Texter

Expressen (23/7) kunde meddela att Sverige befinner sig i samtal med USA om att utöka militärövningarna runt Arktis. Detta för att kunna möta den ryska upprustningen i området.

Försvarsminister Peter Hultqvist berättade för tidningen, att han dagen innan suttit i samtal med det amerikanska flygvapnet. Anledningen var att stormakten västerut vill utveckla samarbetet med allierade stater runt Arktis, vilket bland annat innefattar samtliga nordiska länder. Hultqvist sade att bakgrunden är den ryska upprustningen i Arktisområdet. ”Vi har under lång tid kunnat följa den ryska uppbyggnaden i det området”, sade Hultqvist på pressträffen.

Läs mer

Vi återpublicerar här ett inlägg från mars i år ((Utgivarna)

***

1983 påstod det västtyska veckomagasinet Der Spiegel att det i Sverige fanns ett ”Kindergulag”, det vill säga en ordning enligt vilken barn och ungdomar omhändertog av polis och socialtjänst på mycket lösa grunder. Femton år senare drog den liberala svenska dagstidningen Dagens Nyheter igång sin antisteriliseringskampanj, som gick ut på att Sverige under flera decennier tvångssteriliserat människor, främst kvinnor, i masskala, ofta utan deras medgivande. I ena fallet drogs paralleller till Sovjetunionen, i andra fallet till Nazityskland.

Det råder inget tvivel om att det massiva presspådrag som följde skadade Sverige anseende utomlands och bidrog till mytbildning. Det är också uppenbart att det i bägge fallen rörde sig om en stor dos desinformation, om påhitt.

Fria samhällen är inte förskonade från mer eller mindre dolda propagandaaktiviteter. Ibland kallas det reklam, ibland indoktrinering; i relationen stater emellan talar man om psykologisk krigföring. Förekomsten av officiellt sanktionerade och spridda lögner har ingenting av nyhetens fräschör. Så länge det har krigats har man psykat sin motståndare. Det av Bismarck författade Emstelegrammet tjänade som motivering för utlösningen av det fransk-tyska kriget 1870–71. Inför utbrottet av första världskriget bedrevs krigshets, full av överdrifter och vrångbilder, i alla sedermera krigförande nationer.

Läs mer

Frankrikes utrikesminister Jean-Yves Le Drian uppmanade den 16 juli, efter ett möte med den irakiska utrikesministern Fuad Hussein, Iraks regering att ”frigöra sig” från ”kokande regionala spänningar” och markerade därmed att Frankrike motsätter sig Irans och USA:s självsvåldiga attacker på irakiskt territorium.

Under flera år har Irak balanserat mellan sina två allierade i Tehran och Washington.

Situationen förvärrades då USA 2018 trappade upp sin kampanj med ”maximalt tryck” mot Iran och den 3 januari 2020 genomförde avrättningen på irakiskt territorium av den högt uppsatte iranske generalen Qasem Soleimani.

Iran å sin sida stöder olika miliser i Irak som genomför attacker mot utländska trupper. Det har i sin tur lett till att vissa länder som ingår i den USA-ledda koalition Operation Inherent Response (OIR), där även Sverige deltar, dragit sig tillbaka från flera baser och också övervägt att helt lämna Irak.

Medlemmar i koalitionen, som Frankrike, Storbritannien och Tjeckien, meddelade i slutet av mars att man lämnar Irak delvis på grund av coronakrisen men även på grund av de ökade attackerna mot koalitionen.

Efter avrättningen av Soleimani kom även svenska soldater under beskjutning med raketer mot basen Taji, den senaste i mars 2020.

Läs mer

Vi återpublicerar här en artikel från 2 januari 2020.

***

De senaste 20 årens krig har visat att lågkostnadsvapen kan vara nog så effektiva då de används i försvar mot en invaderande stormakt. Krigen i Irak, Afghanistan och Libanon är exempel på det.

Historiskt har det vanligen handlat om långvariga utnötningskrig när man bekämpar en ockupant. Maos gerillakrig mot japanerna på 30-talet är ett av de mest kända. Vietnamesernas krig först mot japanerna, sedan fransmännen och slutligen amerikanerna är också väl beskrivna.

Läs mer

I en intervju med Dagens Nyheter (10/7) uttalar sig försvarsminister Peter Hultqvist om Sveriges deltagande i den nya franskledda Task Force Takuba.

”Det handlar om att bekämpa religiös jihadism, terrorism och människohandel, så det är väldigt viktiga uppgifter och en helt nödvändig insats”, säger försvarsministern.

I andra sammanhang har Hultqvist angett vad som sannolikt är det verkliga skälet till svenskt deltagande, nämligen lojalitet med Frankrike och – underförstått – att kvalificera Sverige som militär partner till Frankrike.

Läs mer

FN:s styrka Minusma i Mali har fått förnyat mandat på ett år från FN:s säkerhetsråd.

Den svenska försvarsmakten skriver i sitt pressmeddelande  att mandatet förnyas samtidigt som ”situationen i landet knappast blir mindre komplicerad, snarare tvärtom”.

Läs mer

Sverige ska inrätta ett nationellt kunskapscentrum om Kina, har regeringen beslutat. Det ska, enligt ett TT-telegram, ”öka kunskapen om hur landet agerar här och i övriga världen”. Utrikesminister Ann Linde säger att det är ”viktigt att förstå hur Kina fungerar på djupet för att [vi ska]vara bättre rustade i vår [ömsesidiga?] relation”. Verbet ”rusta” ger en signal som inte går att missförstå.

Centret kommer att sortera under Utrikespolitiska institutet, och det huvudsakliga syftet sägs vara att ”ta fram underlag för regeringen och statliga myndigheter”. Etableringen av centret ingår i den ”Kinastrategi” som regeringen antog förra året. Centret har i första hand att ta fram kunskap om ”hur Kina påverkar Sverige”. Där ska studeras direktinvesteringar, företagsförvärv och studentutbyte.

Centret kommer att vara fristående, men inte oberoende. Statsmakterna bestämmer helt verksamhetens inriktning och har förväntningar på dess rapportering. Förutsättningslös är den ej.

”På sikt är planen att även upprätta liknande center för Ryssland och Östeuropa samt för nedrustning av kärnvapen”, heter det vidare.

Detta är alarmerande.

Läs mer