[…] Det rättsvidriga ryska angreppet mot Ukraina (som var lika rättsvidrigt som det mot Irak) gjorde att natolobbyisterna fick luft under sina vingar. Sen fick frågan ett eget liv och nu står vi med en realitet att vi kanske ska gå med i en militärallians med en kärnvapendoktrin!
Sverige har, efter sina egna tankar på egen atombomb, kämpat för en för en kärnvapenfri värld. Om vi går med i militäralliansen så kan inte vi kämpa för fred med någon sorts heder. Vi har tagit ställning.

Nato som organisation är polariserande och militärisk och Sverige ska inte medverka att öka motsättningarna i världen. Förenta nationerna, FN, som bildades efter andra världskriget för att undvika polarisering och krig är den väg som Sverige ska ta. Jag saknar ljusblått! Nej till Nato!  Läs artikel

Efter Rysslands invasion av Ukraina diskuteras nu ett svenskt medlemskap i Nato. Här svarar FOI:s experter på några vanliga frågor om Nato. […]

Artikel 5 i Nordatlantiska fördraget innebär ömsesidiga försvarsgarantier. Artikeln fastställer att en väpnad attack mot ett Natoland ses som en attack mot alla medlemsstater. Varje medlemsstat ska därför ge det stöd som anses nödvändigt till den attackerade medlemmen.

Artikeln i fördraget skrevs medvetet så att varje medlemsland själv beslutar om vad det ska bidra med om en annan alliansmedlem angrips. Men tyngden och trovärdigheten i Natos säkerhetsgaranti vilar inte på texten i fördraget, utan på den planering för olika kris- och krigsfall som görs inom Natos ledningsorganisation, och ytterst på medlemsländernas inklusive USA:s engagemang. Folkrättsligt innebär artikel 5 inte starkare ömsesidiga försvarsförpliktelser än de som Sverige har ingått som en del av Lissabonfördraget inom EU. Läs artikel

Ska Sverige överge eller hålla fast vid alliansfriheten? För att belysa den frågan går Thomas Lindh tillbaka till alliansfrihetens historiska rötter i ett samtal med Sven Hirdman, tidigare statssekreterare och ambassadör med bred kunskap om säkerhetspolitik, och Pierre Schori, tidigare FN-ambassadör med mångårig utrikespolitisk erfarenhet.

Sven Hirdman:

– Alliansfriheten har hela tiden varit medlet. Målet är att vi ska få leva i fred och bevara vår frihet.

– Min syn är att alla länder måste utgå från sitt eget läge. Vi ligger mellan öst och väst, mellan stormakterna. På ena sidan har vi Ryssland och på den andra sidan har vi genom tiderna haft stormakter som Frankrike, Tyskland och nu främst USA. Det har varit de givna förutsättningarna för alliansfriheten.

– Sverige har historiskt varit inblandat i en rad krig mot europeiska stormakter. Efter alla dessa krig drogs slutsatsen i början på 1800-talet att inte inleda strider med stormakterna. […]

Pierre Schori: NATO är en kärnvapenallians

Pierre Schori:

– Vi har som alliansfria haft en handlingsfrihet som inget NATO-land har haft. Det gäller kärnvapenfrågan, nedrustning, avspänning, FN:s roll och andra frågor.

– Alliansfriheten och Palmes ledarskap bidrog till att han kunde samla en kommission med framträdande politiker från både nord och syd, öst och väst. Huvudbudskapet i kommissionens slutrapport 1982 var: ”Det finns inga segrare i ett kärnvapenkrig. Den internationella säkerheten måste vila på samarbete för gemensam överlevnad i stället för på hot om ömsesidig förstörelse”. Läs artikel

Sverige närmar sig ett Natomedlemskap med stormsteg. Vänsterpartisten Jan-Olov Carlsson och Volvos fackordförande i Umeå Gunnar Pettersson tycker att Sveriges trovärdighet i frågan om nedrustning och avspänning går förlorad med ett medlemskap.

– Vi ser en renhjord som springer åt samma håll, säger Gunnar Pettersson. […]

Vänsterpartisten Jan-Olov Carlsson har jobbat över 40 år på Volvo lastvagnar i Umeå där han också varit ordförande för IF Metalls fackklubb. Nu har han gått i pension och engagerar sig i bokcaféet Pilgatan beläget Öst på stan i Umeå som drivs av ett kooperativ. Över en kopp kaffe så resonerar han emot ett svenskt Natomedlemskap.

– Det finns en berättigad oro i samhället. Men den oron borde vara en grogrund för djupare diskussion. Vi behöver en process där människor får tänka efter. Om man följer debatten finns bara en lösning, att gå med i Nato, säger Jan-Olov Carlsson.

Hans gamla arbetskamrat Gunnar Pettersson håller med. Gunnar Pettersson tog över som ordförande för IF Metallklubben på Volvo lastvagnar i Umeå när Jan-Olov Carlsson gick i pension. Arbetsplatsen är norra Sveriges största verkstadsindustri, fackklubben har 1 350 medlemmar. Läs artikel

Kritiken mot Socialdemokraternas Natoprocess växer. Det första medlemsmötet som hölls digitalt under måndagen var ett panelsamtal mellan Natoförespråkare, menar kritikerna – ingen partimedlem fick yttra sig.

– Jag är väldigt besviken. Det känns som att ledningen kör över partiet, säger Kent Vilhelmsson, en av 1 800 uppkopplade socialdemokratiska medlemmar.

S-debattören Göran Greider stämmer in i kritiken.

– Den säkerhetspolitiska dialogen är bara ett teaterstycke, alla känner på sig att S-ledningen redan har tagit ställning. Läs artikel

I rasande fart håller nu våra politiker på att driva in Sverige i Nato. Folket hålls utanför. Ingen beredning värd namnet. Ingen folkomröstning. ”Det här har ni inte med att göra”. Vilka känner till konsekvenserna av medlemskapets paragraf 5?

Alla 30 medlemsländerna måste vara överens inför ett anfall på annan stat. Medlemmarna får bidra med vad de vill. Kan inskränka sig till tält och några filtar. Vilka svenskar är beredda att gå i döden för en gränskonflikt i Turkiet? Läs artikel

När vi nu alla har till uppgift att begrunda hur Sverige ska hantera det nya säkerhetspolitiska läge som uppstått i Europa efter de ryska angreppen på Ukraina, uppstår särskilt frågan om hur Putins aggression kan komma att påverka också Rysslands alliansfria grannländer Finland och Sverige. […]

Finlands agerande kan inte ignoreras av Sverige, men samtidigt bör finska beslutsfattare begrunda hela det strategiska läget i vårt gemensamma närområde. Det innebär att Sveriges och Finlands strategiska säkerhet hänger samman. Det är därför också angeläget att seriösa ansträngningar vidtas för att finna ett gemensamt svensk-finskt agerande i frågan om Natomedlemskap. […]

Ett svenskt Natomedlemsskap skulle också leda till att Sverige, som deltagare i planeringsgruppens beslut om målen i Ryssland, i sin tur kan bli mål för ryska kärnvapenangrepp. Vi skulle visserligen hamna under ett amerikanskt ”kärnvapenparaply”, vilket skulle betyda att USA kan besluta om att slå tillbaka mot angriparen med kärnvapen, men detta alltså först efter att Sverige angripits.

Från den dagen Sverige inträder som medlem i kärnvapenalliansen Nato, öppnas det således för att Ryssland listar mål för kärnvapenanvändning mot det svenska territoriet. Därmed skulle Sveriges existens hotas radikalt, en möjlig historisk tragedi för vårt land. […]

När vi nu begrundar en eventuell medverkan i Natos militära operationer måste vi vara medvetna om att det är en amerikansk general som är organisationens högste (dock ytterst efter instruktioner från USA:s president). Alla prioriteringar, målsättningar och operationer beslutas sålunda exklusivt i Natohögkvarteret av den amerikanske överbefälhavaren (inte av den svenske ÖB i ett Nato-anslutet Sverige). Läs artikel

Övning Defender 2022 är en USA-ledd övning som genomförs på olika platser i Europa. Syftet är att öva amerikansk förstärkning av Europa.

Inom ramen för övningen genomförs flera nationella övningar med partners. Under övningen genomförs en större förflyttning av materiel och personal från västra Polen till Baltikum. Försvarsmakten deltar med ett reducerat kompani från Göta ingenjörregemente som tillsammans med amerikanska förband kommer bygga två förbindelser över två olika vattendrag i Polen.

Ingenjörsförbanden skapar rörlighet för såväl egna svenska förband och de förband vi verkar tillsammans med. Under övningen bidrar Ing 2 med viktiga resurser såsom flytbrosystem, maskindelar och fältarbetsunderrättelse.

Övningen är slutövning för värnpliktiga som under året utbildats på flytbrosystemet Däcksbro 300. Läs pressemeddelande