Vad betyder nationellt oberoende i vår tid?

Anders Björnsson

Under påskhelgen lägger vi ut några repriser av artiklar som tidigare publicerats på den här sajten. Nedan återger vi artikel av Anders Björnsson  från 2017.

Det har blivit en ”allmän sanning” – något som inte behöver bevisas – att nedrustningen av det svenska försvaret kom som en oreflekterad konsekvens av sovjetimperiets fall. Den enda tänkbara fiendemakten var då satt ur spel, för tid och evighet. Historien hade kommit till sitt slut. Allt mindre av offentliga medel dirigerades till den svenska försvarsmakten, och den redan påbörjade bantningen av det svenska värnpliktsförsvaret påskyndades i riktning mot avveckling. Processen tog ett tjugotal år.

Ungefär samtidigt ställdes landets stridande styrkor om från invasionsförsvar till insatsförsvar – från defensiv till offensiv. Sveriges deltagande i Afghanistankriget 2001 blev ett trendbrott. Insatserna i Libyenkriget markerade omsvängningen. I bägge fallen ingick svensk trupp i Nato-ledda operationer. Sverige har även militära enheter i inbördeskrigets Irak, utan stöd i något FN-mandat. I samtliga tre fall rör det sig i varierande grad om brott mot folkrätten.

Läs mer

Northern Wind 19 och ÖB:s strategi

Lars-Gunnar Liljestrand

Arméövningen Northern Wind 19, som genomfördes i vintras i Norrbotten, omfattade 10 000 soldater, varav 3 000 från svenska försvarsmakten.

Scenariot var att Sverige anfölls av en främmande makt, och försvaret sattes in för att möta angriparen. I övningen deltog finska enheter tillsammans med de svenska och agerade försvarare.

Sören Sommelius har på den här sajten kommenterat att övningen uppenbarligen utgick från att Sverige anfölls av Ryssland. Det är ett ganska osannolikt scenario att Sverige som enskilt land angrips utan att det sker i samband med en stormaktskonflikt mellan Ryssland och USA/Nato.

Ett frågetecken kan också sättas kring vad målet var för de svenska försvararna under övningen. Handlade det om att slå tillbaka och driva bort angriparen från svenskt territorium eller gällde det en uppehållande strid i väntan på hjälp utifrån från andra stater?

Frågan ställdes till Försvarsmakten av en av utgivarna till alliansfriheten.se, och vi fick svar från överstelöjtnant Johan Skiöld.

Läs mer

Ljuset kommer från öster – en kommentar

Anders Björnsson

I en intervju med Dagens Nyheter (11/4) förklarar Republiken Finlands president Sauli Niinistö att han är nationalist: ”Jag värderar hemskt mycket det finska arvet och hur man lärt sig tänka och leva här.” Men han tillägger att han därmed inte nedvärderar exempelvis Sverige. Av intervjun framgår hur aktivt Finlands representanter deltar i det internationella spelet, genom dialog med olika parter, samtidigt som landet behåller och förstärker sin nationella försvarsförmåga och kan mobilisera en större försvarskraft räknad i antal soldater än det mer än femton gånger folkrikare Tyskland.

Läs mer

Ingen förhandslagring av krigsmateriel för Nato i Sverige

Utgivarna

I en intervju med den tidigare USA-ambassadören för Sverige Azita Raji publicerad på webb-sajten warontherocks.com kommenterar hon Sveriges relation till Nato.

Sverige har anpassat sitt försvar till Natos ”It has structured its military forces and procurement decisions to ensure NATO interoperability”.

Dessutom framställs det som om Nato har förhandslagrat krigsmateriel på svenskt territorium.

Ambassadören säger:

”In turn, NATO’s trust in Sweden has deepened, as evidenced by its decision to establish, during my time in Stockholm, prepositioned NATO supplies in Sweden.”

Utan att hon preciserar det närmare får man dock som läsare helt klart uppfattningen att Nato har med svensk tillåtelse börjat lagra ”supplies” vilket rimligen skall tolkas som krigsmateriel i någon form eller annan materiel som kan användas av Nato-styrkor för att kunna genomföra övningar eller operationer på eller från svenskt territorium.

Denna sajtens utgivare har med anledning därav tillställt Försvarsmakten en begäran om klarläggande som hade följande lydelse:

”Förre USA-ambassadören till Sverige har uttalat sig om vårt förhållande till Nato i en artikel där hon bland annat säger följande:
In turn, NATO’s trust in Sweden has deepened, as evidenced by its decision to establish, during my time in Stockholm, prepositioned NATO supplies in Sweden.
Kan Försvarsmakten informera om vad det är för Nato-material som lagrats i Sverige och i vilket syfte?”

Svaret från Försvarsmaktens kommunikationsavdelning inkom den 9 april och lyder i sin helhet som följande:

” Det är ingen Nato-materiel som har förhandslagrats i Sverige.  Vad det handlar om är att Sverige har ett samförståndsavtal med Nato om
värdlandsstöd.  Avtalet ska göra det lättare att göra praktiska förberedelser, så kallat  värdlandsstöd, för att ett utländskt förband ska kunna verka inom Sveriges  gränser.  Värdlandsstöd kan till exempel behövas vid övningar, kriser eller militära operationer. Mer information om samförståndsavtalet/värdlandsstöd går att läsa på www.riksdagen.se och www.regeringen.se. ”

Försvarsmaktens svar kunde vara tydligare med vad som ingår i de ”praktiska förberedelserna” för värdlandsstödet men svaret är klart: Ingen förhandslagring av ”supply” för Nato har tillåtits av Sverige.

 

Deltagande i brittiskledda Jef ökar inte Sveriges säkerhet

Utgivarna

Försvarsminister Peter Hultqvist har deltagit i ett möte i London om utökat försvarssamarbete inom ramen för Joint Expeditionary Force (Jef).

Jef består av de nordiska och baltiska länderna samt Nederländerna och Storbritannien. Det är den senare staten som leder arbetet.

Peter Hultqvist har tränat med de andra försvarsministrarna på att snabbt fatta beslut om vilka insatser gruppen ska göra om något allvarligt händer.

– Det har varit ett konkret resonemang om hur vi ska hantera de olika situationerna och jag tror att det är utvecklande att ha den typen av övningar även på ministernivå så att man får ta ställning till vad vi gör om något händer i en krissituation och vad kan vi göra tillsammans, säger Peter Hultqvist till Sveriges Radio.

Läs mer

En spänningsskapande sjuttioåring

Utgivarna

Det var blivit rätt tyst om Nato i den svenska säkerhetspolitiska debatten. Det är ingen vinnarfråga. Frågan om Nato-medlemskap lyste med sin frånvaro i den senaste valrörelsen, och den står inte heller högt på dagordningen i den pågående finska. Det största pro-Nato-partiet i Sverige har valt att prioritera klimatet och andra frågor istället. Svenskt Nato-medlemskap skulle öka osäkerheten och otryggheten kring Sveriges gränser, särskilt österut. De baltiska länderna utgör inget skydd.

Läs mer

USA skall inte öva ubåtsjakt i skärgården

utgivarna

Finland, Sverige och USA övar under en vecka ubåtsjakt i Stockholms södra skärgård.

– Det är en återkommande nationell övning där vi övar på försvaret av vårt territorium, säger Rebecca Landberg, kapten och kommunikationschef vid Försvarsmakten. (Aftonbladet 30/3).

Inte mycket är känt om övningen annat än vad TT tagit del av och som Aftonbladet återgett: ”Övningen pågår mellan 4 och 10 april och går ut på att öva på moment som anfall till exempel. Örlogsfartyg, en svensk ubåt, helikoptrar och ett amerikanskt ubåtsjaktplan finns bland deltagarna.”

Övning i ubåtsjakt med deltagare från andra länder har genomförts tidigare. Förra året informerade Försvarsmakten om ubåtsjakt, även denna gång med deltagande från USA, och då ingick också Frankrike.  Som nu gällde det södra skärgården men också i Gotska sjön.

”Deltagandet utgörs av flera tillfälligt sammansatta förband som även innefattar internationella enheter vilka har bjudits in för att öva inom ramen för värdlandsavtalet”, meddelade Försvarsmakten.

Läs mer

Veckans citat

”Noen sentrale spørsmål i den sammenheng handler for eksempel om hvilke forsvars- og sikkerhetspolitiske prioriteringer og ambisjonsnivå vi har innenfor rammen av allianseforsvaret. Skal Forsvaret primært innrettes mot suverenitetshevdelse og myndighetsutøvelse i fredstid, kombinert med alliert permanent tilstedeværelse i Norge? Eller skal det innrettes mot vår evne til å utgjøre en troverdig nasjonal forsvarsterskel kombinert med at allierte ikke er permanent til stede i Norge i fredstid? I hvilken grad skal evne til skarpe utenlandsoperasjoner være dimensjonerende for det norske forsvaret? Skal deltakelse utenlands først og fremst skje i FN-regi, eller i regi av NATO? Eller gjennom andre koalisjoner under amerikanske ledelse, innsatser som først og fremst handler om amerikansk definerte sikkerhetsinteresser? Dette må avklares, ikke utelukkende for å bygge materielle kapasiteter, men for å ivareta robusthet, tillit og forståelse, samt styrke det nasjonale samholdet i totalforsvaret. ”

Hedda Langemyr skriver om ”Langtidsplan for Forsvaret”, nof.no

Svensk militär har inget i Afghanistan och Irak att göra

Lars-Gunnar Liljestrand

Den 28–29 mars deltog försvarsminister Peter Hultqvist i New York på FN:s möte om fredsfrämjande insatser. Mötet handlade om hur FN:s fredsfrämjande arbete ska drivas vidare och förbättras och vad medlemsstaterna kan bidra med för resurser till insatserna.

Hultqvist talade om nödvändigheten att stärka FN och att delta i FN:s fredsfrämjande operationer: ”Vi lever i en värld med ökande osäkerhet, där institutioner och relationer vi tidigare ansett vara stabila nu är under ökande press. För Sverige är respekten för internationell rätt grundläggande. Tillsammans måste vi stå upp mot överträdelser av FN-stadgan och arbeta för fred och säkerhet.”

Svenska regeringen säger en sak men gör en annan.

Svenska soldater deltar i två krig utan FN-mandat: Afghanistan och Irak.

Läs mer

United Nations Seeks Negotiated Political Solution as Syria Conflict Enters Ninth Year, Under-Secretary-General Tells Security Council, un.org

Permanent Representative Accuses United States, Allies of Pursuing New Middle East Reality by Backing Terrorists, Foreign Fighters.

With the conflict in Syria having just entered its ninth year, and the country’s people having endured eight years of horrendous suffering, the United Nations is seeking to forge a negotiated political solution, the Organization’s senior political and peacebuilding affairs official told the Security Council today.

“No subject has been off limits,” said Rosemary DiCarlo, Under-Secretary-General for Political and Peacebuilding Affairs, emphasizing the importance of deepening a sustained dialogue with the Government of Syria and the opposition around the need to build trust in pursuit of a safe, calm and neutral environment.[…]

Syria’s representative said that the United States and its allies are seeking to create a new reality in the Middle East by supporting terrorists, foreign fighters and others who attack Syria’s sovereignty and territorial integrity.  Recalling that the illegal coalition that invaded Iraq in 2003 provoked the formation of the Al-Qaida terrorist group, he said the same has now happened with Al-Nusra Front in Syria.

France’s delegate urged fellow Council members to seize the narrow window of opportunity opened by the convergence of different positions around the need to defeat terrorism, improve the humanitarian situation, and reach an inclusive solution based on Council resolution 2254 (2015), which sets out a road map for an intra-Syrian peace process facilitated by the United Nations. Läs mötesreferat

20 år siden Bondevik sendte fly til Nato-bombing av Jugoslavia, abcnyheter.no

24. mars 1999 startet Nato sin krig mot Jugoslavia for å redde kosovoalbanerne fra president Milosevic’ overgrep. Krigen uten FN-mandat endte med at et europeisk land ble splittet i to. Nei, Krim er ikke eneste region i Europa som i nyere tid har blitt revet løs fra et land. 24. mars er det 20 år siden Nato gikk til krig mot Jugoslavia, en krig der ulike kilder anslår sivile ofre for Nato-bombingen til å ligge mellom 500-1600 drepte. […]

Men – Nato-angrepet skjedde uten mandat fra FN. Så hva tenker Kjell Magne Bondevik, som i dag driver Oslosenteret for fred og menneskerettigheter, om beslutningen den gangen?

– Du blir betraktet som en fredens mann, men var statsminister da Norge i 1999 sendte fly og soldater til Natos krig mot Jugoslavia, til og med uten mandat fra FN. Hvilke tanker gjør du deg om det i dag?

– Det er riktig at det skjedde uten en resolusjon fra FNs sikkerhetsråd, men vi mente likevel den gangen at det ikke var i konflikt med folkeretten. Bakgrunnen for det var resolusjoner i FN, generalsekretærens rapport 6. oktober 1998 om Milosevic sin manglende etterlevelse av resolusjonen og en uttalelse fra sikkerhetsrådets president samme dag. Disse elementene til sammen mente vi var et folkerettslig grunnlag for å gå til denne krigen, sier han til ABC Nyheter. Läs artikel

 

Frågan om bombkriget och folkrätten behandlas  i boken Lagen mot krig – om FN-stadgans våldsförbud och aggressionskrigen som finns att ladda ned här.

Avsnittet om Natos bombkrig kan läsas här (författare Lars-Gunnar Liljestrand) :

Bombkriget 1999

Den tredje och sista fasen i krigen kom med USA:s och NATO:s bombningar av Serbien. Samtliga NATO-stater utom Grekland deltog med större eller mindre insatser. Förspelet var Rambouillet-avtalet som USA förelade Jugoslavien. Avtalet var ett diktat och ett ultimatum, som innebar en rätt för NATO att placera trupper på serbiskt territorium. Det ställde president Miloševic´ inför ett omöjligt val: säga nej till avtalet och riskera bombkrig eller godta NATO-trupper på Serbiens territorium och uppge landets nationella suveränitet vilket knappast någon statschef i något land skulle gå med på. Detta insåg USA och avsikten var att Serbien skulle säga nej så att bombningarna skulle kunna inledas.

Läs mer

Veckans citat

”Vårt nationella försvar ska även i fortsättningen bygga på allmän värnplikt för män, frivilligt för kvinnor. Min uppfattning är att ett starkt och trovärdigt försvar utan Nato-medlemskap är den bästa garantin för att hålla Finland utanför framtida kriser och konflikter.”

Mikael Holmberg, stadsstyrelsens ordförande, Pargas, riksdagsvalskandidat, SFPi Åbo Underrättelser