarsmakten har uppmärksammat att det har förekommit felaktig information rörande AIS-spår på kommersiella system som är öppna för allmänheten. Detta innebär att falska AIS-spår som utger sig för att vara Försvarsmaktens fartyg presenteras på webbfunktionen med falska positioner och rörelser.

Försvarsmakten ser allvarligt på händelserna då det är viktigt att den information som är öppen för allmänheten är korrekt, felaktigheter kan påverka förtroendet för myndigheten.

Informationspåverkan och desinformation sker ständigt på olika sätt i vårt samhälle utan att vi alltid är medvetna om det.

Försvarsmakten använder flera olika system, sensorer och plattformar för att bygga upp en aktuell och korrekt lägesbild över vårt närområde. Vi har dygnet runt, året om, kontroll på de rörelser som sker på ytan och i vårt luftrum.

Fotnot:
AIS står för Automatic Identification System och är ett system som gör det möjligt för fartyg att identifiera sig samt följa andra fartygs rörelser till sjöss. Den information som presenteras består bland annat av: fartygets identitet, position, kurs och fart. Läs pressmeddelande

Försvarsminister Peter Hultqvist deltog tillsammans med kolleger från ett tiotal länder och representanter från FN och EU i ett digitalt möte i Koalitionen för Sahel den 10 mars. Under mötet diskuterades bland annat Task Force Takuba, en multinationell specialförbandsstyrka där Sverige deltar med 150 soldater. […]

– Jag är stolt över att vi kan bidra med en styrka om 150 personer med avancerade förmågor som finns på plats tillsammans med europeiska länder för att gemensamt med Mali skapa förutsättningar för ökad säkerhet och utveckling, sade Peter Hultqvist. Läs artikel

[…] Europe needs a credible common policy towards Russia that is not naive or appeasing, but rather interest-driven, consistent, sober and pragmatic, foregoing cheap and empty moral pathos.

Stereotyped condemnations and a passive wait and see attitude will not lead anywhere. What is needed now is a calibrated approach. Past experience has shown that comprehensive sanctions because of Putin’s actions against Navalny, and his supporters will not have the desired success. However, targeted individual sanctions against Putin’s corrupt and kleptocratic cronies can send an unmistakable signal. We owe this not least to the vast majority of the Russian population and the impressively courageous protesters in many cities in Russia.

But it must not end there. Precisely because of the fundamental differences and the dangers of isolating Russia, it is also necessary to sound out opportunities for dialogue, cooperation and detente. However, such a realpolitik approach can only be viable and credible on the basis of an unambiguous commitment to Western values, a clear pledge to the EU and NATO, and increased national efforts to ensure secure defence capabilities. […]

European security and stability must be at the centre of such an initiative. It is important not to let the spiral of confrontation between the West and Russia get out of hand. To this end, the initiative could primarily pursue two objectives:

First, the creation of a new collective security architecture. What is needed is a departure from the policy of ostracism towards Russia. The OSCE, the CSCE process, and their central documents (Helsinki Final Act 1975, Paris Charter 1990) can serve as key points of reference in this regard. However, a revival of the OSCE does not seem very promising because of the marginalisation it has suffered over a number of years now. Reflecting today’s realities, a new political conference could reaffirm common values and principles, give a new impetus for practical cooperation, and work out collective solutions to existing conflict situations. Läs artikel

For every State Department embassy, consulate, and mission there are nearly three U.S. military bases overseas. The disparity between the 277 U.S. diplomatic installations and the estimated 800 U.S. military bases abroad symbolizes how dangerously militarized U.S. foreign policy has become.

Thankfully, across the political spectrum — and even within the U.S. military — there is growing recognition of the problem. Last month the Biden administration announced the Pentagon will conduct an urgently needed “Global Posture Review” to ensure the deployment of U.S. military forces around the world is, as President Joe Biden said, “appropriately aligned with our foreign policy and national security priorities.” […]

Unsurprisingly given the political diversity of a coalition that has involved the Koch Foundation and Codepink, the Cato Institute and Noam Chomsky, the letter’s co-signers differ about how many bases to close, which to close, and how to close them. Despite our differences, we agree on nine major reasons to begin closures. (Full disclosure: We are signers on the letter, too).

1) The costs: an estimated $51.5 billion in 2017 — nearly two times the State Department’s budget. Add troops on installations abroad and the total reaches more than $150 billion. Imagine what we could do with a fraction of the billions spent to maintain this robust overseas infrastructure. Imagine how we could repair crumbling domestic infrastructure, including transportation, electric grids, and ventilator supplies.

2) Bases abroad have fueled a hyper-interventionist foreign policy. Overseas installations simply make it too easy to wage war overseas. Since 1980 U.S. presidents have used foreign bases to launch wars and other attacks at least 25 times in 15 or more countries in the greater Middle East alone. The wars have killed, wounded, and displaced tens of millions. Läs artikel

Det gäller att ta vara på klokheten och omdömet i alliansfriheten.se, där en verklig debatt tillåts. Den 27/2 (Svenska Dagbladet) redovisar Rolf Gustavsson sin syn på sanktioner från EU mot Ryssland.

Han menar att de sanktioner som EU:s utrikesministrar nyligen enades om sannolikt endast leder till restriktioner mot Putins hantlangare och är alltför tafatta. Ja, man kan hålla med Gustavsson om att umgänget med Ryssland kräver en strategi. För att bestraffa Ryssland krävs grövre insatser, menar Gustavsson. Jag delar inte den uppfattningen, ty som det militärstrategiska läget ser ut i Nordeuropa bör detta låsta läge lösas med politik och diplomati och inte med hot om krig.

Ledarredaktören P M Nilsson i Dagens Industri tycks klokt företräda denna linje. Öka det fredliga umgänget med Ryssland både tekniskt och kulturellt, förespråkas i DI:s artiklar. […]

I Europa finns två stormakter, Ryssland och Tyskland. Mellan dessa länder finns angelägna handelsförbindelser. Den långsiktiga energiförsörjningen står högt på dagordningen. Rörledning två i Östersjön är nästan färdig. Detta kan för Sverige och Europa vara en stark fredsangelägenhet. USA vill hindra Ryssland från att bygga färdigt. Återigen pengarna! Nu med USA som spelare. Läs artikel

Det er en bunden opgave i forsvarsforliget, og det et krav fra NATO. Forsvaret skal med udgangen af 2023 være i stand til at opstille en kampklar brigade.

Det kommer ikke til at ske.

Danmark kommer hverken til at realisere forsvarsforliget eller til at indfri NATOs krav. Det fortæller manden med hånden på roret i Danmarks eneste operative brigade.

»Vi har ikke en kampklar brigade 1. januar 2024,« siger brigadegeneral Henrik Lyhne, chef for 1. Brigade.

En brigade er den største militære enhed i det danske forsvar, og med udgangen af 2023 skal Danmark have en brigade med 4.000 soldater samt kampvogne, våben og køretøjer til at gå i krig på egen hånd.[…]

Uden et effektivt luftforsvar til at beskytte soldaterne mod trusler fra oven, findes der ganske enkelt ikke en kampklar brigade, understreger brigadegeneral Henrik Lyhne.

»Uden et effektivt luftværnssystem med evne til at imødegå blandt andet droner kan 1. Brigade ikke operere på den moderne kampplads. Det ville være regulært selvmord,« siger han. Läs artikel

Norges geografiske posisjon gjør oss interessante for militære stormakter. Fokus på nordområdene som interesseområde eller interessesfære vil øke i fremtiden, og økt stormaktsrivalisering merkes også i våre nærområder.

Eksempler på dette er «The Arctic Strategy» som Secretary of the US Air Force (SECAF) publiserte i år. På samme måte er Storbritannia langt mer aktive i nordområdene, illustrert gjennom seilinger med marinen i Barentshavet denne høsten. Dette bør etter min mening få konsekvenser for hvordan man innretter samarbeidet med F-35 i fremtiden. Läs artikel

[…] Nato-sjef Jens Stoltenberg la forrige måned fram et utkast til reformpakken «Nato 2030». Den kom i stand etter en debatt det siste drøye året om hvorvidt alliansen fortsatt var tilpasset oppdraget sitt.

Sentralt i forslaget var et større felles budsjett til å betale for Natos operasjoner og øvelser. I dag er det landene som deltar i operasjonene som tar regningen, men en fellespott der alle bidrar skulle bidra til å fordele byrdene mellom medlemslandene. Byrdefordeling er en gjenganger i Nato-sammenheng, også i spørsmålet om landenes forsvarsbudsjetter.

Flere land er kritiske til forslaget om et felles budsjett, sier DPAs kilder. Blant argumentene mot Stoltenbergs forslag er at støtte for felles sikkerhet og kollektivt forsvar bør være åpenbar og ikke knyttet til penger. Läs artikel

If the administration is to craft a wise and more strategic policy toward Russia, it must view the position and behavior of the country as it is, and not assume it is born out of any structural decline or some other flawed premise. To understand Russia does not mean to accept it, but rather to view it as it is rather than as Washington would wish it to be.

At its core, Russia is not a soft power playing its hand well, as it is often described. Its tactics and actions are not born out of any weakness, but rather out of a raw calculus of its abilities, its interests, and its resources, which any smart country or regime does. Indeed, if we assess Moscow by Washington standards for power, that will lead to poor decisions and risk miscalculations. If we blithely ignore the domestic and global interests of Russia, we will be outplayed and outmaneuvered at all turns.