Ryssland uttryckte både besvikelse och försiktig optimism då talesmän kommenterade de västliga svaren på Rysslands säkerhetskrav på torsdagen.

USA och Nato överlät på onsdagen de skriftliga svar som Ryssland krävt. Både utrikesminister Sergej Lavrov och president Vladimir Putins talesman Dmitrij Peskov sa att de västliga svaren inte beaktade Rysslands främsta krav, det vill säga garantier för att Nato inte ska utvidgas ytterligare.

– Man kan inte säga att våra ståndpunkter beaktades, sa Peskov.

– Det gavs inget positivt svar på den främsta frågan, formulerade sig Lavrov.

Lavrov sa i alla fall att de övriga västliga svaren gav möjlighet till fortsatt dialog.

Enligt Peskov studeras de västliga svaren nu av president Putin och det är Putin som fattar beslut om Rysslands nästa steg. Lavrov antydde samtidigt att de västliga svaren kan komma att publiceras inom kort. Ingendera parten har gett några detaljer om innehållet. Läs artikel

The US will stand by the NATO’s open doors policy, but is prepared to hold talks with Russia on arms control in Europe and transparency of military exercises. That’s according to the US written response to Russia’s security proposals that was outlined by US Secretary of State Antony Blinken at a news conference on Wednesday.

Blinken spokes about the broad outlines of the US replies. The Americans won’t make them public and are urging Russia to do the same. The US says the response isn’t a formal document but a set of ideas for further discussion, if Russia wants to continue dialogue.

”There’s no doubt in my mind that if Russia were to approach this seriously, and in a spirit of reciprocity, with the determination to enhance collective security for all of us, there are very positive things in this document that should be pursued,” he said. Läs artikel

They reaffirm that the Minsk agreements are the basis of the work of the Normandy format and are committed to reduce current disagreements on the way forward.

They support unconditional observance of the cease fire and full adherence to the measures to strengthen the cease fire of 22 July 2020 regardless of differences on other issues of the implementation of the Minsk agreements.

They discussed the importance for the TCG and its working groups to intensify their work with a view of swift progress in the implementation of the Minsk agreements.

They agree to meet again in two weeks in Berlin. Läs deklarationen

President Sauli Niinistö tycker det är för drastiskt att prata om ett krig i Europa. Lugnar läget inte ner sig mellan Ryssland och Ukraina, kan det däremot få effekter också på Östersjön.

Niinistö gästade MTV:s intervjuprogram på onsdag kväll. Enligt honom handlar det säkerhetspolitiska läget just nu om två stora helheter som hänger ihop med varandra – läget i Ukraina och Rysslands säkerhetspolitiska krav på USA och Nato. För att lösa en konflikt måste man också lösa den andra.

Något hot mot Finland ser Niinistö ändå inte.

– Vi är inte i något nödläge, men vi måste hålla ett öga på vad som händer i Ukraina. Om situationen inte löser sig, kan läget bli spändare och det kan också få effekter på läget i Östersjön, sa president Niinistö. […]

Niinistö jämförde diskussionerna stormakterna emellan med en tennismatch.

– Tennis är en trevlig sportgren, men vi får inte bli någon tennisboll. När det kommer till ett eventuellt medlemskap är det såklart vi själva som bestämmer om vi vill bli medlemmar.

Niinistö upprepade också sin tidigare åsikt om att ett Natomedlemskap måste föregås av en folkomröstning. Läs artikel

Socialistisk Folkeparti (SF) och Dansk Folkeparti (DF) har tidigare stått bakom beslutet att skicka 90 danska soldater till konflikthärjade Mali. På onsdagen valde de båda partierna att officiellt kräva att soldaterna ska lämna Mali.

– Omedelbart. Nu är det enda stort virrvarr, säger Søren Espersen som är DF:s talesperson i utrikesfrågor.

Den danska styrkan anlände i måndags för att delta i Task Force Takuba. I den multinationella insatsen ingår även Sverige. Men efter ankomsten meddelade Malis militärjunta att danskarna inte var välkomna och att någon formell förfrågan inte framställts. Läs artikel

When I was a journalist for The Times (London) in Moscow in December 1992, I saw a print-out of a speech by the then Russian foreign minister, Andrei Kozyrev, warning that if the West continued to attack vital Russian interests and ignore Russian protests, there would one day be a dangerous backlash. A British journalist had scrawled on it a note to an American colleague, “Here are more of Kozyrev’s ravings.”

Andrei Kozyrev was the most liberal and pro-Western foreign minister Russia has ever had. As he stated in his speech, his anxiety about Western behavior was rooted in fear that the resulting backlash would destroy liberalism in Russia and Russian co-operation with the West. He was proved right as we see today. Yet when he expressed this fear, in entirely moderate and rational terms, he was instinctively dismissed by western observers as virtually insane. Läs artikel

Dagens säkerhetspolitiska läget kännetecknas av att Ryssland för andra gången – den första var i München 2007 – satt ned foten beträffande sina säkerhetsintressen, och kräver att USA/Nato drar tillbaka sina framskjutna militära positioner nära Rysslands gränser och ger garantier för att man inte ska använda grannländernas territorier för att angripa Ryssland. Om man med ett ord ska karakterisera den ryska hållningen är det frustration – verklig eller spelad – för att ryska intressen inte beaktas.

Västmakterna är å sin sida ovilliga att ge garantier som undergräver rätten för Nato:s medlems- och partnerländer att själva bestämma om sin säkerhet.

Den största oenigheten råder om Ukraina. Landet uppstod som en ung nationalstat i samband med Sovjetunionens sönderfall 1991 och präglas fortfarande av djupgående etniska och kulturella motsättningar med fokus på förhållandet till Ryssland. För den ryska ledningen är det en hjärtefråga att behålla kontrollen över Krim och därmed av marinbasen i Sevastopol; stödja de flera miljonerna etniska ryssarna i Donbass; och i synnerhet se till att Ukraina inte utvecklas till en fientlig plattform mot Ryssland. Detta står i konflikt med den nuvarande politiska ledningens i Kiev och västukrainarnas strävan att integrera Ukraina i Nato och EU. Läs artikel

[…] Situasjonsforståelsen hos de nordiske lands militære og politiske ledere er nok sikrere og mer nøkterne enn det man kan få inntrykk av gjennom mediene. Særlig tett er forholdet mellom Sverige og Finland. Forskjellen er at svenskene forteller hva de gjør – omfordeling av ressurser i beredskap, heter det derfra – mens finnene ikke forteller hva de gjør. Finnene kjenner russerne og befolkningen stoler på sitt eget forsvar; de vet at de nødvendige beredskapstiltak treffes.[…]

Det er grunn til å berømme vår egen forsvarssjef og forsvarsminister for den ro de legger for dagen. Eirik Kristoffersen og Odd Roger Enoksen lar seg ikke lokke utpå når journalister prøver seg: Burde ikke vi ha soldater patruljerende i Kirkenes’ gater? – Kan vi lenger si at Russland er strategisk samarbeidspartner for NATO, slik det står i alliansens strategiske konsept fra 2010?

Vi har de soldatene vi trenger i Finnmark, svarer Kristoffersen, og det er en fordel at det er norske avdelinger, norske fartøyer og norske fly som er til stede i nord. Det er klokt av forsvarssjefen å presisere at det er viktig. Det er også fint at han presiserer at øvelse Cold Response, som er nær forestående og skal gjennomføres i Nord-Norge, kun vil ha små enheter i områder som kan tenkes å irritere russerne. Läs artikel

Med USA och Ryssland gränsnära varandra befinner de båda stormakterna sig i ett säkerhetspolitiskt dilemma. Detta dilemma kan lösas med politik och diplomati. Krig skulle ge oerhörda förluster på båda sidor med de militära medel som antagonisterna förfogar över.

Detta insåg ambassadör Krister Bringéus som på uppdrag av regeringen genomförde en utredning om förhållandena i vårt närområde. Hans slutord lyder:

”En konflikt i Sveriges närområde må vara mycket osannolik. Men konsekvenserna, om den likväl skulle bryta ut, riskerar att bli katastrofala. Den politiska ledstjärnan måste därför vara att ge det bidrag vi kan till att detta överhuvudtaget inte inträffar.” […]

Antagonismen hotar med krig mellan stormakterna. Sverige har ett militärstrategiskt läge i Nordeuropa vars betydelse intresserar alla Sveriges kringliggande stater och även USA.

Sverige kan endast försvara sin självständighet och sin suveränitet med ett defensivt försvar i vår gynnsamma terräng över hela vårt markterritorium. För detta krävs allmän värnplikt med rätt utbildning och rätt utrustning. Läs artikel

Sveriges tidligere utenriksminister Margot Wallström mener det er bra at Norge har invitert Taliban. Hun leder i dag et kvinnenettverk for Afghanistan.

– Det Norge gjør, er bra. Jeg forstår at det har vært debatt i Norge, men dette er nødvendig, sier Wallström til NTB. Läs artikel