Australia to get nuclear subs in new US, British partnership, afp.omni.se

The United States, responding to growing rivalry from China, announced a new alliance Wednesday with Australia and Britain to strengthen naval capabilities in the Indo-Pacific with a new Australian nuclear submarine fleet.

The announcement — made in a video meeting by President Joe Biden, Australian Prime Minister Scott Morrison and his British counterpart Boris Johnson — was sure to infuriate France, which has been negotiating a multi-billion-dollar sale of conventional submarines to Australia.

France’s Naval Group voiced its ”deep disappointment” at news of the initiative which appeared to pull the rug out from under the French-Australian deal.

Biden said the work to enable Australia to build nuclear-powered submarines would ensure that they had ”the most modern capabilities we need to maneuver and defend against rapidly evolving threats.” Läs artikel

Danska och svenska riksdagsledamöter kräver svar om spionaffär, svt.se

Försvarsminister Peter Hultqvist (S) kommer nästa torsdag 23 september för tredje gången till riksdagens försvarsutskott för att svara på frågor om vad som hänt efter SVT:s avslöjande om att amerikanska underrättelsetjänsten via Danmark spionerat på svenska politiker. […]

Måndagen den 6 september utfrågades danska försvars- och justitieministrarna i danska försvarsutskottet om spionaffären.

Bland annat frågade ledamöterna om den danska regeringen kan garantera att den danska militära underrättelsetjänsten FE i fortsättningen inte ger NSA möjlighet att spionera på Danmarks grannar.

Svaret från danska försvarsministern Trine Bramsen (S) blev dock kortfattat.

– Det är helt avgörande att andra inte får insyn i vad försvarets underrättelsetjänst kan och hur de arbetar, sade hon.

Nu kallas Peter Hultqvist för tredje gången till försvarsutskottet.

– Jag förväntar mig att han redovisar vilka kontakter han tagit med Danmark sedan senast. Och vad de kontakterna lyckats framställa kring vad som hänt, säger utskottets ordförande Pål Jonson (M). Läs artikel

Hur Sverige gick med i kriget

Lars-Gunnar Liljestrand

Anförande på möte till stöd för Julian Assange och om det svenska deltagandet i Afghanistanskriget. Den 11 september på Odenplan i Stockholm.

Arr: Stödkommittén för Julian Assange, Nationella Kommissionen för Mänskliga rättigheter Chile-Sverige och Folket i Bild Kulturfront.

 

Idag, då det katastrofala kriget i Afghanistan är över och nederlaget för de USA-ledda styrkorna är ett faktum, har redan en omskrivning av historien börjat.

Försvarsministern tar inte orden USA och Nato i sin mun utan talar om att Sverige deltog i en insats av det ”internationella samfundet”.

Sverige kunde inte påverka någonting. ”Vi var bara en liten nation i koalitionen”, sade han samma dag som Kabul intogs den 15 augusti.

Annat var det då Sverige gick med i kriget och under de nästan 20 åren som vi varit med.

Då skulle Sverige ”göra skillnad”. Det handlade om skolor för barn, kvinnors rättigheter och bygga demokrati.

Det ursprungliga motivet från USA att, efter den 11 septemberattentaten, bekämpa terrorismen i form av al-Qaida föll bort när man efter några års krig kunde konstatera att landet hade högst ett par hundra al Qaida-medlemmar vilket var färre än i stater som Irak, Jemen och Somalia.

Att något var i grunden fel i den officiella förklaringen från svenska regeringar stod klart för alla som satt sig in i och följt kriget.

Inget land går i krig med ett annat för flickors rätt till skolgång.

Läs mer

Vil kutte i kjøp av F-35, forsvaretsforum.no

I forkant av stortingsvalget 13. september, har Forsvarets forum sendt ti spørsmål til alle de politiske partiene som er representert på Stortinget. Her svarer partileder i Rødt Bjørnar Moxnes.

– Hva er den viktigste forsvarspolitiske saken for ditt parti?

– Norge trenger en selvstendig forsvarspolitikk, som bygger på et sterkt nasjonalt forsvar og der Norges sikkerhetsinteresser og folkeretten går foran USAs globale stormaktsinteresser. […]

– Kampflyet F-35 har nå beregnede levetidskostnader på over 300 milliarder som vil ramme hele Forsvarets økonomi i årtier, og flyet er ikke engang egnet til suverenitetshevdelse over Norges havområder. Rødts politikk har hele tiden vært å kutte i dette kjøpet som ble til gjennom en tvilsom anbudsprosess under hemmelig amerikansk press, og å kutte i deltakelse i USA og Natos krigføring i fjerne himmelstrøk. Läs intervjun

Malis regeringshær dræber flere civile end jihadister. Fra januar slutter danske soldater sig til dem, danwatch.dk

[…] Troels Burchall Henningsen er adjunkt på Institut for strategi og krigsvidenskab på Forsvarsakademiet, hvor han blandt andet forsker i situationen i Mali. Han fortæller, at respekt for krigens love er en vedvarende udfordring i landet.

Alligevel slog han øjnene op, da mediet The New Humanitarian for nyligt udgav en ny undersøgelse, hvor fremgik, at Malis regeringshær i 2020 dræbte flere civile end jihadister. […]

I maj besluttede et bredt flertal i Folketinget at sende en specialoperationsstyrke på 105 mand til Mali. Her slutter de sig til Task Force Takuba, en fransk-ledet enhed med deltagelse af tretten europæiske lande, hvor de vil få til opgave “at rådgive, støtte og ledsage maliske forsvars- og sikkerhedsstyrker”, som Udenrigsministeriet skriver.

Danwatch har spurgt Udenrigsministeriet, hvordan man vil sikre sig, at danske soldater ikke samarbejder med soldater, som ser stort på krigens love, men ministeriet har ikke ønsket at kommentere. “For nuværende prioriteres håndteringen af Afghanistan”, nøjes de med at skrive i et mailsvar. Läs artikel

Nu startar stora marinövningen Northern Coasts 21, forsvarmakten.se

Den internationella marinövningen Northern Coasts genomförs i södra Östersjön utanför Karlskrona. För omkring 2 000 deltagare från 15 nationer innebär övningen två veckor till havs eller ute i kustlandskapet i syfte att stärka och utveckla förmågan till ett gemensamt försvar mot ett väpnat angrepp.

Northern Coasts (Noco) är en årligen återkommande övning som har genomförts i Östersjön med svenskt deltagande sedan 2007. Initiativet till övningen är tyskt men värdskapet alternerar mellan ett antal Östersjönationer, i år står Sverige som värd. Läs  pressmeddelande

Marinkårssoldater övar med svenska enheter i Stockholms skärgård, forsvarsmakten.se

Under fredagen rådde full aktivitet på Skavsta flygplats när landningsplattan fylldes av ett hundratal amerikanska marinkårssoldater. Syftet med deras besök i Sverige – att öva strid i skärgårdsmiljö tillsammans med Försvarsmakten och marinens amfibieförband.

I år är det tredje gången den bilaterala övningen Archipelago Endeavor genomförs i regi av Amfibieregementet strax utanför Stockholm. Likt tidigare syftar även årets upplaga till att samöva de svenska och amerikanska styrkorna och ytterligare fördjupa kunskaps- och erfarenhetsutbytet de båda förbanden emellan. Något som i förlängningen också kommer bidra till ökad effekt för försvaret av Sverige.

– Övningen ger oss en unik och värdefull möjlighet att utbyta erfarenheter och kunskaper. Det är genom övningar som denna vi lär oss mer om varandra, kan stärka våra relationer och sänker tröskeln för att kunna arbeta sida vid sida i händelse av kris eller krig, säger överste Patrik Gardesten, chef för Amfibieregementet. Läs pressmeddelande

Afghanistan lovas över en miljard dollar i bistånd, svenska.yle.fi

Biståndsgivare har lovat över en miljard dollar för att hjälpa Afghanistan. Sedan talibanerna tog över makten har biståndet stannat av och matbristen bland befolkningen förvärrats markant. Nu befaras både en kollaps av hela landet och en massutvandring.

– Det afghanska folket står inför en kollaps av ett helt land, allt på en gång, sa FN:s generalsekreterare Antonio Guterres i sitt öppningsanförande för Afghanistankonferensen som FN hade sammankallat till.

Inför konferensen i Genève hade FN vädjat om 606 miljoner dollar för att täcka de allra mest akuta behoven i Afghanistan.

Biståndsgivare har hittills lovat över en miljard dollar, men generalsekreterare Guterres sa att det är omöjligt att avgöra hur mycket av de pengarna som är riktade till ändamålen FN har fokus på. Läs artikel

Riksdagsdebatt debatt om Afghanistan samt Thage G Petersons förord till vitbok riksdagen.se

Ur protokoll från riksdagens debatt den 13 september om Afghanistankriget.

Lars Adaktusson (KD): I förordet till en nyutkommen bok om Afghanistan tar socialdemokraten Thage G Peterson till orda. Peterson, som tidigare varit bland annat försvarsminister, kritiserar den svenska försvarsmaktens insatser. Han skriver att svenska soldater inte hade någonting i Afghanistan att göra.

Jag ska inte be Ann Linde recensera sin partikamrat, men eftersom han säger sig företräda ett brett motstånd mot Sveriges insatser vill jag ändå fråga: Hur kommer det sig att socialdemokratin inte förmår att stå samlad bakom svenska försvarsmakten och den personal som under flera år har riskerat livet i arbetet för humanitet och säkerhet i Afghanistan?

Utrikesminister Ann Linde ( S): Till skillnad från Lars Adaktusson kommer jag inte att kritisera mina partikamrater offentligt på något sätt. Jag konstaterar bara att socialdemokratin, som vi är nu, är helt eniga om att de svenska soldaterna, den civila personalen samt de som jobbar i en NGO och så vidare har gjort ett fantastiskt jobb. Vi stöder dem fullt ut. Vi tror inte att det hade varit möjligt att genomföra utvecklingssamarbetet i Afghanistan i 20 år utan de militära styrkorna, så de har fullt stöd från oss.

Vi återger här Thage G Petersons förord till Vitboken om kriget i Afghanistan som Adaktusson hänvisade till så att  läsarna själva kan bilda sig en uppfattning:

FÖRORD

Denna vitbok är nödvändig för att inte krigets historia skall glömmas eller skrivas om och förskönas av dem som varit ansvariga.
Vitboken gör den viktiga granskning av kriget och motiven bakom som inte kommit fram i den av regeringen styrda utredningen 2017.
Sverige gick med i kriget inte av humanitära skäl som kvinnors rättigheter eller flickors rätt till skolgång utan av lojalitet med USA och Nato.

Vad vi nu kan befara är att afghanerna får skörda en draksådd som utländska stormakter sedan 40 år tillbaka sått genom blodiga interventioner och bombningar av hela byar och samhällen.
Det ohyggliga terrordådet i slutet av augusti 2021 på Kabuls flygplats vittnar om den efterbörd som nu av väst lämnas över till afghanerna att reda ut.
Det gäller mer än närvaro av terrorister som IS och al Qaida somplågar befolkningen. Den gigantiska uppgiften på längre sikt är att återuppbygga hela landet efter de utländska styrkornas förödande krig. Stormakternas cyniska söndra och härska-politik som ställt etniska grupper mot varandra är också något som afghanerna fått i arv.

Det är ett stort ansvar som måste utkrävas av främst USA att hjälpa landet reparera skadorna efter kriget.

Läs mer

Avoiding a collision course with India, warontherocks.com

Sameer Lalwani, senior fellow at the Stimson Center and Tyler Sagerstrom, research assistant at the Stimson Center.

After the U.S. withdrawal from Afghanistan, some of the harshest criticism of America’s credibility has come — surprisingly — from India. One prominent commentator projects the end of “Pax Americana” and another argues that the Taliban’s victory constitutes the “first significant setback” of America’s “Indo-Pacific project.” These Indian strategists see the end of the U.S. effort in Afghanistan as a sign of unreliability. Without U.S. troops on the ground, New Delhi will be challenged to contend with a Taliban government that tilts toward Pakistan and China. […]

Where India remains uncertain is whether Washington will steadfastly support India’s long-term defense and deterrence needs. These lingering doubts have intensified with the looming threat of U.S. sanctions under the Countering America’s Adversaries through Sanctions Act (CAATSA), which India could be subject to when it takes delivery of the Russian S-400 air defense system at the end of 2021. These doubts could abate if the Biden administration is able to work with Congress to issue India a sanctions waiver, and allow strategic and market incentives, rather than punishments, to shape India’s defense partnership choices. […]

Originally, Congress enacted CAATSA to more effectively punish Russia for its actions in Ukraine and its engagement in cyber attacks, particularly its interference in the 2016 U.S. presidential election. The United States has sought to limit the sale of Russian arms to foreign states by threatening to apply secondary sanctions to any entity that does business with sanctioned Russian contractors. Such broad powers, though, which were written in haste, are liable to create tensions with U.S. partners if overused. Läs artikel

Utred Afghanistankatastrofen, hbl.fi

Jan-Peter Paul, docent i internationell politik, Helsingfors

Ökade eller minskade Finlands nationella säkerhet vid deltagandet i ISAF-operationen i Afghanistan, under strategisk ledning av Nato och USA?

Terrorismens mål är att försvaga motpartens moral och kampvilja. Nu har västländerna flytt från Afghanistan och lämnat folket åt talibanerna – huvudfienden. Detta är en modern militär katastrof utan like, också för Finlands del.

Ur pressrapporter (HS 30.8) kan vi läsa att staten förstört, alternativt hemligstämplat dokument som kunde ge förståelse av vad som gick fel – ett aktivt hemlighetsmakeri? Även Finland gick in i ett krig mycket dåligt förberett, utan klar uppfattning vad vi egentligen sysslade med, kostnadstak eller ens exitplan. Målsättningarna som ofta ändrades var och förblev diffusa, resursallokeringen otillräcklig och hela operationen ur militär, humanitär och politisk synpunkt ett nationellt misslyckande utan all like.

Man kan fråga sig vad våra politiska, i synnerhet utrikes- och säkerhetspolitiska, beslutsfattare tänkte på när de gick in i Afghanistan. Hur befrämjade detta vår nationella säkerhet? Finland blev under operationens 20 år alltmer en sorts drivved, ledd av Nato och USA. […]

Riksdagen borde kräva en dylik utredning. Utan den förlorar vår internationella utrikes- och säkerhetspolitik en del av sin trovärdighet. Man kan inte tänka sig att vårt folk på lika lösa boliner går in för nya militära äventyr. Vår utrikes- och säkerhetspolitik kan inte utvecklas till en drivved, där västerländska stormakter fattar de politiska besluten och leder den militära verksamheten. Vi lever inte längre i 1940-talets Europa.  Läs artikel

Amerikansk drönarattack i Afghanistan kan ha träffat biståndsarbetare, hbl.fi

USA:s sista krigshandling i Afghanistan skulle stoppa en terrorattack. I stället kan drönarattacken av misstag ha riktats mot en biståndsarbetare – som arbetade för en amerikansk organisation, enligt en granskning gjord av The New York Times.

Drönarattacken den 29 augusti, USA:s sista krigshandling efter 20 år i Afghanistan, riktades mot ett tätbefolkat bostadsområde nära huvudstaden Kabuls flygplats.

USA:s försvarsministerium meddelade snabbt att anhängare till IS Khorasan oskadliggjorts och att ett planerat attentat mot flygplatsen avvärjts. […]

Den amerikanska tidningen har granskat videofilmer från drönarattacken och hittat flera hål i den officiella versionen. […]

Bilen ska ha körts av Ezmarai Ahmadi, som arbetade åt en amerikansk biståndsorganisation och själv hade ansökt om att evakueras till USA. Enligt The New York Times granskning kan USA:s militär ha sett hur Ahmadi och en kollega lastade bilen med vattendunkar och misstagit dessa för sprängmedelsbehållare. Läs artikel