Hårda paket Aftonbladets kritiker tipsar om klappar, 19 december

Carsten Palmaer: När krigstrummorna mullrar på ledarsidorna och bombplanen lyfter i verkligheten kan det vara svårt att urskilja förnuftets pipiga stämma. I antologin Bevara alliansfriheten (Celanders) argumenterar diplomater, militärer och tunga socialdemokrater mot en svensk Nato-anslutning. Ett första försök att samla en opinion lika bred som den som såg till att Sverige klarade sig undan euron. Läs Aftonbladets kritiker

“Vi kan inte alltid låta bli att ta risker”, Margot Wallström ,svt.se

Om Sverige skulle svara på Frankrikes begäran om hjälp med till exempel militära insatser, så kan det förstås innebära en risk, säger utrikesminister Margot Wallström i Agenda. Frankrike har uttryckligen begärt svenska spaningsflyg – Jas Gripen – i Syrien. Wallström fick frågan om den svenska regeringen är beredd att ställa upp med det. Svaret blev att regeringen just nu undersöker olika alternativ.

– Vi har redan t ex en insats i Mali. Frankrike vill gärna att vi fyller på så att de kan flytta resurser. Vi tittar även på politiska insatser och ett militärt spår. Vi för också samtal med oppositionen för att få största möjliga samsyn, säger Margot Wallström.

Men om Sverige går in och hjälper Frankrike mer aktivt, finns det en risk att Sverige blir ett tydligare mål för IS och terrorattacker? Läs artikel

”Nato-debatten alltmer besvärande för S”, Allan Widman, DN Debatt

Att gemensamt med annat land möta ett väpnat angrepp i endera av länderna torde också beröra centrala delar av Regeringsformen. Det mest uppenbara är kanske stadgandet i 10 kapitlet 9 § Regeringsformen att normalt endast riksdagen kan medge att en svensk väpnad styrka får sändas till annat land. Regeringsformen reglerar också frågor som överenskommelser med andra stater, hur riket förklaras befinna sig i krig samt svenska medborgares grundläggande fri- och rättigheter. Områden som förvisso aktualiseras för det fall Sverige ska möta ett väpnat angrepp i annat land.I direktivets bakgrundstext anges att en överenskommelse om gemensamt försvar med annat land ska vara en möjlighet, men inte en skyldighet för Sverige. Detta kan närmast beskrivas som ett villkorligt försvarsförbund, som en option till gemensamt försvar. Läs artikel

Sverige utökar Natos flygtillstånd, svt.se

Natos avancerade stridslednings- och radarflyg har fått tillstånd att flyga genom Sverige i sex månader. Enligt militära experter är nya regeringsbeslutet ett tydligt exempel på Sveriges allt närmare samarbete med Nato. Det har inte varit mycket uppmärksamhet kring Natos stridslednings- och radarflyg sedan SVD våren 2014 avslöjade att planen fick passera genom svenskt luftrum i tre veckor. Men efter det har regeringen fortsatt ge planen tillstånd med en månad i taget.Läs artikel

 

 

To­tal­för­svar igen, Yngve Sunesson i Skånska Dagbladet

På 1990- och de förs­ta åren på 2000-ta­let gjor­de Sverige som så många and­ra eu­ro­pe­is­ka län­der – rus­ta­de ned för­sva­ret. Ef­ter kal­la kri­gets slut trod­de de på den evi­ga fre­den i Eu­ro­pa – el­ler pla­ne­ra­de åt­min­sto­ne för det.
Värn­plik­ten av­skaf­fa­des med tre rös­ters mar­gi­nal i riks­da­gen utan att den nya or­ga­ni­sa­tio­nen med yr­kes­sol­da­ter hade sjö­satts, för­band la­des ned på lö­pan­de band och – kan­ske mest för­vå­nan­de – ci­vil­för­sva­ret och det psy­ko­lo­gis­ka för­sva­ret av­veck­la­des i stort sett.
Det mi­li­tä­ra för­svar som blev kvar skul­le i förs­ta hand in­rik­tas på in­ter­na­tio­nel­la in­sat­ser, som i Af­gha­nis­tan där Sverige un­der många år haft sol­da­ter. Läs artikel

Säkerhetsrådsresolution om sanktioner mot terroristorganisationer, 17 december

Resolutionen knyter an till de tidigare besluten i säkerhetsrådet om åtgärder mot terroristorganisationer i Mellanöstern. ISIL pekas ut tydligare som en av terroristgrupperna. Några nya delar har tillkommit jämfört med den senaste resolutionen 2161 om sanktioner som antogs 17 juni 2014. Genomgående understryker resolutionen vikten av att genomföra sanktionerna om att frysa tillgångar, reseförbud och vapenembargo. Medlemsstaterna är skyldiga att se till att finansiering till de utpekade organisationerna stoppas och särskilt att oljehandeln förhindras.

Medlemsstaterna skall rapportera till FN om hur sanktionerna införts inom 120 dagar.

Utkastet till resolutionen hade utformats av Ryssland och USA.

Läs referatet om säkerhetsrådets möte.

Militär insats och maning till försiktighet. Delade uppfattningar om biståndet till Frankrike, Lars-Gunnar Liljestrand

Lars Adaktusson, EU-parlamentariker för KD, kräver att Sverige ställer upp militärt för Frankrike. Regeringen är feg, och att tala om folkrättsliga oklarheter, som utrikesminister Margot Wallström gjort, är enbart cyniskt. (Expressen 17/12)

Adaktusson ser regeringens beslut som ett led i en mer än halvsekel gammal tradition att Sverige ställer sig utanför krig. Han går så långt som att kritisera dåvarande beslutsfattare för att vi inte gick med i andra världskriget.

Han är beredd att verka för att utlösa en regeringskris om inte Sverige ändrar sig och går in militärt i Mellanöstern: ”Klarar inte den sittande regeringen att fatta beslut för Sveriges och Europas bästa i en för världen allvarlig situation måste övriga partier och riksdagen ta ansvar.”

Läs merMilitär insats och maning till försiktighet. Delade uppfattningar om biståndet till Frankrike, Lars-Gunnar Liljestrand

Regeringen om folkrätten och intervention i Syrien

Kommentar till regeringens beslut att stödja Frankrike.

Som svar på Frankrikes begäran om stöd mot IS har regeringen erbjudit Frankrike transportflyg och förstärkning av den svenska insatsen i den franskledda FN-operationen i Mali med officerare. Dessutom överväger regeringen om ytterligare försvarsmateriel ska ställas till Frankrikes förfogande.Regeringen gick därmed emot oppositionens krav på att sätta in JAS-plan. Det är ett klokt beslut som vi har kommenterat på den här sajten.

Det finns skäl att också ta upp den folkrättsliga aspekten. Utrikesminister Margot Wallström förklarade under en presskonferens i Rosenbad på onsdagsförmiddagen:

– Vi är alltid noga med folkrätten och vi har gjort bedömningen att här befinner vi oss i en gråzon. Kommer det ett FN-mandat om en insats i Syrien kan det klarna.

Läs merRegeringen om folkrätten och intervention i Syrien

Sverige kan inte göra allt, Olov Abrahamsson ledare i NSD

Direkt efter det fruktansvärda terrordådet i Paris 13/11 begärde den franske presidenten Francois Hollande hjälp från övriga EU-länder för bekämpa terrornätverket IS.Under onsdagen presenterade utrikesminister Margot Wallström och försvarsminister Peter Hultqvist Sveriges bidrag.Det handlar framför allt om att förstärka Sveriges roll i FN-insatsen i Mali – exempelvis med transportflygplan, fler stabsofficerare och utbildningsinsatser.Det gör det i sin tur möjligt för Frankrike att lösgöra och flytta militära resurser från Mali till kampen mot IS.Den borgerliga oppositionen är emellertid inte nöjd. Till exempel efterlyser Hans Wallmark (M) mer ”militär substans, till exempel stridsplan”.Men ”bombhögern bör lugna sig”, som liberala Expressen skrev i en klok och balanserad ledare redan 17 november. Läs ledaren

Release för Natoutredningen!

Nu är det äntligen dags för Natoutredningen att släppa sitt betänkande! Därför bjuder vi nu in er till Nobelmuseet den 28:e januari kl 18.00. Under kvällen kommer utredningen att presentera sina slutsatser, och ni får dessutom möjligheten att mingla och samtala med våra medarbetare. Hjärtligt välkomna! Esbjörn Mårtensson 16 december

 

Inga JAS-plan till Syrien, ledare i Östra Småland

På onsdagen höll utrikesminister Margot Wallström och försvarsminister Peter Hultqvist presskonferens. Sverige erbjuder Frankrike strategiska flygtransporter och eventuellt försvarsmateriel i kampen mot IS; det senare får först prövas mot svensk vapenexportlagstiftning. Några svenska JAS-flygplan, avsedda att användas militärt, är emellertid inte aktuella att skicka nu. Utrikesminister Wallström menade att en sådan åtgärd skulle befinna sig i en ”folkrättslig gråzon”. Men hon underströk samtidigt att beslutet kan ändras om det kommer ett väldigt tydligt FN-mandat.

Det var ett viktigt och värdefullt besked.

Det finns internationella spelregler. FN:s säkerhetsråd bör besluta om det ska vara tillåtet att använda kraftfulla militära medel. Läs ledaren

Småstatsrealistisk klokhet, Anders Björnsson

Det var ett klokt beslut av den svenska regeringen att inte göra Sverige till en stridande part i kriget mot Islamiska staten – eller någon annan part kring denna. Sverige har inte utsatts för något hot, några hotelser eller något anfall som landet måste försvara sig mot. Det land som bett om svenskt bistånd inom ramen för Lissabonfördraget, nämligen EU-nationen Frankrike, befinner sig inte i krig och är inte under attack från främmande land. Oavsett vad dess president säger är Frankrike inte i något annat krig än det som det självt har beslutat att delta i.

Läs merSmåstatsrealistisk klokhet, Anders Björnsson