Länkar

…Det är annars lätt att illustrera hans tes genom att titta på Stefan Löfvens reseprogram.

Skulle han få för sig att besöka Ryssland, ett stort och viktigt grannland, vet vi att det skulle bli uppror på många ledarsidor. Några av Utrikespolitiska institutets medarbetare skulle kunna få skrämselhicka. Att han likt Finlands president Niinistö skulle inbjuda Putin till samtal verkar vara otänkbart i vårt politiska klimat. Ändå finns mycket att lära av det finska exemplet som handlar om en kritisk dialog med en auktoritär granne, ett mellanfolkligt samtal där man konsekvent hävdar sina egna demokratiska värderingar.

Uppsalaprofessorn Rolf Torstendahl skrev för några år sedan om den obegripliga russofobi som dominerar i svensk offentlighet. Hans historikerkollega, den nyligen bortgångne Aleksander Kan, kunde samtidigt stilla påpeka hur svenskar ofta tror att det är Ryssland som seklerna igenom oftast anfallit oss medan det i själva verket är tvärtom. Svensk aggression finns fortfarande i det ryska historiska medvetandet. Att ryssen setts som vår gamle arvfiende beror förstås på att vi från urminnes tider slagits om handelsvägar och politiskt inflytande runt Östersjön och Ladoga…

Att protestera mot annekteringen av Krim och det ryska stödet till rebellerna i östra Ukraina kan de flesta säkert enas kring. Men få skribenter vågar i rådande debattklimat påpeka att Ukraina i vissa avseenden står längre från västerländska värderingar än vad dagens Ungern gör. När mördare av judar och polacker rehabiliteras och när ett modernt rysshat odlas av en statlig (och helt västukrainsk) historierevisionism kan man knappast vänta sig att de östliga delarna av landet vill vara med på resan. Läs artikel

Försvarspolitiker från flera partier är beredda att anslå extra miljardbelopp för att snabbare stärka försvaret enligt överbefälhavarens hemliga förslag. Däremot ifrågasätter de Försvarsmaktens linje att olika fördyringar ska drabba krigsförbanden…

Både Försvarsdepartementet och Moderaterna är frågade inför hur Försvarsmakten hanterar fördyringarna på 6,5 miljarder till och med 2020. Enligt myndighetens underlag till regeringen ska fördyringarna ”omhändertas” genom att ta bort, minska eller försena tidigare beslutade åtgärder. Detta trots att åtgärderna ”påverkar utvecklingen av krigsförbanden negativt”.

– Som jag uppfattat det har Försvarsmakten varnat för kostnadsfördyringar upp till 6,5 miljard. Men de har inte önskat kompensation för detta. Försvarsmakten har sagt att man ”omhändertagit” det. Då är det grundläggande frågan: hur? frågar sig Hans Wallmark (M). Han vill ha en direkt dialog mellan myndigheten och försvarsgruppen. Läs artikel

Det pågår rysk desinformation mot Sveriges stora försvarsövning Aurora som genomförs i höst. Varningen kommer från försvarsminister Peter Hultqvist (S).

Övningen Aurora är den största svenska försvarsövningen på över 20 år. Den genomförs i september i södra Sverige och sammanfaller i tiden med Rysslands stormanöver Zapad (Väst) på andra sidan Östersjön.

– De genomför sin övning och vi vår. Och jag ser redan hur desinformationen omkring vår övning har börjat. Man säger att det är en Natoövning. Men det är ingen Natoövning. Vi har bjudit in de som deltar, slår Peter Hultqvist (S) fast…

Ministern tillbakavisade påståenden om att de inbjudna deltagarna skulle medföra kärnvapen och öka spänningen i Östersjöområdet.

– Det måste vara vår suveräna rätt att bedriva en sådan här övning utan att någon annan ska försöka att propagandistiskt sätta in den i något slags spänningshöjande scenario, sade försvarsministern. Läs artikel

Det är Sveriges vakande ögon mot hot från omvärlden.
Men 2020 faller F7:s två avancerade spanings- och ledningsplan för åldersstrecket.
– Skulle de inte finnas, så har vi sämre förutsättningar att upptäcka ett angrepp i ett tidigt skede, förklarar överste Lars Helmrich på F7…

Problemet är att planens elektronik blir äldre och 2020 saknas det pengar att hålla systemen igång. Deras framtid finns med stor sannolikhet i den stora materialutredning som görs just nu.

– Det finns egentligen två alternativ. Att förlänga livslängden på dem eller att nyanskaffa, menar Helmrich.

Både överbefälhavaren Micael Bydén och försvarsminister Peter Hultqvist är mycket medvetna om det analkande problemet. Klart är också att det inte går att vänta till 2020 med att fatta ett beslut om framtiden. Någon form av åtgärd måste till. Och det ganska snart. Det officiella namnet på planen är S100D Argus, men de brukar kallas ”Asken” vilket är en förkortning av engelskans beteckning på luftburen övervakning och stridsledning. Läs artikel

President Sauli Niinistö anser att Iltalehti-journalisten Olli Ainolas text om stora meningsskiljaktigheter mellan riksdagen och presidenten i de säkerhetspolitiska frågorna är obegriplig. Niinistö kommenterade saken i ett inlägg på finska på presidentens webbplats.

I helgens Iltalehti skriver Ainola att presidenten och riksdagen inte är ense om huruvida Finland står sida vid sida med de övriga EU-länderna och Nato då det gäller militärt försvar av Baltikum.

Enligt Ainola kretsar tvisten kring president Niinistö och tidigare utrikesministern Erkki Tuomioja (SDP). President Niinistö skriver att han verkat i gott samarbete med Tuomioja både under Tuomiojas tid som utrikesminister och som riksdagsledamot.

Niinistö tillägger att han hela tiden betonat att riksdagen har det sista ordet också i utrikes- och säkerhetspolitiska frågor.

Niinistö säger att Ainola erbjöds möjligheten att diskutera med presidenten för att reda upp saker och ting.

– Tyvärr tackade han nej. Läs artikel

Baltic Defence College students and staff joined over 1,200 participants from 24 countries in Sweden’s Combined Joint Staff Exercise 2017 (CJSE 17) from 18 to 28 April. The exercise prepares students to join multinational military staffs while simultaneously strengthening the tie between NATO and Sweden through the Partnership for Peace program.

Students and staff filled joint staff and trainer positions in the Swedish Armed Forces Headquarters and Land Component in Enköping, the Maritime Component in Karlskrona and the Air Component in Uppsala. Students were presented with a challenging scenario where they acted as the staff of NATO force charged to restore safety and security to a fictitious, civil war-torn country in a dynamic international environment. Trainers provided challenges ranging from refugee situations and irregular armed actors to aggressive neighbouring states all within a single scenario. Baltic Defence College students filled many of the lead roles in the exercise in areas including Operations Planning, Political Advisement and Civil-Military Cooperation, demonstrating the wide range of comprehensive skills the students had developed in Tartu over the previous eight months. Läs artikel

Högkvarteret (HKV) har förklarat att på grund av felaktiga prisindex (årsuppskrivningar) från finansdepartementet så saknar försvaret 6,5 miljarder kr 2017 tom. 2020 för att verkställa Försvarsbeslut 2015 (FB2015). Försvaret har därför som åtgärd

• a) sugit ur de sista reserverna i myndigheten för att verka för att det som än viktigast i FB2015 ska prioriteras,

• b) skjutit investeringar på framtiden och

• c) vädjat till regeringen om mer pengar.

Regeringen ger försvaret 485 miljoner kr mer i vårändringsbudgeten. Det är för sent att påverka senarelagda investeringar, men pengarna gör nytta och går att planera direkt. Vi stödjer denna mindre kompensationsåtgärd. Läs artikel

Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov och utrikesminister Timo Soini diskuterade bland annat Ukraina, Syrien och Nordkorea, uppgav ministrarna på en presskonferens på Haiko gård i dag.

Soini ansåg att mötet var bra trots att flera av frågorna som togs upp var svåra. Ministrarna diskuterade också regionala frågor och Soini konstaterade att utrikeshandeln mellan länderna har ökat liksom också antalet ryska turister i Finland, vilket är glädjande…

Soini framhöll att läget i Ukraina fungerar som en broms för en normalisering av relationerna mellan EU och Ryssland. Han sade också att Minskavtalet om Ukraina inte har framskridit på önskat sätt.

Soini säger att han vädjade till Ryssland att landet ska använda sitt inflytande i den här frågan…

Lavrov berömde president Sauli Niinistös initiativ att förbättra säkerheten inom flygtrafiken över Östersjön genom att göra det obligatoriskt för militärflyg att använda transpondrar som gör planen synliga för den civila flygledningen i länderna.

Lavrov sade att Ryssland har utvidgat det här förslaget om flygsäkerhet för stridsflygplan, men att Nato fram tills helt nyligen inte reagerat på Rysslands förslag. Enligt Lavrov har Nato meddelat att de är redo att förhandla om frågan. Läs artikel

De nordiska länderna samarbetar allt mer då det gäller säkerheten i Östersjön. Det intygade de nordiska försvarsministrarna på torsdagen på en presskonferens i Åbo.

Vid ministermötet behandlades aktuella frågor, såsom säkerhetssituationen i regionen. Man diskuterade bland annat Rysslands militära aktivitet i Östersjön, terrorhot mot nordiska länder, falska nyheter och cybersäkerhet…

Försvarsministrarna diskuterade också de ryska militärplan, som skapade oro då de förra våren flög mycket nära andra länders flygplan så att flera farliga situationer uppstod.

– Aktiviteten i Östersjön har avtagit, delvis för att Ryssland är mer engagerat i Syrien, men vi vet att Ryssland igen kommer att ha militärövningar i området. Vi ska hoppas att det inte uppstår några skador, sade Finlands försvarsminister Jussi Niinistö (Sannf)…

På grund av Rysslands aggressiva attityd kommer Danmark att rikta mer uppmärksamhet på Östersjön.

– Länderna kring Östersjön är sårbara, men tillsammans utgör de nordiska länderna en stark militär makt. Som Natomakt måste vi också tydligt visa att Natofördragets överenskommelse gäller, att en attack mot ett medlemsland ska betraktas som en attack mot alla, sade Danmarks försvarsminister Claus Hjort Frederiksen.

– Finland och Sverige har en liten annan syn på Ryssland än Natoländerna, men vi har en likadan oro för vad situationen kan leda till. Därför samarbetar de nordiska länderna kring utrustning, övningar och att utbyta information, tillade Niinistö.

På mötet enades Finland, Sverige, Danmark och Norge om att fortsätta projektet med att skaffa likadana stridsuniformer. Försvarsministrarna uttryckte en klar vilja att gå vidare med projektet. Nu ska Norge utreda juridiska frågor kring anskaffningen och användningen av likadana terrängdräkter och underställ. Avsikten är att kläderna ska kunna tas i bruk 2021. Läs artikel

Våra länder vill stärka genomförandet av icke-spridningsfördraget, och verkar för att alla länder ska ansluta sig till det, skriver utrikesministrar Timo Soini och Margot Wallström i Hufvudstadsbladet.

År 2020 fyller icke-spridningsfördraget (NPT) 50 år. Denna vecka inleds i Wien arbetet med att förbereda den översynskonferens som då äger rum. Finland och Sverige kommer att vara aktiva både under förberedelserna och under översynskonferensen. Mycket står på spel, och utmaningarna är stora. Det internationella läget är spänt, och motsättningarna mellan stormakterna har ökat. Icke-spridningsfördraget är vårt viktigaste verktyg för att förhindra att fler länder skaffar kärnvapen. Våra länder vill stärka genomförandet av fördraget, och verkar för att alla länder ska ansluta sig till det…

Under tidigare översynskonferenser har kärnvapenstaterna lovat att reducera sina vapen och att vidta andra åtgärder för att minska kärnvapnens roll och hotet från dem. Istället för att världen rör sig bort från kärnvapen, så sker en modernisering av dem, och på sin håll görs till och med uttalanden om faktisk användning av kärnvapen.

Vi uppmannar kärnvapenstaterna att infria sina tidigare löften, och att göra nya utfästelser om att minska sina strategiska och taktiska kärnvapen.

Vi kommer att framhäva vikten av att kärnvapenstaterna drar ner beredskapsnivån för sina kärnvapen för att undvika att kärnvapen används av misstag. Ett annat krav från vår sida är att det fullständiga provstoppsavtalet ratificeras av alla så att det äntligen kan träda i kraft, tjugo år efter det att det färdigförhandlats.  Vi vill också att kärnvapenstaterna lämnar bindande utfästelser om att inte använda kärnvapen mot icke-kärnvapenstater. Vikten av verifikation kommer att understrykas liksom våra länders kompetens inom området. Läs uttalandet

Under några veckor genomför försvarsmakten olika transportövningar, där bland andra amerikanska Chinook helikoptrar ingår.

– Dessa är ganska ovanliga att sikta i Sverige och kan säkert väcka en del uppmärksamhet, säger Lasse Jansson, kommunikationschef för försvarsmaktens helikopterflottilj.

Övningarna är en uppvärmning inför försvarsmaktsövningen Aurora 17 – en nationell övning som kommer att genomföras i september.

– Den är nationell och den största i sitt slag på 20 år, säger Lasse Jansson.

Aurora 17 genomförs för att öka den militära förmågan för att kunna möta ett angrepp mot Sverige. Läs artikel