An Attack on Iran Would Violate US and International Law, marjoriecohn.com

Marjorie Cohn, professor emerita at Thomas Jefferson School of Law

[…] Ratified treaties are “the supreme law of the land” under the Supremacy Clause of the Constitution. That means their provisions constitute U.S. law. The United Nations Charter, which the U.S. ratified in 1945, is therefore binding domestic law.

In Article 2, the Charter provides, “All Members shall refrain in their international relations from the threat or use of force against the territorial integrity or political independence of any state, or in any other manner inconsistent with the Purposes of the United Nations.” The only exception to the Charter’s prohibition on the threat or use of force is when a country acts in self-defense or with the approval of the U.N. Security Council.

Countries may engage in individual or collective self-defense only in the face of an armed attack, under Article 51 of the Charter. Iran has not mounted an armed attack against the United States. Under the well-established Caroline case, there must exist “a necessity of self-defence, instant, overwhelming, leaving no choice of means, and no moment for deliberation.”

Pompeo’s claim that Iranian-sponsored attacks will “imminently” occur against U.S. forces remains unsubstantiated. Nothing in the Charter allows a U.N. member country to unilaterally decide to use military force unless it does so in self-defense. If the United States were to attack and/or invade Iran, it would be acting unlawfully and not in self-defense. Läs artikel

Plikten – ett värn för individen

Anders Björnsson

Ytterligare kommentar till en beredning på villovägar.

Utgivarna av denna sajt har alldeles från början (februari 2015) argumenterat för betydligt höjda ekonomiska anslag till det svenska totalförsvaret. Men vi har samtidigt sagt att det viktigaste är att ange en tydlig inriktning för försvarets fortsatta utveckling. Detta har gjorts genom Försvarsberedningens nyligen avgivna rapport. Mot denna inriktning har vi anmält reservationer. Den främsta bristen i rapporten är att beredningen inte har tillgodosett mark- och territorialförsvarets intressen. Beredningens ordförande har rentav viftat bort frågeställningen med ”föråldrad materiel och sega gubbar”.

Läs mer

Samordning av indirekt eld i multinationell miljö, forsvarsmakten.se

Strax över 2000 deltagare fördelat på 14 olika länder. Under övning Bold Quest 19.1 har de olika deltagande länderna getts möjlighet att verifiera teknik och metoder med fokus på interoperabilitet. Försvarsmakten deltog med cirka 100 personer i övningen som hade sitt inledningsskede redan i månadsskiftet april-maj.

Övning Bold Quest är avslutad för denna gång. En övning som har drivits av U.S Joint Staff, USA med övningsområden på flera olika platser runt om i Finland. Under övningen testades förmågan till digital interoperabilitet. Fokus har även legat på att kunna kraftsamla eld från flera nationer.[…]

Det svenska deltagandet har under övningen varit spritt på framför allt tre platser i Finland. I södra Riihimäki har Försvarsmaktens telekommunikations- och informationssystemförband, FMTIS funnits. Detta medan Försvarsmakten i de norra delarna har verkat både i Sodankylä med olika stabsdelar från bland annat tredje brigadstaben, Norrbottens regemente, men också på Rovajärvi skjut- och övningsfält med Artilleriregementet, A 9. Det har även funnits distribuerat deltagande i övningen, bland annat FM UndSäkC i Uppsala. Läs pressmeddelande

Långt kvar till ett territorialförsvar

Lars-Gunnar Liljestrand

Försvarsberedningens rapport Värnkraft publicerades den 14 maj. Rapporten gäller inriktningen av säkerhetspolitiken och utformningen av det militära försvaret 2021–2025.

Bakom rapporten står regeringspartierna, Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna. De borgerliga partierna hoppade av, då regeringen inte ville binda sig för alla kostnader till 2025 som beräknas till 84 miljarder kronor (cirka 1,5 procent av BNP). Dagens försvar kostar 53 miljarder.

Liksom tidigare år anges Ryssland som det största militära hotet mot oss, och beredningen skriver att det säkerhetspolitiska läget har försämrats i Sveriges närområde och i Europa. Rysslands fortgående aggression mot Ukraina och annekteringen av Krim strider mot Förenta nationernas våldsförbud och mot den europeiska säkerhetsordningen.

Militärt samarbete med andra stater är avgörande, och man skriver att den transatlantiska länken spelar en avgörande roll för Europa och Sverige. Nato är den tydligaste manifestationen av den transatlantiska länken. Att Nato upprätthåller förtroendet för de kollektiva säkerhetsgarantierna är av stor vikt.

Läs mer

Replik på Per Ahlins artikel From Libya to Syria – Did the Nato forces in Libya really exceed the mandate given in SC Resolution 1973 (2011)?

Mats Björkenfeldt

På denna sajt har framställts skarp kritik mot bland annat vissa Natostaters bombningar av Libyen 2011, se länkarna till artiklarna längst ned.

En svensk folkrättsdocent har nu tagit som sin uppgift att i Juridisk Tidskrift söka rättfärdiga dessa bombningar . Då denne är ute i grumligt vatten, vilket en jurist på Försvarshögskolan spontant påpekat för mig, har jag i nämnda tidskrift, nummer 4 detta år, fått infört en replik på docentens artikel. Min replik återges här.

Per Ahlins artikel handlar inledningsvis om tolkning av traktater, närmare bestämt artiklarna 31–33 i Wienkonventionen om traktaträtten. I punkt 1 i artikel 31 anges: ”En traktat skall tolkas ärligt i överensstämmelse med den gängse meningen av traktatens uttryck sedda i sitt sammanhang och mot bakgrunden av traktatens ändamål och syfte.” Av punkt 3 b framgår att man även ska beakta:
”efterföljande praxis vid traktatens tillämpning, som ådagalägger enighet mellan parterna om traktatens tolkning” (min kurs.)
Per Ahlin noterar dock att en resolution från FN:s säkerhetsråd inte är en traktat, så ”[t]his calls for another method of interpretation”. Han förordar en teleologisk metod som leder fram till slutsatsen, att Natos agerande i Libyen var lagligt. Per Ahlins rättfärdigande av åtta av Natos 29 medlemsstaters agerande i Libyen är dock inte rättsligt korrekt. Läs hela  svaret till Ahlin om bombningarna av Libyen

Natos bombkrig mot Libyen har tidigare kommenterats på den här sajten:

Norges utredning av deltagandet  i kriget mot Libyen

Storbritanniens utredning om deltagandet i kriget mot Libyen

Veckans citat

Da andre ville helprofesjonalisere Forsvaret, ga Kjell sitt ærlige svar: Verneplikten må aldri gå tapt. Igjen var analysen preget av hans klokkertro på at Forsvaret må beholde sin legitimitet i befolkningen. Han hadde sett mange profesjonelle soldater i sitt virke internasjonalt, og var på ingen måte imponert av alt han så. Dermed satte han i gang et omfattende arbeid for å øke oppmerksomheten på verneplikt, høyne vernepliktens status og bedre arbeidsforholdene for soldatene. Det er ingen tilfeldighet at han kalles Soldatenes general. Han trodde på det, han handlet – ikke smart og taktisk, men åpent og ærlig – og han lykkes. Verneplikten står som en påle.

Från: ”Hva kan vi lære av Kjell Grandhagen?”  Forsvarets Forum 6 maj 2019

 

Varning för drivvedsteorier

Anders Björnsson

Statens främsta och förnämsta uppgift är att trygga landets fred, medborgarnas försörjning, territoriets okränkbarhet. Alla andra uppgifter, hur behjärtansvärda de än må vara, är sekundära i förhållande till denna primära. Varför? Därför att om den senare inte lyckas, blir det så mycket svårare eller rentav omöjligt att utföra allt det andra som människor har rätt att förvänta sig av sina institutioner (till vilka också måste räknas företagsamheten) och sina myndigheter.

Allt säkerhetspolitiskt tänkande och all försvarsplanering måste ses i ljuset av denna prioritetsordning. Ett Sverige i krig eller under ockupation är det ultimata misslyckandet. Kriget är ingen konfliktlösare, det skapar och förstärker konflikter. Önskan om fred håller samman ett folk. Därför är försvarsviljan en faktor som aldrig får lämnas ur sikte vid politiskt beslutsfattande. Ty fosterlandsförsvaret är inte blott en post i statsbudgeten, en penningrullning, det är inte ett ämne för experter – det är de mångas angelägenhet.

Läs mer

Wickboms varningar väger tungt, nsd.se

Olov Abrahamsson, politisk chefredaktör, Norrländska Socialdemokraten

Vi publicerar här en text av Olov Abrahamsson i NSD 2008.

Artikeln tar upp de idéer om försvaret som överste Jan Wickbom fört fram under en följd av år. Det handlar om att återupprätta ett folkförsvar och den allmänna värnplikten. Jan Wickbom medverkade i antologin Försvaret främst som finns för nedladdning på den här sajten.

 

Jan Wickbom, Boden, är en norrbottnisk militärlegend. Under elva år
(1974-1985) var han chef för Norrbottens regemente. Överste Wickboms stämma var respekterad inte bara bland beväringarna på kaserngården utan i hela samhällslivet.
I dag känner sig Wickbom, med sina egna ord, ”utfrusen”. Dagens försvarspolitiker är inte intresserade av råd från pensionerade överstar.
Det är trist att höra. Jan Wickbom har enorma kunskaper och erfarenheter av svensk försvars- och säkerhetspolitik under flera decennier. Han är väl värd att lyssna på.

Läs mer

Veckans citat

I William Burns nyligen publicerade memoarer, som sammanfattar hans långa karriären inom det amerikanska utrikesdepartementet, definierar Burns diplomati som ”det huvudsakliga instrumentet vi har för att hantera utländska relationer, minska risker och utnyttja möjligheter att öka vår säkerhet och vårt välstånd”.

Handelskrig och ekonomiska sanktioner

Mats Björkenfeldt

På denna sajt har över åren diskuterats hur stormakter använder ekonomiska sanktioner som repressalieverktyg. Syftet är ofta att försöka få till en förändring av en regim i en annan stat.

Foreign Affaires (29/4) (Snapshot) påstår David S. Cohen, före detta chef i CIA, med flera, i artikeln ”Sanctions Can’t Spark Regime Change. The Trouble With Trump’s Approach to Venezuela and Iran” att sanktioner kan vara verkningsfulla om den angripna staten har möjlighet att ändra ett beteende, men det gäller inte om syftet är ”regime change”.

Läs mer

USA-trupper inte välkomna

Lars-Gunnar Liljestrand

Ledaren för det största partiet i Irak, Moqtada al-Sadr, krävde den 27 april att USA upphör att försöka dra in Irak i konflikten mellan Iran och USA. Al-Sadr lade fram förslag i tio punkter för att stoppa USA:s interventioner i Iraks angelägenheter. Ett av förslagen var att stänga USA:s ambassad i Bagdad.

Bakgrunden är den upptrappade konflikten mellan USA och Iran. USA har dragit sig ur uppgörelsen om Irans kärnvapenprogram och infört drakoniska sanktioner mot landet. USA har även uttalat hot om militär intervention i Iran.

I början av februari i år meddelade president Donald Trump planer på att fortsatt stationera trupper i Irak för att kunna kontrollera Iran. I amerikansk press skulle detta ha föregåtts av veckor av hemliga förhandlingar med Irak.

Läs mer

Den olyckliga nyuppdelningen av Europa

Anders Björnsson

Ett resultat av andra världskrigets utgång var Tysklands – förloramaktens – delning i två stater. Förbundsrepubliken och DDR stod båda under ockupation, fram till nästa krigsslut, det kalla krigets. Återförening var från början en dröm hos tysk vänster och socialdemokrati, men den förbleknade efterhand som systemkonflikten i Europa tycktes bli permanentad. Avkolonisering och befrielserörelser föreföll under det röda sextiotalet som mera angelägna projekt för en radikaliserad ungdomsgeneration än nationens och Europas framtid. Ändå fanns det, som historikern Peter Brandt har påmint om, hos en studentledare som Rudi Dutschke, född i Östtyskland men utvandrad därifrån, inte bara ett demokratiskt och internationellt utan också ett patriotiskt patos. Dutschke var en rebell och en återförenare. (Brandt, ”Freiheit und Einheit”.  Beiträge zu Fortschritt und Reaktion in Deutschland während des 20. Jahrhunderts – Das Nationale och das Universale. Edition Bodoni: utan ort 2017, s. 282)

Det nya, delade Tyskland förlorade ju också territorier i samband med nederlaget, däribland Ostpreussen och Schlesien (den tyska industrins vagga, med Breslau, rikets tredje folkrikaste stad), och många tyskar, exempelvis sudeterna, fördrevs från sina sekelgamla bosättningar under hugg och slag: de hade faktiskt funnits där långt innan den tyska nationen var på plats. Det fanns ingen historisk rättvisa i detta, däremot hämnd. Man straffade och omskolade från segermakternas sida. Sovjetunionen nedmonterade och stal tyska industrianläggningar, USA översköljde ett Tyskland (och Europa) i ruiner med varor från sin egen överskottsproduktion. Inflytelsesfärerna var fastlagda i Jalta, strax rustade man sig ånyo till tänderna. Det var den så kallade terrorbalansen. Återförenarna – tyska, europeiska – ville komma ut ur detta trauma. De vägrade att acceptera lydstatsstatus. Realisterna kallade dem romantiker.

Läs mer